I och med anläggandet av vår damm har vi skapat flera olika livsmiljöer för växter. Delvis har vi dammväxter. Sedan har vi skapat nya nischer som passar vanliga växter som vill ha fukt. Och till sist har vi torra områden – grus där det är långt ner till någonting fuktighetshållande samt ”stupet” (dammen har en kant på ena sidan som är väldigt brant). Så blir det när man bygger damm i en slänt på sprängsten…
I det här inlägget berättar jag om alla växter som finns i och vid vår damm, men med särskilt fokus på dammväxterna.
Innehållsförteckning
- Skirare och älskligare vilda växter
- Dammväxter har olika funktioner
- Tre olika delar av dammen
- Hur planterar man dammväxter
- Växtlista dammväxter
- Bäckveronika – Veronika beccabunga
- Dyblad – Hydrocharis morsus-ranae
- Finsk näckros – Nymphaea tetragona
- Gul svärdslilja – Iris pseudacorus
- Hornsärv – Ceratophyllum demersum
- Hästsvans – Hippuris vulgaris
- Kabbleka – Caltha palustris
- Vattenaloe – Stratiotes aloides
- Vattenmynta – Mentha aquatica
- Ödleblad – Houttuynia cordata
- Fuktängsväxter vid dammen
- Torrängsväxter i gruset och ”stupet”
- Mer om biologisk mångfald
Beräknad läsningstid: 13 minuter
Skirare och älskligare vilda växter
Jag har försökt hålla mig så mycket som möjligt till inhemska växter i och runt dammen. Och har lyckats ganska bra, förutom en icke-inhemsk ätbar växt, en näckros som växer vild i Finland och ett par spontanköp.
Varför inhemska dammväxter? Jo, det är ju trots allt inhemska växter som våra insekter och fåglar har anpassat sig till att leva med. Vi behöver tänka om i våra trädgårdar och plantera flera vilda växter för att hjälpa biologisk mångfald.
Beskrivningen av Varannan Vild, en utställning på Fredriksdal, uttrycker detta så väl: ”Upptäck nya sätt att göra trädgården skön med växter som är lite skirare och älskligare än vi är vana vid i rabatterna. Men framför allt är de värdväxter för tusentals fjärilar, småkryp och fåglar som anpassats att leva av och med dem sedan tidernas begynnelse.”
Få Rebellbrevet
Jag (Nicky) är också ena hälften i Trädgårdsrebellerna. Vi vill skapa en rörelse där vi hjälps åt att återta kunskap, gemenskap och makten att förändra genom trädgård.
Om du, liksom vi, funderar över hur trädgården kan bidra till omställning och beredskap tror jag att du skulle gilla vårt Rebellbrev.
Dammväxter har olika funktioner
Jag vill ha en helt naturlig damm, dvs en damm utan pump eller filter där det är dammväxterna som sköter vattnet.
För att få ett bra mikroklimat i en damm behöver du:
- Undervattensväxter som syresätter vattnet
- Flytbladsväxter som minskar solinstrålningen
- Andra dammväxter som renar vatten genom att ta upp näring via sina rötter
För att få en rikare biologisk mångfald vid dammen är det även bra att ha:
- Växter som attraherar pollinerare
- Höga växter som larven till trollsländor kan använda för att klättra upp ur vattnet.
Tre olika delar av dammen
Både dammväxter och dammens djur behöver olika vattendjup. Därför har vår damm tre olika delar.
- Den minsta delen av dammen, ca 10-15cm djup
Denna del av dammen fick en kant av mossa. Trots fåglarnas bästa försök att ta bort mossan verkar den börja ta sig. I övrigt finns det enbart kabbleka (Caltha palustris) planterad i den delen av dammen. Vattnet i den delen av dammen har hållit sig kristallklart hela sommaren.
