mar 8, 2024 | Jord och vatten | 0 Kommentarer

Vattentänk – att spara och ta tillvara vatten i trädgården

Varje trädgård behöver ett vattentänk. Enligt P1 Klotet var 2019 det tredje året med torka. Och vi hade den lägsta grundvattennivån sedan mätningarna började på 1970-talet. Sedan dess har både torka och extremt väder med stora regnmängder fortsatt.

Ja, vi behöver både ta tillvara vatten och använda det sparsamt när vi bevattnar våra trädgårdar. Dessutom finns det väldigt mycket mer du kan göra för att spara vatten utan att ens hålla i en vattenkanna. Men vad synd att stanna där! Varför inte skapar möten med vattnet under tiden det flödar genom trädgården? Vattnets attraktionskraft är enorm!

Beräknad läsningstid: 35 minuter

Målbild för vår trädgårdsdamm. Det är känslan och lugnet jag ville åt – skalan är ju helt annorlunda!
Målbild för vår trädgårdsdamm. Det är känslan och lugnet jag ville åt – skalan är ju helt annorlunda!

Vad är ett vattentänk?

Ett vattentänk är att försöka planera för att både ta tillvara och minska behovet av vatten i trädgården. Men även att försöka förebygga effekterna av stora mängder av regnfall när den kommer. Det finns oändliga möjligheter för uppfinningsrikedom och unika lösningar när du börjar med ditt vattentänk!

Drömläget skulle ju egentligen vara att helt kunna slippa att använda det värdefulla rena kranvattnet till bevattning av våra trädgårdar. Tänk om vi kunde använda enbart spillvatten och regnvatten till våra odlingar!

Vatten som energiflöde

Vattentänk behövs - t.ex. tänk tillbaka till 2018. Jag var helt lyrisk när vi fick ett skyfall augusti 2018.
Ett underbart skyfall augusti 2018.

Vatten är en form av energi – nödvändigt för alla former av liv. På sätt och vis kan vi se regnvattnet som faller på vår tomt som vår beskärda del i detta värdefulla energiflöde. Vi behöver jobba med att ta tillvara regnvattnet och dirigera det dit vi behöver det mest i trädgården. För då använder vi denna resurs utan att någon annan människa eller djur blir lidande av vårt agerande.

Samtidigt är regnvattnet som faller på vår tomt en del av någonting större. Om inte vi hade byggt vägar och hus och på flera annat sätt ändrat markanvändning, så skulle regnet falla mjukt till marken genom flera skikt av vegetation och långsamt sippra ner till grundvattnet. Vattnet skulle stanna i den hydrologiska cykeln. Ett kretslopp som gör livet på jorden möjlig. Så jag tänker att regnvattnet som faller i våra trädgårdar tillhör inte oss, utan vi lånar den ett tag, försöker kompensera för hus och hårdgjorda ytor och jobbar för att så mycket vatten som möjlig blir kvar i den hydrologiska cykeln.

Sedan finns det även vattnet som vi använder i hushållet. Finns det möjlighet att ta tillvara åtminstone en del av det så kallade gråvattnet, som annars skulle hamna i avloppet?

Vattentänk med SSS + kvack

Det finns ett recept eller strategi du kan använda när du planerar för hur du ska ta tillvara ditt regnvatten. SSS + kvack:

  • Sakta ner
  • Sprida ut
  • och får vattnet att Sjunka in

Konceptet med de tre S kommer från permakultur. Detta förklarar Borrabo Permakultur på ett väldigt bra och pedagogiskt sätt. Se första avsnitt om dammar (som är en del av deras Grundkurs i permakultur och jordliv på YouTube).

Planera för vattenbrist och hundra års regn

Jag lever och verkar i Stockholmsområdet. Här regnar det nästan alltid mindre än man behöver under själva växtsäsongen. Därför ägnar jag mig väldigt mycket åt att planera för och försöka förebygga vattenbrist i trädgården. Men eftersom vi numera kan förvänta oss att de så kallade hundraårsregnen istället kommer vart femtonde år, gör vi klokt i att se till att våra vattenlösningar håller även för stora regnmängder.

Läs VA Syd – generella tips på hur du kan förebygga källaröversvämning

Läs även om Norra Djurgårdsstadens inspirerande Hållbart dagvattensystem för natur och miljö

Vattentänk och biologisk mångfald (Kvack)

En fackelblomster i blom vid vår damm
Fackelblomster

Tänk även på att många åtgärdar för att ta tillvara regnvatten och för att minska effekterna av stora skyfall även är mycket bra för biologisk mångfald. Gröna tak, regnträdgårdar, våtmarker och dammar är alla utmärkta sätt att skapa habitat för att gynna biologisk mångfald (oavsett storleken!).

