I och med anläggandet av vår damm har vi skapat flera olika livsmiljöer för växter. Delvis har vi dammväxter. Sedan har vi skapat nya nischer som passar vanliga växter som vill ha fukt. Och till sist har vi torra områden – grus där det är långt ner till någonting fuktighetshållande samt ”stupet” (dammen har en kant på ena sidan som är väldigt brant). Så blir det när man bygger damm i en slänt på sprängsten…

I det här inlägget berättar jag om alla växter som finns i och vid vår damm, men med särskilt fokus på dammväxterna.

Beräknad läsningstid: 13 minuter

Skirare och älskligare vilda växter

Jag har försökt hålla mig så mycket som möjligt till inhemska växter i och runt dammen. Och har lyckats ganska bra, förutom en icke-inhemsk ätbar växt, en näckros som växer vild i Finland och ett par spontanköp.

Varför inhemska dammväxter? Jo, det är ju trots allt inhemska växter som våra insekter och fåglar har anpassat sig till att leva med. Vi behöver tänka om i våra trädgårdar och plantera flera vilda växter för att hjälpa biologisk mångfald. 

Beskrivningen av Varannan Vild, en utställning på Fredriksdal, uttrycker detta så väl: ”Upptäck nya sätt att göra trädgården skön med växter som är lite skirare och älskligare än vi är vana vid i rabatterna. Men framför allt är de värdväxter för tusentals fjärilar, småkryp och fåglar som anpassats att leva av och med dem sedan tidernas begynnelse.”

Dammväxter har olika funktioner

Jag vill ha en helt naturlig damm, dvs en damm utan pump eller filter där det är dammväxterna som sköter vattnet.

För att få ett bra mikroklimat i en damm behöver du:

• Undervattensväxter som syresätter vattnet
• Flytbladsväxter som minskar solinstrålningen
• Andra dammväxter som renar vatten genom att ta upp näring via sina rötter

För att få en rikare biologisk mångfald vid dammen är det även bra att ha:

• Växter som attraherar pollinerare
• Höga växter som larven till trollsländor kan använda för att klättra upp ur vattnet.

Tre olika delar av dammen

Både dammväxter och dammens djur behöver olika vattendjup. Därför har vår damm tre olika delar.

• Den minsta delen av dammen, ca 10-15cm djup
  Denna del av dammen fick en kant av mossa. Trots fåglarnas bästa försök att ta bort mossan verkar den börja ta sig. I övrigt finns det enbart kabbleka (Caltha palustris) planterad i den delen av dammen. Vattnet i den delen av dammen har hållit sig kristallklart hela sommaren.

• Mellandjupt område (ca 40 cm)
  I andra änden av dammen finns ett mellandjupt område (ca 40cm) som även är den delen av dammen som får mest sol. I den delen kom en hel del grönt slem – jag misstänker att detta var för att jag var väldigt sent med att plantera en flytväxt som förhindrar solinstrålning. Här blev det en icke inhemsk växt – en näckros (Nymphaea tetragona) som växer vild i Finland. Samt samma urval av så kallade sumpväxter som finns i den tredje delen av dammen och lite hornsärv. Det är i den här delen av dammen jag hoppas groddjuren kommer trivas.
• Djupa delen, ca 1m
  Den största och djupaste (ca 1m) delen av dammen finns i mitten. Här har jag också haft en del grönt slem, men nu verkar den här delen av dammen ha fått en bättre balans (och klart vatten). I den här delen av dammen finns gul svärdslilja, kabbleka, vattenmynta, bäckveronika och ödleblad (sumpväxter). Hornsärv och hästsvans syresätter vattnet. Och dyblad och vattenaloe flyter på ytan för att förhindra solinstrålning. Eller rättare sagt, vattenaloe flyter strax under ytan, så jag vet inte hur mycket solinstrålning den förhindrar!

Hur planterar man dammväxter

Det är inte helt enkelt att hitta information om hur man planterar dammväxter, tycker jag. Dessutom skiljer sig de olika dammväxters levnadsvanor väldigt mycket från varandra. 

Vi har lagt kokosmatta runt hela dammen (förankrad med stenar). Där dammens sidor är tillräckligt plana har jag lagt 2-6 makadam på kokosmattan. På vissa ställen har jag även placerat större stenar för att kunna ha ett tjockare lager av grus.

För sumpväxter som ska planteras i ett substrat har jag gjort så här:

• tvätta bort eventuell jord från alla växter (förutom näckrosen) och 
• antigen plantera dem direkt i gruset, eller inlindad i ren lera i en planteringspåse gjord av juteväv och hampasnöre. 

Detta för att jag vill undvika planteringskorgar eller planteringspåsar av plast eller plastbaserat tyg. Juteväven kommer så klart förmultna ganska snart, så det återstår att se om den här metoden fungerar. Min förhoppning är att växternas rötter ska vara tillräckligt välutvecklade till dess så att de kan hålla sig kvar på plats själva.

Jag har inte heller använt näringskulor (som man kan köpa från dammbutiker) utan utgår ifrån att växterna kommer hämta sin näring från dammen. Det blir under andra säsongen som vi ser om denna strategi fungerar.