- Mellandjupt område (ca 40 cm)
I andra änden av dammen finns ett mellandjupt område (ca 40cm) som även är den delen av dammen som får mest sol. I den delen kom en hel del grönt slem – jag misstänker att detta var för att jag var väldigt sent med att plantera en flytväxt som förhindrar solinstrålning. Här blev det en icke inhemsk växt – en näckros (Nymphaea tetragona) som växer vild i Finland. Samt samma urval av så kallade sumpväxter som finns i den tredje delen av dammen och lite hornsärv. Det är i den här delen av dammen jag hoppas groddjuren kommer trivas. - Djupa delen, ca 1m
Den största och djupaste (ca 1m) delen av dammen finns i mitten. Här har jag också haft en del grönt slem, men nu verkar den här delen av dammen ha fått en bättre balans (och klart vatten). I den här delen av dammen finns gul svärdslilja, kabbleka, vattenmynta, bäckveronika och ödleblad (sumpväxter). Hornsärv och hästsvans syresätter vattnet. Och dyblad och vattenaloe flyter på ytan för att förhindra solinstrålning. Eller rättare sagt, vattenaloe flyter strax under ytan, så jag vet inte hur mycket solinstrålning den förhindrar!
Hur planterar man dammväxter
Det är inte helt enkelt att hitta information om hur man planterar dammväxter, tycker jag. Dessutom skiljer sig de olika dammväxters levnadsvanor väldigt mycket från varandra.
Vi har lagt kokosmatta runt hela dammen (förankrad med stenar). Där dammens sidor är tillräckligt plana har jag lagt 2-6 makadam på kokosmattan. På vissa ställen har jag även placerat större stenar för att kunna ha ett tjockare lager av grus.
För sumpväxter som ska planteras i ett substrat har jag gjort så här:
- tvätta bort eventuell jord från alla växter (förutom näckrosen) och
- antigen plantera dem direkt i gruset, eller inlindad i ren lera i en planteringspåse gjord av juteväv och hampasnöre.
Detta för att jag vill undvika planteringskorgar eller planteringspåsar av plast eller plastbaserat tyg. Juteväven kommer så klart förmultna ganska snart, så det återstår att se om den här metoden fungerar. Min förhoppning är att växternas rötter ska vara tillräckligt välutvecklade till dess så att de kan hålla sig kvar på plats själva.
Jag har inte heller använt näringskulor (som man kan köpa från dammbutiker) utan utgår ifrån att växterna kommer hämta sin näring från dammen. Det blir under andra säsongen som vi ser om denna strategi fungerar.
Växtlista dammväxter
Bäckveronika – Veronika beccabunga
- Funktioner: ätbar, blommor till pollinerare, sumpväxt som kan täcka kanten
- Planteringsmetod: direkt i gruset
- Planteringsdjup: 0-10cm
Dyblad – Hydrocharis morsus-ranae
- Funktioner: flytväxt som förhindrar solinstrålning
- Planteringsmetod: lägg i dammen (flyter på ytan)
Finsk näckros – Nymphaea tetragona
- Funktioner: flytväxt som förhindrar solinstrålning. Inte inhemsk.
- Planteringsmetod: i en stor plastkruka (med extra hål i) i lera. Om växten överlever vintern på det djupet (40cm i det här fallet) kommer jag plantera om i juteväv istället.
- Planteringsdjup: 30-60cm
Gul svärdslilja – Iris pseudacorus
- Funktioner: underlätta för trollsländors larver att klättra ur vattnet, tar upp näring från vattnet med sina rötter.
- Planteringsmetod: i små jutevävpåsar med ren lera.
- Planteringsdjup: 0-20cm
Hornsärv – Ceratophyllum demersum
- Funktioner: Syresätter vattnet
- Planteringsmetod: lägg i dammen. Flyter fritt utan rötter.
Hästsvans – Hippuris vulgaris
- Funktioner: syresätter vattnet
- Planteringsmetod: Jag stoppade rötterna i gruset en bit ner under ytan. Den ska sticka upp över ytan, vilket den inte gör hos mig ännu, så jag får se hur det bli nästa år.