Det är det här som är ”kvack” delen i strategin SSS + kvack, där grodornas läte får representera alla åtgärdar vi gör med vatten för att hjälpa biologisk mångfald.

En enkel åtgärd är att ha så många mjuka ytor som möjligt med växtlighet som kan absorbera vatten. Dessa mjuka ytor kommer antagligen leda till bättre förutsättningar för biologisk mångfald. I alla fall jämfört med motsvarande hårdgjord yta.

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

Allting hänger ihop

Inom permakultur tänker vi (och designar därefter) i termer av kretslopp. Vidare tänker man i termer av olika system och relationer mellan och inom dessa system. Du försöker planera så att alla element i trädgården har flera olika funktioner. Och att varje viktig funktion uppfylls av flera olika element. Dessutom tänker du på relationer mellan olika element i trädgården. Men man kommer långt med att bara inse att allting hänger ihop.

Ett exempel: Du jobbar med att förbättra jorden i din trädgård och att få till ett kretslopp där. Samtidigt ökar du även jordens förmåga att hålla vatten. Därmed minskar du ditt behov av bevattning och får växterna att må bättre på köpet. På så sätt producerar du kanske mer mat till din familj. Denna mat är (antagligen) av bättre kvalité än grönsakerna du annars hade köpt på mataffären. Och maten bidrar till bättre hälsa i familjen. Vidare skapar växterna du odlar i din förbättrade jord även mat eller skydd till insekter och fåglar osv. Och så binder denna förbättrade jord mer koldioxid än den annars hade gjort.

Hur många olika relationer mellan element och system i din trädgård kan du hitta när du börjar med ditt vattentänk?

Läs Permakultur – vad är det?

SSS + kvack i praktiken

Nedan försöker jag strukturera alla idéer om vattentänk enligt de tre S:n (Sakta ner, Sprida ut, låt vattnet Sjunka in). Men eftersom allting hänger ihop finns det en del överlappning.

8 Principer för vattentänk

Idéerna nedan är praktiska exempel på olika sätt du kan implementera de tre S:n. Det finns även ett antal principer du kan tillämpa för att hjälpa dig analysera din tomt och planera vilka åtgärder du vill göra. Dessa kommer från boken ”Rainwater Harvesting for Drylands and Beyond, Volume 1” av Brad Lancaster (Ref [7]). Brad Lancaster baserar delar av sina principer på permakulturprinciper och delar på det han lärde sig från en man i södra Zimbabwe, Mr. Zephaniah Phiri Maseko, som kallades för vattenbonden. Mr Phiri lyckades omvandla en överbetad och eroderande familjemark på 3 ha i den torraste regionen i Zimbabwe, till en prunkande oas. Brad Lancaster själv bor i Tucson Arizona och har lyckats göra någonting liknande med sin tomt.

Länk till inlägget: 8 principer för att ta tillvara regnvatten

Vattentänk: Sakta ner flödet

(Även känd som att ta tillvara och samla vatten)

Ju mer du kan sakta ner flödet av regnvatten, desto större chans finns att vattnet hinner sjunka ner i jorden. På vägen ner kommer vattnet dina växter tillgodo. Och det som blir över fortsätter att sippra ner för att fylla på grundvattnet. Om du dessutom samlar vattnet från byggnaders tak i en vattentunna eller en damm, kan du förlänga tiden då du kan vattna med regnvatten istället för kranvatten.

Samla regnvatten

Att mellanlagra vatten i en vattentunna, vattentank (nergrävd eller ovanjordisk) eller trädgårdsdamm är också ett sätt att sakta ner flödet. Det jag menar är att vid stora regnmängder kommer vattnet behöva flöda vidare. Därför kan vi inte stoppa vattnet och lagra allt utan måste se det som ett sätt att sakta ner flödet.

Då kan vi även använda vattnet vi lagrar för bevattning av trädgården. Varpå vattnet flödar vidare ner i jorden med vår hjälp.

Det finns två viktiga saker att tänka på när du gör planer för regnvatteninsamling:

  1. Säkerhet
  2. Vatten är tungt

I första hand, försök samla vattnet precis där du vill använda det. Om inte det går, försök istället att tänka ut det minst arbetskrävande sätt att transportera vattnet dit det behövs. Mer om detta längre ner i inlägget.

Mer om vattentunnor och vattentank

De vattentunnor som finns att köpa är inte alltid så snygga. Dessutom är de ofta gjorda av plast. Eller snarare, de snygga vattentunnor som är inte av plast är ofta mindre och väldigt dyra. Så vi behöver avväga om vi vill hellre samla mycket vatten i plast eller mindre vatten i snygga, dyra kärl. Om du serie-kopplar dina trätunnor, till exempel, för att kunna samla mer vatten, tar det istället mer markyta i anspråk. Klurigt. Men du kan klä in fula vattentunnor med någon sorts konstruktion eller med växtlighet. Det finns även vattentankar som du kan gräva ner och använda pump för att få upp ditt vatten. Kolla bara att din tank inte tidigare använts för att transportera giftiga vätskor.

