Vi byggde en rännil för att leda regnvatten från ett stuprör till vår damm. Här berättar jag om hur vi gjorde samt delar med mig om några generella tankar om rännilar i trädgården. 

Beräknad läsningstid: 10 minuter

När kan man ha nytta av en rännil?

• Du vill leda regnvatten från ett rör (till exempel ett stuprör) till en vattensamling i marknivå (som en damm eller våtmark)
• Du vill leda regnvatten från ett rör (till exempel ett stuprör) till ett dike som sedan sprider ut vattnet
• Marken lutar tillräckligt och åt rätt håll för att leda vattnet på marknivå
• Huvudsyftet med rännilen är att du vill spara regnvatten för att kunna använda vattnet på annat håll i trädgården

Jag kom också att tänka på en situation där det finns en väldigt stor lutning eller ett stup nedanför huset. I så fall skulle du kunna använda en rännil att leda regnvatten en bit på marken för att sedan övergå till en trädgårdsakvedukt (dvs upp i luften) för sista biten tills vattnet hamnar i en damm eller regntunna. Men det är nog ett extremfall…

Fördelar och nackdelar med rännil vs rör

Ett annat alternativ för att leda regnvatten från ett stuprör i marknivå är att gräva ner ett slutet rör. Jag inbillar mig att det är lite klurigare att leda vatten in i en damm med ett slutet rör (jämfört med en rännil).

I den här filmen från Borrabo Permakultur ser du hur du kan koppla ett slutet rör genom dammduken: Permakultur i praktiken. Avsnitt 4: Om dammar del 1

Det är ju onekligen lättare att rengöra en rännil än ett slutet rör. Däremot måste jag erkänna att om lösningen med ett rör är välgjort så behöver den nog ingen rengöring.

Om du inte har möjlighet att gräva ner ett slutet rör så kan en rännil vara ett alternativ som du inte behöver gräva ner lika djup.

Planera vattenverk från början

I mitt inlägg 8 designprinciper för en hållbar trädgårdsdesign skriver jag (princip 6) att man ska planera för jordfabrik och vattenverk från början. Och då menar jag inte att man nödvändigtvis ska anlägga jordfabrik och vattenverk från början, utan bara planera för dem. Detta hade underlättat ganska mycket för oss då vi insåg att det inte gick att gräva ner vår rännil så mycket som vi hade tänkt eftersom det växer flera träd i närheten.

Om man har småbarn, till exempel, och inte vill ha en damm just då, kan man i alla fall bestämma platsen för dammen från början. Då kan man använda denna plats till något tillfälligt, som en lekställning, men ändå kunna planera träd och andra element i trädgården utifrån att det kommer bli en damm med rännil så småningom. 

Småbarnsåren försvinner i en rasande takt i min erfarenhet!

Akta trädrötter!

Oavsett vad det är man vill gräva i en trädgård, så är det väldigt viktigt att ha koll på trädrötter och att undvika att skada rötterna vid grävjobb. Generellt ska man inte gräva mer än några få centimeters djup i närheten av ett träd.

Hur vi kompromissade för att bygga vår rännil

Vår ursprungsidé för rännilen var att den skulle vara gjord av smågatsten. Men vi fick tänka om när vi insåg att rännilen behövde vara alldeles för nära vårt plommonträd. Man måste ju gräva ner ganska mycket för smågatsten – delvis är själva stenen ca 10 cm hög och delvis behöver den stå på en bädd av makadam som är också ca 10 cm.

Istället bestämde vi att använda smågatsten för att höja kanterna på rännilen. Insidan av rännilen tätade vi med betong som vi hällde på en grundare lager av grus. Vi dekorerade rännilen genom att stoppa in stenar i betongen (medan betongen var fortfarande mjuk)

Rännilen steg-för-steg

Steg 1

Gräv bort grässvålen och skapa en rundad form i botten av rännilen

Steg 2

Lägg på ett lager med 2-6 makadam. Platta/trycka till så gott det går. Notera att ”hyllan” där smågatstenen ska sitta är lite högre.

Steg 3

Skapa en ram genom att lägga smågatsten längst kanten.

Vi fixade smågatstenen genom att först mixa en torr blandning av 4 delar stenmjöl (0-8 kornstorlek) och 1 del betong. Den torra blandningen hällde vi mellan stenarna. Sedan vattna sättsand/betongblandningen med ”dusch” funktionen på sprutmunstycket.