- Planteringsdjup 10-50cm
Kabbleka – Caltha palustris
- Funktioner: sumpväxt, blommor för pollinerare
- Planteringsmetod: Jag planterade i grus vid dammkanten och mellan större stenar
- Planteringsdjup: 0-15cm
Vattenaloe – Stratiotes aloides
- Funktioner: En märklig växt som flyter under vattenytan. Enligt vatmarksguiden.se gynnar den ett flertal arter bl.a. den sällsynta mosaiksländan som lägger sina ägg i bladrosetten.
- Planteringsmetod: Släng in i dammen – flyter fritt strax under ytan. Dock är det viktigt att vattnet är tillräckligt djup för vattenaloe att kunna övervintra på frostfritt djup. Återstår att se hur det är med frostfritt djup i min damm.
Vattenmynta – Mentha aquatica
- Funktioner: ätbar, renar vattnet, blommor till pollinerare.
- Planteringsmetod: Direkt i gruset eller i små jutevävspåsar med ren lera.
- Planteringsdjup: 0-20cm
Ödleblad – Houttuynia cordata
- Funktioner: ätbar. Inte inhemsk.
- Planteringsmetod: i jutevävspåsar med ren lera. Återstår att se om den klarar vintern i min damm.
- Planteringsdjup: 0-10cm
Fuktängsväxter vid dammen
Alla dessa fuktälskande växter har jag planterat i gruset (2-6 makadam) vid dammen på platser där gruset ligger på kokosmattan. Kokosmattan drar upp vatten från dammen och jag utgår ifrån att växternas rötter kan nå ner till detta.
Jag förväntar mig att växter som planteras i grus på det här sättet kommer växa långsammare än om de hade planterats i vanlig fuktig jord – delvis för att gruset är näringsfattigt men även för att växtens rötter måste hitta sin väg runt alla småstenar.
Alla dessa växter är inhemska och alla blommor är bra för pollinerare
- Fackelblomster – Lythrum salicaria
- Gökblomster – Lychnis flos-cuculi
- Ängsbräsma – Cardamine pratensis (Ätbar)
- Ängsvädd – Succisa pratensis
Ängsvädd är den enda växt i denna kategori som inte har blommat ännu. Det kan vara att den inte har hunnit ännu (ska blomma juli till september och jag skriver detta i slutet av augusti). Den kan även behöva växa till sig mer eller så tycker den att läget inte är tillräckligt soligt. Vi får se…
Torrängsväxter i gruset och ”stupet”
De flesta torrängsväxter är planterade i grus runt dammen. Undantaget är vit fetknopp som jag har ”planterat” i kokosmattan. Alla har som funktion att gynna insekter och fylla nya nischer (och därmed minska förekomsten av andra, mindre önskvärda, växter som självsår sig i gruset)
- Backtimjan – Thymus serpyllum
- Gökärt – Lathyrus linifolius
- Kattfot – Antennaria dioica
- Kärleksört – Sedum telephium
- Käringtand – Lotus corniculatus
- Smällglim – Silene vulgaris (ätbar)
- Vit fetknopp – Sedum album ’Coral Carpet’ (ursprungsväxten är inhemsk, även om ’Coral Carpet’ är en odlad sort.)
Vit fetknopp, förutom att vara en insektsväxt, har den även som funktion att täcka den branta dammkanten där ingenting annat vill växa. Jag har försökt ge den några sandkorn men har inte gullat med den. Ändå överlever den och växer på, om än i långsam takt. Jag är imponerad!
- Åkervädd – Knautia arvensis
- Fagertrav – Arabis caucasica (Ej inhemsk)
- Kaskadtimjan – Thymus longicaulis (Ej inhemsk)
Kaskadtimjan och fagertrav var spontanköp i början av säsongen. Sådant händer även en trädgårdsarkitekt!
I ett annat inlägg berättar jag om hur vi gjorde för att anlägga dammen.
Läs inlägget: Att anlägga en trädgårdsdamm
Mer om biologisk mångfald
Det finns ju mycket mer man kan göra för att hjälpa biologisk mångfald.
Läs: Biologisk mångfald i din trädgård
Hej från Nicky
Hej!
Jag som driver Grubby Gardens heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och trädgårdsrebell. Jag är även utbildad i permakulturdesign och skogsträdgårdsodling. Vad roligt att du hittade hit!