Vattentänk - samla vatten i vattentunnor. Vi har täckt en ful vattentunna med material som vi återbrukade från vårt nedmonterat lekhus.
Vi har täckt en ful vattentunna med material som vi återbrukade från vårt nedmonterat lekhus.

Ett het tips: Se till att det går att ställa vattenkannan under kranen på din vattentunna. Kolla dessutom detta innan tunnan fylls med det tunga vattnet!

Oavsett hur liten vattentunnan är så bör den ha ett lock som sitter fast om småbarn vistas i området. Vatten är ju väldigt spännande för små barn.

Vattentänk genom att samla vatten i vattentunnor - Vattentunna som är täckt av växtlighet
Vattentunna som är täckt av växtlighet

Vår bästa stuprör finns precis vid vår entrédörr. I många år har vi samlat vatten i en ful plast regntunga som jag försökte alltid dölja med växtlighet. Numera har jag hittat en återbruket, stor ektunna. Den är till och med större än föregående plasttunnan (250 liter istället för 200 liter). Den gamla plasttunnan kommer till användning på baksidan istället.

Vår återbrukad ektunna täckt i snö
Nya ektunnan är redo att kopplas in när vädret blir lite bättre

Den åkerbrukade ektunnan köpte jag från Rydbergs Trätunnor. Väldigt bra service tyckte jag.

Samla gråvatten

Gråvatten kallas även för BDT-vatten (Bad-, disk- och tvättvatten). Gråvatten är egentligen allt avloppsvatten från huset som inte har med toaletten att göra. Ska man skapa ett system för att återanvända allt gråvatten från huset då behöver du rena gråvattnet på ett sätt som är godkänt av kommunen.

Om du är intresserade i hållbara reningssystem för BDT-vatten läs gärna Rotad i Vångas inlägg om deras lösning: Rotzon – ett biologiskt renande avlopp

Enkelt vattentänk - samla vatten genom att ställa en hink i duschen
Samla vatten genom att ställa en hink i duschen

Bor man som jag i ett kedjehus i en tätort så är sådana möjligheter starkt begränsade. Men det är fullt möjligt att ställa en balja i diskhon för att samla upp vattnet du sköljer grönsaker i. Så länge du använder miljövänliga tvålprodukter kan du även t.ex ställa en hink i duschen för att samla på vattenskvättar. Eller spara skölj- eller diskvatten.

Använd dock vatten som innehåller tvålrester hellre för bevattning av nyplanterade buskar och träd och prydnadsväxter. Och inte till bevattning av dina ettåriga grönsaker. För att vara på den säkra sidan.

Sakta ner flödet med växter

I en skog gör trädens blad jobbet att sakta ner flödet vid regn. Istället för att falla med full styrka på marken, mellanlandar regndropparna på trädens blad. Och dropparna fortsätter neråt tills de landar mjukt på marken och sjunker in. Detta är ytterligare en anledning till varför det är bra att odla som skogen.

Vattentänk i skogsträdgården. Blad på träd och buskar saktar ner flödet när det regnar. Vattnet landar sedan mjukt på marken och sjunker då lättare ner i jorden. Bild från min skogsträdgård.
Bild från min skogsträdgård

Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Anlägga trädgårdsdamm

En trädgårdsdamm saktar inte bara ner flödet av vatten i din trädgård. Den (beroende på storleken och design) kan även uppfylla följande funktioner:

  • Gynna biologisk mångfald
  • Bevattning
  • Förbättrar mikroklimatet för växterna runt dammen (genom att jämna ut temperatursvängningar)
  • Reflekterar ljus (mer ljus för växterna kring dammen)
  • Stor attraktionskraft för människorna!

Det finns möjligheter även för dig som är orolig för säkerheten av små barn i familjen. Då kan du, till exempel, skapa en plan för din damm från början, men vänta med att anlägga den tills barnen blir större.

I min trädgård leder vi vattnet från taket ner i stuprören, längs en rännil och in i dammen. Vidare flödar överskottsvatten in i ett swale system.

Läs Att anlägga en trädgårdsdamm

Vill du hoppa direkt till att läsa om vilka växter jag har i dammen läs Dammväxter – växterna i och vid vår damm

För mer detaljer om hur det går att försöka uppnå biologisk balans i vår damm med hjälp av växter och djur och utan filter och pump, läs Biologisk balans i dammen.