Vår rännil rinner först under en gång. Där har vi en ”bro” av en stor skifferbit. Ramen för den delen av rännilen skapade vi med träbitar (som vi sedan tog bort), eftersom skifferbiten måste ligger platt på marken.

Skifferbron går att lyfta upp vid behov för att rengöra rännilen.

Steg 4

Häll i betongen, smetar ut så det blir en rundad tunnel i botten (som en hängränna). Och kolla hela tiden med vattenpass att betongen lutar åt rätt håll för vattnet ska att kunna rinna neråt i rännilen. Sätt i stenarna på en gång (Men se även nästa avsnitt ”Hur fungerar rännilen idag”).

Steg 5

Närmast dammen använde vi dammduk för att täta rännilen. Denna del gömde vi sedan under en trädäck. Trädäcket har en lucka som vi kan lyfta för att rengöra rännilen vid behov.

Tanken var även att dölja den absolut sista delen av rännilen mot dammen med överblivna taknockar. Men dit har vi inte kommit ännu, så dammduken syns där fortfarande (lite ful tycker jag).

Hur fungerar rännilen idag?

Vår rännil flödar genom kaninens inhägnad. Han verkar tycka det är ganska roligt och springer gärna i rännilen. Han äter också gärna löven som faller i rännilen, vilket jag hade räknat med. Det jag inte hade tänkt på är att när små kaniner äter så brukar något kommer ut i andra änden också. Detta gör att vi måste plocka kaninbajs i rännilen vilket försvåras av stendekorationerna. 

Några av stenarna har lossnat också. Det hade möjligtvis varit bättre att använda mindre stenar som vi då hade kunnat trycka ner djupare i betongen för att få en slätare yta. Eller tunna stenar…

Nu med eftertankens kranka blekhet skulle jag även kunna tänka mig en helt slät, odekorerad betongyta som är lätt att rengöra.

Dessa är kanske väldigt specifika problem för just vår rännil. Men som rännil fungerar den utmärkt för att leda vattnet ner till dammen.

Andra idéer för rännilar

För att slippa betongen skulle man kunna täta hela rännilen med dammduk. Då vill man kanske dölja dammduken med tunna stenar (t.ex tunnt marktegel?). Ska man ha en böljande form på rännilen kan det vara en begränsande faktor. En rak rännil är nog lättare att hitta bra stenar till. 

Vad kan du göra istället om förutsättningar för en rännil inte finns?

Om du inte har tillräcklig lutning, eller om marken lutar åt fel håll för en rännil, då skulle du kunna bygga en trädgårdsakvedukt istället. Föredelen med en trädgårdsakvedukt är, förutom att du kan skapa lutning på en platt tomt, att du även kan leverera regnvattnet till ett kärl som är högre än marknivå (som en regntunna, eller tank).

Läs inlägget: Trädgårdsakvedukt – spara regnvatten, tid och din rygg

Om du vill istället dränera bort regnvattnet…

Syftet med en rännil är framförallt om du vill ta tillvara regnvattnet och leda det till en annan plats där du kan ha nytta av det. Då vill man ha en tät rännil så att inget vatten dräneras bort på vägen. Men om syftet är istället att ta hand om oönskat vatten eller avlasta dagvattensystemet kan du leda vattnet i ett dike eller en så kallad torrbäck. 

I en sådan lösning behöver du fortfarande ha rätt lutning på marken så att du leder det mesta av vattnet borta från huset. Men med ett dike eller torrbäck kan vattnet dränera ut längs vägen.

En torrbäck är ett dike där du lägger en materialseparerande duk i botten (som släpper igenom vatten) och fyller med grus och/eller stenar. Sedan kan du plantera växter längst bäcken. 

Växtvalet är ungefär samma som i en regnbädd – växter som klarar en kort stund med fötterna i vatten men som i övrigt är väldigt torktåliga. Men eftersom vattnet troligen kommer flöda längst diket (i den mån vatten kan flöda genom grus) blir det antagligen väldigt korta stunder med blöta förhållanden. Detta betyder att fokus på växtvalet bör bli främst torktålighet.

Plats för vattnet, ett initiativ av VA Syd, har en lista av växter som passar i en regnrabatt

Mer vattentänk i trädgården

Det finns många olika sätt att jobba med trädgården för att hushålla med regnvatten. Läs mer i inlägget Vattentänk – att spara och ta tillvara vatten i trädgården

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.