Grubby Gardens erbjuder rådgivning och mentorskap för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Eller vet inte var du ska börja. Och jag erbjuder även trädgårdsdesigntjänster.
Får jag lov att göra reklam för Grubbybrevet? Jag tror du kanske gillar det…
I Grubbybrevet delar jag med mig av mina oftast operfekta strävanden att odla ätbart, förbättra för mångfald och ta hänsyn till planeten. Filosoferande ingår. Och info om nya blogginlägg så klart 😊🌱
Välkommen!
Varma hälsningar
Nicky English.
Jag är nyfiken, hur gick det med dammen 2023? 🙂
Tycker det var en bra idé att undvika att plantera i påsar och korgar!
Hej Eva,
Det mesta överlevde och förökade sig. Dock tog det väldigt lång tid innan flyttväxterna (dyblad och vatten aloe) dök upp igen. Detta är tydligen normalt – man tror att allt har dött sedan kommer några pyttesmå blad upp till ytan. Det hann kommer en hel del alger innan dess, så jag blev aldrig riktigt kvitt detta problem under säsongen. Det som inte överlevde var de syresättande växter – jag började undrar om jag hade fiskat upp dessa med algerna. Så 2024 kommer jag köpa mer hästsvans och hornsärv.
Ödlebladen överlevde inte vintern.
Det är ju också lite besvärligt att ha dammen under äppelträdet (inget jag rekommenderar för den som har ett val av placering). I år råkade jag åka bort innan alla löv had fallit och kom tillbaka efter det blev kallt. Så nätet vi använder för att fånga löv har frusit fast i dammen. Så kan det gå!
Vi fick också besök av rådjur (någon lämnade grinden öppet) som åt upp blomman på näckrosen 🤨.
Varma hälsningar
Nicky
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Kul att höra att planteringsmetoden funkat bra 🙂 Är på gång att skapa en damm i år och kommer följa ditt tillvägagångssätt.
Hej Eva,
Kul att du är på gång att skapa en damm i år. Lycka till!
Bästa hälsningar
Nicky
Godmorgon Eva, hur går det med din damm? Det vore spännande och lärorikt om fler delar med sig av erfarenheter från både nya och äldre dammar.
Anna-Carin hade ju börjat med ny damm, hur gick det sen?
Hej!
Så härligt att hitta info och inspiration om naturdammar!
Jag håller på och slutför en damm i min trädgård. Målet är att få grodor salamandrar och andra djur att trivas.
I många instruktioner läser jag att man ska ha kokosmatta i kantzonen. Kan det fungera lika bra med juteväv? Behöver man tvätta väven ifall det kan finnas skadliga ämnen i den?
Hej Charlott,
Min spontana undran är om juteväv skulle hinna förmultna innan växterna har hunnit etablera sig och söka vidare med sina rötter. Jag tror att kokosmatta hålla längre. Jag vet faktiskt inte om den kan finnas skadliga ämnen i juteväv. Det skulle kunna vara en intressant fråga att ställa till producenten – jag har aldrig sett någonting om skadliga ämnen, men det är ju mycket sådant som göms undan i olika produkter nuförtiden (med tanke på alla upptäckter om skadliga ämnen i växter, till exempel)
Varma hälsningar
Nicky
Jag blir så inspirerad av dig och din blogg! Tack för allt du delar. 🙂
Jag har gjort en liten trädgårdsdamm med tanken att skapa biologisk mångfald och gynna alla Sandödlor, grodor och paddor som vi har i trädgården. Jag har lagt sand och småsten i dammen på kokosmatta och dammduk och när jag fyller med vatten, så blir det väldigt grått och lerigt i vattnet. Har du något tips på hur jag får bort eller undviker detta? Funkar halm? Jag läste att epsonsalt kan hjälpa, men det känns inte riktigt bra att lägga i. Vad tror du?
Tacksam för svar!