Regnbädd

I offentligt sammanhang fungerar regnträdgårdar som ett sätt att både fördröja och rena dagvattnet. I privata trädgårdar är behovet av vattenrening antagligen inte så stort och det blir snarare i skala av en regnbädd eller regnrabatt. En regnbädd kan dock ha flera syften:

  1. Avlasta dagvattensystemet. Dagvattnet leds in i regnbädd via ett stuprör. Väl inne i regnbädden infiltrerar vattnet i odlingssubstratet. Vattnet fortsätter sedan att infiltrerar nedåt i den underliggande befintliga jorden. Här jobbar man såklart mer med att få vattnet att sjunka in (den tredje ”S”).
  2. Sakta ner vatten och leder den vidare ut i trädgården. I den här variant av regnbädd kan man välja att lämna en vattenreservoar i botten (given att konstruktionen håller för det) så att växterna har jämnare tillgång till vatten.

Växterna som du planterar i din regnbädd ska kunna klara perioder med översvämningar samt långa torrperioder. Detta är inte helt enkelt när man är växt.

VA syds projekt Plats för vattnet har instruktioner och växtlistor för hur man skapa en regnrabatt av den första sorten – för att avlasta dagvattensystemet.

Informationen om regnträdgårdar i offentliga miljöer hittar du i Ref [1], där det finns även förslag på växter.

Våtmark

Ett alternativ till regnträdgård är att anlägga en våtmark i trädgården, om du har lämplig plats. Våtmarker är viktiga för växt- och djurlivet men har i många fall dränerats bort i tätorter. Naturskyddsföreningen i Skåne har en instruktion om hur man gör en egen våtmark. En våtmark är inte helt tät men den dräneras inte på samma sätt som en regnbädd. Därför bör du även tänka ut hur och var vattnet ska kunna flöda vidare vid stora regnmängder. Detta särskilt om du leder takvatten till din våtmark.

Grönt tak

Jag inkluderar gröna tak i ett inlägg om vattentänk eftersom gröna tak reducerar dagvattenavrinning. Detta gör de genom att både reducera volymen och hastigheten på avrinnande vatten. Beroende på designen kan ett grönt tak dessutom bidra till biologisk mångfald.

Gröna tak ställer stora krav på sin växtlighet. Växterna måste kunna klara en tunnare växtbädd och perioder av torka. Men även perioder när växtbädden blir för blöt (vilket kan orsaka syrebrist för växterna).

Katarina Wahlman Hagbarth, Trädgård och Miljö, i sin trädgård där även gröna tak på flera av byggnaderna syns
Katarina Wahlman Hagbarth, Trädgård och Miljö, med några av de gröna taken som finns på tomten.

Katarina Wahlman Hagbarth, Trädgård och Miljö har gröna tak på flera av husen i sin vackra, naturnära trädgård.

Se Grönatakhandboken för mer info om gröna tak.

Vattentänk: Sprida ut vattnet

När det gäller att sprida ut vattnet finns det två syften:

  1. Du vill leda vattnet bort och låter den infiltrera ner i marken. Detta behöver inte betyda att du inte vill använda vattnet till dina växter, bara att du inte aktivt samlar och bevattnar med det. För detta kan du använda en torrbäck eller någon slags dike.
  2. Du vill samla vattnet någon annanstans i trädgården. Då behöver du leda vattnet med en lösning som är mer eller mindre tät såsom en rännil (eller ränndal), rör eller akvedukt.

Sprida ut vatten med swales

För att sprida ut vattnet kan du gräva så kallade swales. Swales är små diken som du gräver  längs markens konturer. Ju brantare backen är desto viktigare är det att det även finns möjligheter för vattnet att rinna bort från ditt dike vid kraftigt regn. Hos oss där det är ordentligt brant har vi löst detta genom att gräver diken lite sned mot konturerna.

Du fyller din swale med organiskt material som kvistar, halm, löv mm. På så sätt blir det en luftig blandning med bra vattenhållande egenskaper. Detta gör att vattnet lätt kan tränga ner långsamt och sedan fortsätta infiltrera jorden.

Du kan använda swales för att sakta ner regnet som faller på just den delen av trädgården, och får den att sjunka ini marken istället för att rinna och försvinna snabbt nerför backen. Men om du även leder vatten, till exempel regnvatten från ett tak, till din swale då kommer vattnet i större mängder. Eftersom din swale ligger på konturen så kommer vattnet som du leder dit att sprida sig ut längs diket innan den börjar att sjunka in.

Jorden du gräver ut lägger du in en kulle på nedersta sidan av diket. Detta kallas ”berm” på engelska. Växterna du planterar på din berm kommer kunna ta del av vattnet som din swale hjälper till att sprida ut.