Växtlista dammväxter

Bäckveronika – Veronika beccabunga

• Funktioner: ätbar, blommor till pollinerare, sumpväxt som kan täcka kanten
• Planteringsmetod: direkt i gruset
• Planteringsdjup: 0-10cm

Dyblad – Hydrocharis morsus-ranae 

• Funktioner: flytväxt som förhindrar solinstrålning
• Planteringsmetod: lägg i dammen (flyter på ytan)

Finsk näckros – Nymphaea tetragona

• Funktioner: flytväxt som förhindrar solinstrålning. Inte inhemsk.
• Planteringsmetod: i en stor plastkruka (med extra hål i) i lera. Om växten överlever vintern på det djupet (40cm i det här fallet) kommer jag plantera om i juteväv istället.
• Planteringsdjup: 30-60cm

Gul svärdslilja – Iris pseudacorus

• Funktioner: underlätta för trollsländors larver att klättra ur vattnet, tar upp näring från vattnet med sina rötter.
• Planteringsmetod: i små jutevävpåsar med ren lera.
• Planteringsdjup: 0-20cm

Hornsärv – Ceratophyllum demersum

• Funktioner: Syresätter vattnet
• Planteringsmetod: lägg i dammen. Flyter fritt utan rötter. 

Hästsvans – Hippuris vulgaris 

• Funktioner: syresätter vattnet
• Planteringsmetod: Jag stoppade rötterna i gruset en bit ner under ytan. Den ska sticka upp över ytan, vilket den inte gör hos mig ännu, så jag får se hur det bli nästa år. 
• Planteringsdjup 10-50cm

Kabbleka – Caltha palustris 

• Funktioner: sumpväxt, blommor för pollinerare
• Planteringsmetod: Jag planterade i grus vid dammkanten och mellan större stenar
• Planteringsdjup: 0-15cm

Vattenaloe – Stratiotes aloides

• Funktioner: En märklig växt som flyter under vattenytan. Enligt vatmarksguiden.se gynnar den ett flertal arter bl.a. den sällsynta mosaiksländan som lägger sina ägg i bladrosetten.
• Planteringsmetod: Släng in i dammen – flyter fritt strax under ytan. Dock är det viktigt att vattnet är tillräckligt djup för vattenaloe att kunna övervintra på frostfritt djup. Återstår att se hur det är med frostfritt djup i min damm.

Vattenmynta – Mentha aquatica

• Funktioner: ätbar, renar vattnet, blommor till pollinerare.
• Planteringsmetod: Direkt i gruset eller i små jutevävspåsar med ren lera.
• Planteringsdjup: 0-20cm

Ödleblad – Houttuynia cordata

• Funktioner: ätbar. Inte inhemsk.
• Planteringsmetod: i jutevävspåsar med ren lera. Återstår att se om den klarar vintern i min damm.
• Planteringsdjup: 0-10cm

Fuktängsväxter vid dammen

Alla dessa fuktälskande växter har jag planterat i gruset (2-6 makadam) vid dammen på platser där gruset ligger på kokosmattan. Kokosmattan drar upp vatten från dammen och jag utgår ifrån att växternas rötter kan nå ner till detta. 

Jag förväntar mig att växter som planteras i grus på det här sättet kommer växa långsammare än om de hade planterats i vanlig fuktig jord – delvis för att gruset är näringsfattigt men även för att växtens rötter måste hitta sin väg runt alla småstenar.

Alla dessa växter är inhemska och alla blommor är bra för pollinerare

• Fackelblomster – Lythrum salicaria
• Gökblomster – Lychnis flos-cuculi
• Ängsbräsma – Cardamine pratensis (Ätbar)
• Ängsvädd – Succisa pratensis
  Ängsvädd är den enda växt i denna kategori som inte har blommat ännu. Det kan vara att den inte har hunnit ännu (ska blomma juli till september och jag skriver detta i slutet av augusti). Den kan även behöva växa till sig mer eller så tycker den att läget inte är tillräckligt soligt. Vi får se…

Torrängsväxter i gruset och ”stupet”

De flesta torrängsväxter är planterade i grus runt dammen. Undantaget är vit fetknopp som jag har ”planterat” i kokosmattan. Alla har som funktion att gynna insekter och fylla nya nischer (och därmed minska förekomsten av andra, mindre önskvärda, växter som självsår sig i gruset)

• Backtimjan – Thymus serpyllum
• Gökärt – Lathyrus linifolius
• Kattfot – Antennaria dioica
• Kärleksört – Sedum telephium
• Käringtand – Lotus corniculatus
• Smällglim – Silene vulgaris (ätbar)
• Vit fetknopp – Sedum album ’Coral Carpet’ (ursprungsväxten är inhemsk, även om ’Coral Carpet’ är en odlad sort.)
  Vit fetknopp, förutom att vara en insektsväxt, har den även som funktion att täcka den branta dammkanten där ingenting annat vill växa. Jag har försökt ge den några sandkorn men har inte gullat med den. Ändå överlever den och växer på, om än i långsam takt. Jag är imponerad!

• Åkervädd – Knautia arvensis

• Fagertrav – Arabis caucasica (Ej inhemsk)
• Kaskadtimjan – Thymus longicaulis (Ej inhemsk)
  Kaskadtimjan och fagertrav var spontanköp i början av säsongen. Sådant händer även en trädgårdsarkitekt!

I ett annat inlägg berättar jag om hur vi gjorde för att anlägga dammen.

Läs inlägget: Att anlägga en trädgårdsdamm

Mer om biologisk mångfald

Det finns ju mycket mer man kan göra för att hjälpa biologisk mångfald.

Läs: Biologisk mångfald i din trädgård