Hej Anna-Carin,
Och tack för de fina orden – jag blir så glad 😊
Jag känner igen mig i det du skriver – vi fyllde på vatten innan jag la kokosmatta och sand/makadam runt kanterna men det blir ju alltid grumlig i vattnet i några dagar efter att jag har lagt på något på sidorna. Funderar på om det är bara så att det finkornigt i sanden och stenen rörs upp när du fyller med vatten och att det kanske bara tar längre tid (jämfört med mina några dagar när jag lägger stenar på kanten) för kornen att sätta sig igen. Nu skriver jag det här utan att veta hur lång tid har gått sedan du fyllde på, men skulle det kunna stämma? Halm ska hjälpa med att ta bort extra näring från vattnet, men det borde inte vara fallet här om det enda som finns är sand och stenar. Håller med att epsonsalt låter inte helt bra.
Min rekommendation är att vänta lite längre och ser om det blir bättre av sig själv.
Varma hälsningar
Nicky
Hej Anna-Carin, du är inte ensam om att bli inspirerad av Nicky. I ditt fall snulle jag ha is i magen och vänta. Jag har sen i somras fått min sedan många år planerade baddamm färdig i slutet av oktober, utom alla växterna, det blir mer på vårkanten.
Jag beskriver vår damm endast så du får en bild i huvudet när det kommer till likheterna angående vad som hände efter vattnet började fylla det hål som skulle bli damm.
Vår damm är lite avlång 14×8 meter med ett djuphål i mitten på 7×4 meter och 2,5 meter djupt. Runt djuphålet gjorde vi en avsats ca 2 m bred med sluttande sidor. Dammen har först underlagsduk och ovanpå det 1mm pvc duk. Jag gjorde precis som du, lade sand ca 10 cm djupt (otvättad) från djuphålet och en meter utåt kanterna, ingen lutning här. Efter det hämtade jag något ton småsten, 10 till 30 cm stora, hos en kompis som har ett grustag med mycket sten i. Stenarna placerades mellan den vågräta sandbotten och i ”vecket” där sluttninarna började, detta för att få en mindre lutning upp mot kanterna och liksom en tröskel för gruset/singeln som nu östes i helt upp till marknivå. Gruset eller rättare sagt singeln har dimensionen 10 – 29 mm och är inte så vassa kanter som vanlig singel.
När vår damm var 3/4 fylld blev jag bekymrad precis som du. Vattnet blev grumligare och grumligare. Men en kompis med erfarenhet av dammbyggen sa till mig att ha is i magen. Jag misströstade, men efter 3 veckor började jag se en viss minskad grumlighet i vattnet och 4 veckor senare var vattnet klart. Det är så, har jag lärt mig nu, att sanden och singeln också innehåller ett fint damm som tar tid att lägga sig.
Trots att vattnet var klart oroade jag mig för att det skulle bli grumligt igen när jag körde igång mitt hemmagjorda reningsverk som suger vattnet från djupaste delen och släpper ut det på dammkanten. Men oron var obefogad, sanddammet hade lagt sig och virvlade bara upp lite när jag gick på sanden och lade sig sedan igen.
Så ha is i magen 😁🌹.
Åh vad bra med praktiskt erfarenhet av samma problem!
Tack Christian.
Varma hälsningar
Nicky
Hej Anna-Carin, hur går det med din damm?
Hej Anna-Carin, hur har det gått med din damm?
Hej Nicky, äntligen har jag hittat precis den plats på nätet jag behöver. De flesta vill bara prångla ut växter och tillbehör.
Hustrun och jag har nu fått vårt dammbygge färdigt, se beskrivningen till Anna-Carin här ovan.
Nu gäller det planering av floran i dammen och här behöver jag/vi hjälp så det inte blir plottrigt och rörigt utan att få ett så naturligt utseende som möjligt. Nu är jag totalt nördig på baddammar men de få säkert plats här också. Skulle vara intressant om man kunde lägga in bilder i bloggen, lättare att kommentera då. Exempelvis skulle jag gärna visa hur mitt reningsverk fungerar. Idén till reningen kommer från en kompis och hans system funkar fortfarande efter10 år.