Vattentänk med swales - Ett swalesystem i en brant backe i vår trädgård.
Ett swalesystem i en brant backe i vår trädgård.

Läs om hur vi använder swales konceptet i Att anlägga en trädgårdsdamm

Du kan även använda ett dike som är fylld med organiskt material för att leda vatten vidare i din trädgård och dränera bort vattnet på vägen. Då är funktionen kanske snarare att sakta ner flödet och få vattnet att sjunka in än att sprida ut vattnet.

Sprida ut vatten med en torrbäck

En torrbäck är en annan form av dike – som du använder för att leda vatten som får sedan infiltrera ner i marken på vägen. Du gräver ett dike, lägg i en marksepererande duk (som släpper igenom vatten) och sedan fyller diket med grus eller andra stenar. Du kan även plantera längs din torrbäck. Då passar liknande växter som i en regnbädd. Men eftersom vattnet troligen kommer flöda längst diket (i den mån vatten kan flöda genom grus) blir det antagligen väldigt korta stunder med blöta förhållanden. Detta betyder att fokus på växtvalet bör bli främst torktålighet.

Skiss av en torrbäck som leder till en regnrabatt.
En av mina kunder planerar en torrbäck som leder till en regnrabatt

I bilden över ser du en finurlig plan av en av mina kunder. De har problem med vatten som rinner ner från grannen till höger i bilden och gör deras ingång väldigt lerig. Detta kommer de att lösa med en torrbäck som leder till en regnrabatt. Det finurliga här är att torrbäcken kommer fånga upp vattnet som kommer från grannen längs hela gränsen och samtidigt leder överskottsvatten ner till regnrabatten.

Sprida ut vatten genom att använda gravitation

Lite ingenjörskonst kommer in här. Du kan använda dig av

  • självfall,
  • det faktum att vatten som är ihopkopplat på något sätt till slut vill uppnå samma nivå
  • eller mekanismer från VA-världen såsom flottör eller pump. Det finns bland annat soldrivna bevattningssystem som kan vara en tids- och energibesparande investering.

Att sprida ut vattnet handlar även om att leda vattnet dit du behöver det. Det är inte alltid man tänker att det är en fördel att ha en brant sluttande tomt. Men när det gäller att kunna använda självfall för att leda vatten, då kan en slänt ha sina fördelar.

Exempel av ingenjörskonst hos oss

Vattentänk - leder vatten dit du behöver det, till exempel in i växthuset
Leder vatten in i växthuset

Vi har haft nytta av självfall och sluttningen när vi designade systemet med vår damm. Stuprören leder vattnet till en rännil som leder till trädgårdsdammen och vidare ner i vårt system av swales (svaldiken). Läs Att anlägga en trädgårdsdamm

Min pappa har även använt gravitationen i ett finurligt system för att leda regnvatten in i sitt växthus. Han har även haft nytta av principen att ihopkopplat vatten vill uppnå samma nivå, samt en helt vanlig flottör.

Läs Hur man leder regnvatten in i växthuset

Skapa självfall med trädgårdsakvedukt

Men det går ju även att skapa självfall i en trädgård som inte lutar. Hur skulle det vara om du ledde vattnet från stupröret i en akvedukt? Akvedukten då sluttar långsamt ner dit du vill lagra vattnet. Men en trädgårdsakvedukt underlättar även om du bara vill leda vattnet snyggt över trädäcket för att sedan tar det vidare ut i trädgården.

En trädgårdsakvedukt i form av ett slutet rör som leder till en vattentunna
En trädgårdsakvedukt i form av ett slutet rör som leder till en vattentunna

Läs mer om trädgårdsakvedukter i inlägget Trädgårdsakvedukt – spara regnvatten, tid och din rygg

Sprida ut vatten med rännil

En rännil är ett sätt att leder vatten i marknivå. Det förutsätter att det du vill leder vattnet till är också i marknivå eller lägre och att marken lutar åt rätt håll.

Vi byggde en rännil för att leda regnvatten från ett stuprör till vår damm. I inlägget Leda regnvatten med rännil berättar jag om hur vi gjorde samt delar med mig om några generella tankar om rännilar i trädgården. 

Vattentänk: Låt vattnet sjunka in

Att arbeta för att låta vattnet sjunka in i jorden är det jag menar med att spara vatten utan att ens hålla i en vattenkanna.

Förbättra och täck jorden

Att öka mullhalten i jorden ökar i sin tur jordens möjlighet att absorbera vatten och ta tillvara varenda droppe regn. Öka mullhalten i jorden genom att gräva ner kompost, biokol eller barkmull. Att dessutom täcka jorden med organiskt material bidrar också till att öka mullhalten.