Kontaktar dig Nicky genom kontakt sidan jag fann. Ledsen för allt mitt bubbel här.
Allt gott,
Christian
Hej Christian,
Vad roligt att du gillar inlägget, hoppas att det hjälper er med växtvalet. Mycket intressant med dina erfarenheter med baddamm. Där har jag noll kunskap, måste jag erkänna. Tror inte det går att lägga bilder i kommentarer, men hör gärna av dig via kontaktformuläret (eller info@grubbygardens.se). Det är kanske något jag kan skriva om på lämplig plats!
Varma hälsningar
Nicky
Ja, så har våren börjat så smått här nere där vi bor, i Bretagne. Vi ligger ca en månad före södra Sverige, Skåne till Mälardalen.
Sen jag sist skrev om vår nyanlagda baddamm har det hänt en del. Vi har planterar buskar och och andra växter utanför dammkanten. Vidare har vi fått en del dammväxter från vänner här nere som också har trädgårdsdammar. Några växter vet vi vilka de är andra blir suprise suprise. Vi använde tipset från Nicky att lägga cocos nätmatta runt vallen som gjorde att gruset och singeln inte rasade ner från den hala sluttande plastduken. Ja, vi har pvc plastduk som tätning i dammen.
Jag vet inte hur många sajter om dammväxter jag läst på nätet, men ett vet jag och det är att jag alltid till slut hamnar på Nickys sajt. Nicky beskriver alla växterna ingående, hur de skall planteras och annat matnyttigt utan att det blir fööör vetenskapligt.
Det jag verkligen älskar är Nickys strävan att odla naturligt även i en damm, jag har aldrig sett en plastkorg med växter i en sjö eller någon bäck eller flod. Här kastar jag in en brasklapp. De växter vi fått från vänner och inte är säkra på, de lever tillsvidare i förhatliga plastkorgar.
Eftersom jag är lite till åren kommen (79) men hustrun dock 8 år yngre 😁, så vill vi ha en så lättskött trädgård som möjligt. Vi har blivit begåvade med en stor, till ytan, trädgård. Största delen är anlagd gräsmatta. Vi har 7 löpankor som hjälper till bra med gräsklippningen utom närmast huset där vi vill ha ”ankfritt”. Ankorna inskaffades för att hålla mördarsniglar i schack och de gör ett enastående jobb med det, dessutom får vi 6 ägg varje dag. Förutom gräs har vi väldigt mycket träd och buskar på tomt och runt om densamma. Träden är mest ask, ek, hassel och 2 björkar. En liten ”skogsdunge” med unga ekar i ett hörn finns också.
Nåväl nu var det dammar jag ville fråga om. När jag var ung grabb i Skåne (jag växte upp på en gård) hände det att våren var väldigt tidig och jag kunde plocka blommor åt mamma nere i ängarna längs kävlinge ån. Speciellt kommer jag ihåg kabbeleka och mandelblom. Kabbeleka caltha palustris är vad jag snulle vilja ha runt sluttningen ner mot vattnet. Tomten lutar lite och vi har därför en dammvall runt södra delen och upp 2/3 delal upp åt sidorna. Planterar jag kabbelekan i vattnet eller precis utanför? Sprider denna blomma si eller måsta jag plantera många plantor?
Nicky, du vet på ett ungefär hur vår damm ser ut med sluttande vall ner mot vattnet som sen planar ut innan den djupa delen. Den djupaste planteringsdelen är ca 70 cm djup och den grundare ca 35 – 45 cm djup. Har du några tankar om växtval och placeringen i dammen? Gumman och jag vill bara ha naturligt inhemska nordeuropeiska växter.
Det här blev kanske lite mycket bubbel, men kanske det inspirerar till lite mer kommentarer. Vi har prenumererat på brevet så hoppas få mycket idéer därifrån.