Genom att täcka jorden med organiskt material, skyddar du jorden. Den ojämna ytan gör dessutom att vatten har lätt att tränga ner i jorden. När du klipper ner dina vissna perenner på våren, klipp resterna i mindre bitar och lägg direkt på jorden omkring. På samma sätt kan du lägga höstlöv i rabatterna när du krattar upp dem från gångar, altanen mm. Utöver dessa åtgärder är det bra att täcka all jord i planteringarna med växter. Det är ju det naturen vill.

Läs Klimatsmart under ytan – om jord, kompost och kretslopp i trädgården

Låt vatten sjunka in i död ved

När död ved börjar förmultna får den väldigt bra fuktighetshållande egenskaper. Detta kan du ta tillvara på genom att lägga död ved från snabbväxande trädarter längst ner i en odlingsbädd. Då menar jag en odlingsbädd för ettåriga grönsaker, eftersom jorden kommer sjunka så småningom.

Vattentänk utan vatten - Den närmaste delen av bädden på bilden är skapat som en hugelbädd – med trästockar i botten som är täckt av det organiska materialet som fanns till hands
Trästockar i botten av en hugelbädd absorbera vatten när de börjar förmultna

Du kan ju använda samma princip för att bygga en odlingsbädd uppåt (som en kulle). Detta kallas för en hugelbädd. Principen är precis densamma – i botten av kullen/bädden ligger trästockar (eller grova grenar osv). Dessa förmultnar med tiden och suger åt sig vatten vilket sedan är tillgänglig till växterna som växer i bädden ovanpå.

Vattentänk utan vatten - En vinterbild av en rabattkant av björk. När träet förmultnar absorberar den vatten. Björk förmultnar väldigt fort så i detta fall gäller det att ha växter som sprider sig och hänger över kanten.
När rabattkanten börjar förmultna, absorberar den vatten.

Du kan även använda död ved som rabattkant – när veden börjar förmultna får växterna i rabatten mer tillgång till fukt.

Integrerade system för att ta tillvara regnvatten

Det bästa är om du kan försöka koppla ihop olika sätt att sakta ner, sprida ut och få vattnet att sjunka in. Då menar jag att överskottsvattnet från ett vattenelement blir inflöde till nästa vattenelement. Sista hållplatsen blir ju ett element där vattnet infiltrerar ner i marken och återgår till vattnets kretslopp.

Läs mer om hur du kan Samla regnvatten med integrerade system.

Minska behov av bevattning

Ett ypperligt sätt att spara och ta tillvara vatten är att minska behovet av bevattning från början.

Förbättra mikroklimatet för att minska behov av bevattning

Ett mikroklimat är ett begränsat område där klimatet skiljer sig från omgivningen. Framförallt vind har en uttorkande effekt på både växter och jord. Därför kan du minska behovet av bevattning genom att förbättra mikroklimatet (eller skapa olika vindskyddade mikroklimat) i din trädgård. En inte alltför tät häck, till exempel, kan sila vinden och skapa lä på utvalda platser på tomten. Och träd eller buskar i grupper som du placera lite omlott kan ha liknande vindskyddande effekt.

Tips för att minska behov av bevattning för nyplanterade växter

Fleråriga växter, om de passar till platsen åtminstone, behöver inte bevattning när de är etablerade. Däremot behöver man vattna nyplanterade perenner, buskar och träd under två till tre år för att ge dem en bra etablering. Hur kan du göra för att minska bevattningsbehov för dessa?

Läs inlägget Minska bevattningsbehov för nya växter för tips och råd kring detta.

Se även Mini-terrass i en slänt för ett exempel på hur vi saktade ner vattnet runt en nyplanterade buske i en slänt för att minska bevattningsbehovet.

Praktiska tips för sparsam bevattning

En stor del i att spara vatten är ju att vattna smart när du ändå måste vattna. Utöver detta är det en bra idé att planera anläggning/plantering av din trädgård stegvis. Detta så att du inte har alltför många nyplanterade buskar, träd och perenner som måste bevattnas under samma säsong.

För att vattna smart och spara vatten:

1. Minimera avdunstning

Minimera avdunstning genom att:

  • Undvika vattenspridare.
  • Håll hellre vattenslangen i handen eller, ännu hellre, använda dropp- eller fuktslang eller vattenkanna. Det finns automatiska bevattningssystem som passar till vattentunnor.

2. Ha koll på hur mycket vatten du använder.

Det enklaste sättet att ha koll på hur mycket vatten du använder är att använda vattenkanna. Du får även någorlunda koll om du kopplar en slang till en vattentunna om det är för tungt med vattenkanna.

3. Vattna på jorden inte på bladen

  • Det är växtens rötter som behöver vatten, inte bladen. Vattna därför på jorden och nära växtens rötter.
  • Du kan även skapa en liten kant runt viktiga växter för att säkerställa att vattnet sjunka in där rötterna är.

4. Vattna tidig morgon eller kvällstid

Du sparar vatten om du vattnar tidig morgon, speciellt om du har snigelproblem, eller kvällstid då vattenavdunstning är mindre.

5. Vattna vid regn

Detta kan låter konstigt. Men om du vattnar vid regn då har regnet redan fuktat jorden. Detta gör att vattnet har lättare att tränga sig ner till växternas rötter. Vilket betyder att din bevattning har större effekt. Man kan ju inte alltid vänta för att det ska regna. Men om det finns chans för några droppar så är det värt att försöka planera din bevattning därefter.

6. Vattna mycket och sällan

Vattna hellre mycket och sällan än att dutta med vattnet ofta.

Syftet med etableringsbevattning är att träna växternas rötter att söka sig ner på djupet efter vatten. Om rötterna istället bara hittar vatten nära ytan kommer rötterna stanna däruppe. Då blir växten mer känslig för torka eftersom det översta lagret av jord är det som torkar först.

Det kan vara värt att nämna att du får samma effekt (att rötterna stannar nära ytan) om du plantera en växt i vattensjuk mark. Dock finns det ett antal växter som klarar sig fint i vattensjuk mark.

7. Luckra jorden

Luckra jorden innan du vattnar, då sjunker vattnet ner i jorden istället för att rinna av en slät yta. Men om du jobbar ständigt med att förbättra och täcka jorden med organiskt material kommer den vara lucker ändå.

8. Andra vattensmarta knep

Några andra knep för att rikta vattnet bättre som jag inte har provat själv ännu:

  • Plantera t.ex tomater i bottenlösa hinkar i växthusbädden. Då kan du vattna i hinken och vattnet kommer direkt till växtens rötter. Denna metod passar bra om du odlar dina tomater, som har ganska djupa rötter, tillsammans med t.ex sallad som har grunda rötter. En salladsplanta behöver inte alls lika mycket vatten som en tomatplanta.
  • Plugga hålet i botten på en oglaserad lerkruka, gräv ner den i din planteringslåda (t.ex i växthuset), fyll med vatten och sätta på ett lock. Då är tanken är att vattnet sakta sippra ut till dina växters rötter genom det porösa lermaterialet. Min spontana fundering är att en nergrävd kruka i ordentlig storlek skulle ta rätt mycket plats i odlingsbädden. Har du provat?
  • Se även flera tips för vattensmart grönsaksodling från Sara Bäckmo Odla smart när det är torrt

9. Vattna inte gräsmattan

Till sist är det viktigt att veta att en etablerad gräsmatta behöver inte vattnas. Gräsmattan klarar sig genom en torr period ändå. En gräsmatta klarar sig dessutom längre om du låter den växa lite längre – längre grässtrå får längre rötter.

Ännu bättre (för den biologiska mångfaldens skull, till exempel) är ju förstås att minska på gräsmattan.

Läs Alternativ till gräsmatta

Vattentänk påverkar växtval till viss grad

I sin enklaste form får man ofta råd att välja rätt växt för rätt plats. Denna filosofin sparar både på vatten och behov av jordförbättring. Bra råd men jag skulle vilja nyansera det ändå.

Om du har en sandig jord i gassande sol är det självklart klokt att välja torktåliga växter som är anpassade till en sådan miljö. För det mesta. Men du kanske vill odla en del mat i trädgården och ha någon slags variation i det du skördar. Då kommer du ändå behöva jobba med jorden och uppfinna olika sätt att samla, spara och lagra regnvatten.

Det går ju att planera en trädgård och jobba med att förbättra jorden. På så sätt kan du skapa bättre förutsättningar för olika växter. Detta så länge du tar det i någorlunda lagom takt och ändå försöker jobba på naturens villkor. Man kan ju inte ändra allt på en växtplats. Men man kan oftast förbättra mycket, åtminstone med hjälp av tid och arbete och på ett begränsat område.

Ätbara perenner i (ganska) torr skugga – löparfetblad, funkia, luktviol, smultronblad, trädgårdssyra och fjällsyra trivs i detta läge utan bevattning.
Ätbara perenner i (ganska) torr skugga – löparfetblad, funkia, luktviol, smultronblad, trädgårdssyra och fjällsyra trivs i detta läge utan bevattning.

Mindre bevattning med fleråriga ätbara växter!