Allt gott Nicky, vi hörs
Hej Christian,
Det låter underbart! Kabbleka skulle jag nog plantera precis vid dammkanten (0-15cm vattendjup). Angående spridning gäller det nog att vara lite försiktig tror jag – eftersom ni är bra mycket längre söderut än vad jag är. Växter (även inhemska) som sprider sig måttligt här uppe kan vara betydligt mer spridningsbenägna i varmare klimat – vilket kan göra att det blir mycket jobb med att försöka rensa bort dessa. Känner du möjligen någon granne lokalt med damm som du skulle kunna fråga om erfarenhet? Min farhåga är nämligen inte så mycket hur många plantor du behöver för att få som du vill utan snarare att det blir alldeles för många plantor på sikt som måste hållas i schack…
Varma hälsningar,
Nicky
Vill bara säga att dammen är och förblir ankfri av naturliga skäl. Dom hade förstört och skitat ner dammen på nolltid. Därför har de en egen plaskdamm nära deras stall.
Ha ha, du skriver varmare klimat. Här huttrar vi varje morgon vissa dagar ligger frosten kvar till niotiden. Normalt har vi väldigt maritimt klimat här i mellersta Bretagen. Med erfarenhet från Skåne och Norrland på senare år, skulle jag vilja säga att klimatet här liknar i mångt och mycket skåneklimatet. Vintern är mild här men frost kommer ofta, dock sällan snö. Sommaren är inte speciellt varm heller, återigen som skåneklimatet.
Funderar på en sak Nicky.
Igår skulle jag flytta ut en växt från en av de förhatliga plastkorgarna i dammen men upptäcker att rötter tagit sig ur korgen och börjat sprida sig i gruset under. Om jag drar ur växten (vet inte vad för växt som vi fått av bekanta) från korgen och rötterna går av, vad händer?
Hej Christian,
Det brukar inte vara ett stort problem om några rötter går av. Det blir ungefär som en rotbeskärning.
Varma hälsningar
Nicky
Tack Nicky för svaret ovan, de ser ut att ha klarat sig.
Det har varit försommar här ett par veckor med sol och värme och 22 grader i skuggan ( centrala Bretagne) , du skulle varit här nu när jorden doftar som allra bäst. Magnolian har nästan blommat över men den vita Magnolian ( Magnolia Laevifolia) blommar än för fullt. Rhododendron buskarna har så stora knoppar att de snart bara måste öppna för de vackra blommorna.
De flesta träden i vår trädgård visar sig i alla gröna nyanser, till och med de sena askarna är gröna i topparna. Vi har mest ekar, hassel, ask och förvildade körsbärsträd runt tomten. Bea planterade 14 fruktträd av olika sorter, päron, äpple, körsbär, plommon och ett fikonträd. De flesta av dessa träd blommar nu och grannens bi har fullt upp med alla blommorna.
Till sist dammen, för det här är ju tråden om trädgårdsdammar.
Förutom de växter som vi bara på ett hum vet vilken sort en del goda vänner gett oss har vi införskaffat följande. Valet har varit att helst ha växter i vår damm som vi kan hitta i eller runt sjöar och bäckar i Sverige och det har lyckats rätt bra.
Arter: Nålgräs (Eleocharis Acicularis), Trådfräken (Equisetum Scripoides), Ängsull (Eriophorum Angustifolium Linaigrette), Hästsvans (Hippuris Vulgaris), Gul Iris (Iris Pseudacorus), Blå Iris (Iris Setosa), Lila fackelblomster (Lythrum Salicaria Salicaire), Lila Vattenmynta (Mentha Aquatica), Kaveldun (Typha latifolia), Blå Bäckveronika (Veronica beccabunga), Vit Kalla (Zantedeschia) eller mindre biskopshätta, och till sist mina älskade gula Kabblekor (Caltha Palustris).
Kabblekorna har jag planterat en grupp med 2 plantor och en grupp med 3 plantor.
De övriga har jag planterat i andra naturligt blandade grupper. Skall bli spännande att se hur allt blir i sommar. Kanske måste vi placera om några av växterna om de inte passar ihop.
Hej Christian,
Det låter underbart! Ni har onekligen kommit längre med våren än vi har här – nu blommar åtminstone några körsbärsträd i grannskapet. Och min kabbleka är definitivt på gång.
Varma hälsningar
Nicky