Med ettåriga grönsaker vet ju alla att man behöver jobba mycket med jord och vatten för att få en bra skörd. Men jag vill poängtera att du behöver inte vattna en etablerad flerårig växt (dvs perenn, buske eller träd). Så länge den står på en någorlunda passande växtplats. Om jag får slå ett slag för mina älskade ätbara perenner, eller ännu hellre för hela skogsträdgårdsodlings koncept. Men då är man tillbaka till rådet om att välja rätt växt för rätt plats…

Läs Ätbara perenner i din trädgård

Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Vattnets attraktionskraft

Jag vill minnas många promenader till förskola där minna barn hoppade i varenda vattenpöl på vägen. Sedan misslyckades jag totalt med konceptet odla med barn. Och framförallt sonen har knappt satt en fot i trädgården de senaste åren.

Men 2021 hände något. Dammbygge. Hela familjen jobbade med att gräva, flytta stora sprängstenar, brottas med gummiduk och bära grus, hink för hink. Och till slut sprang både mina (vanligtvis bråkande men inte just då) tonåringar fram och tillbaka med vattenkannor för att fylla dammen från regntunnorna. Den då 14-åringen tog även ett dopp (i november, det gick snabbt) i den nyligen fyllda dammen. Och så var de både tillsammans och var för sig där i omgångar under följande vintern för att kolla isläget. En oväntad konsekvens av vattentänk!

Spår efter ett vinterbesök av djurarten Homo screenicus vid en vattensamling.
Spår efter ett vinterbesök av djurarten Homo screenicus vid en vattensamling.

Skapa möten med vatten medan du planerar ditt vattentänk

Ett vattentänk behöver inte heller vara tråkigt. Mellan vattenpöl och trädgårdsdamm finns det mängder med möjligheter att skapa möten med vatten. Möten med vatten som är anpassade efter tomtens förutsättningar och familjens behov av säkerhetstänk. Och möten med vatten som kan skapa trädgårdsminnen och inspiration till lek för alla åldrar. Dessutom är det möten vi kan designa samtidigt som vi sparar och samlar denna livsviktiga resurs.

Med ”familjens behov av säkerhetstänk” menar jag att det är viktigt att tänka på säkerheten om det finns små barn i familjen. Vidare gäller detta säkerhet för både dammar men även vattentunnor och liknande. Se även MSB om barnsäkerhet vid dammar.

Några förslag på möten med vatten – stuprör, vattenkedja, rännil, akvedukt, regnträdgård, minivåtmark (eller större våtmark), minidamm. Egentligen dammar i alla möjliga storlekar och formar. Man kan ju även skapa lekredskap där barn kan hitta på olika sätt att påverka flödet av vatten. Förresten – du behöver nog inte skapa så mycket lekredskap. Jag tror barn har gott om förmåga att hitta på själva, bara de får komma i kontakt med vattnet.

En sommarlovs tupplur vid dammen. Det var tydligen inte så varmt då. Eller mycket myggor...
En sommarlovs tupplur vid dammen. Det var tydligen inte så varmt då. Eller mycket myggor…

Och det roliga är att vattnet har attraktionskraft oavsett om det är möjligt att bada i det eller inte.

Har du tankar och minnen om vatten?

Jag ser att det finns ett underbart värde i att skapa flera möten med vatten i våra trädgårdar. Detta helt oavsett den viktiga hjälp som vatten i våra trädgårdar kan ge biologisk mångfald. Vi behöver ha ett vattentänk för att spara och samla regnvatten i våra trädgårdar. Men varför inte samtidigt göra dessa nödvändiga möten med vatten till en lustfylld och rolig aktivitet?

En fontän som en av mina kunders morfar skapade till sina döttrar.
En fontän som en av mina kunders morfar skapade till sina döttrar.

Min kund har minnen av hur hon lekte med fontänen på bilden som barn. Och nu är det tänkt att hennes egna barn ska få samma möjlighet.

Har du några bra tips på vattenlek? Du kanske kommer ihåg hur du lekte med vatten som barn? Skriv gärna en kommentar!

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt. Jag är även utbildad i permakulturdesign och skogsträdgårdsodling. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder rådgivning och mentorskap för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och jag erbjuder även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] ’Urban dagvattenhantering med regnträdgårdar – gestaltningsförslag för Gårdsgatan i Norra Djurgårdsstaden’ av Emma Lagerkvist och Sofia Bååth, kandidatarbete, Landskapsarkitektprogrammet, Ultuna, Uppsala 2015

[2] Grönatakhandboken

[3] Boken ’Skörda regnvatten’ av Eva Mathiasson, Susanna Widlundh

[4] Naturskyddsföreningen i Skåne Gör en egen våtmark

[5] P1 Klotet om grundvattennivån. https://sverigesradio.se/avsnitt/1270816

[6] Tips för vattensmart grönsaksodling från Sara Bäckmo Odla smart när det är torrt

[7] ”Rainwater Harvesting for Drylands and Beyond, Volume 1” av Brad Lancaster

Detta inlägg först publicerades maj 2020.

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.