Vi försöker uppnå biologisk balans i vår damm med hjälp av växter och djur och utan filter och pump.  Men naturen måste få ta sin tid. I det här inlägget berättar jag hur första säsongen gick.

Läs hur vi gjorde för att anlägga vår trädgårdsdamm bland sprängsten på en sluttande tomt. 

Beräknad läsningstid: 7 minuter

Hur uppnår man biologisk balans i en damm?

Det man behöver för att skapa biologisk balans i en damm är:

• undervattensväxter, 
• flytande växter 
• växter med vertikala blad
• andra fuktälskande växter i sumpzonen

Vad gör dessa olika växter? Jo, undervattensväxter syresätter vattnet. Och flytande växter förhindrar solinstrålning vilket i sin tur minskar algtillväxt.

Växter med vertikala blad, å andra sidan, gynnar trollsländor. Detta gör de genom att underlätta för nymferna att ta sig upp ur vattnet när de är redo att förvandlas till fullbildade trollsländor. 

För övrigt behövs rikligt med växter i dammen för att ta upp näring från vattnet. Annars kan dammens vatten bli för näringsrikt vilket istället gynnar algtillväxt.

Läs om Dammväxter – växterna i och vid vår damm för mer detaljer om vilka växter som finns i dammen.

Hur hjälper djur med biologisk balans i dammen?

Djurens roll i att hjälpa skapa biologisk balans i dammen är egentligen rätt självisk (i mitt fall) – jag vill ha en mångfald av rovinsekter som äter mygglarver. Sedan har jag ju ingenting emot om en groda eller padda skulle flytta in och ta sig några larver (och helst en snigel eller två medan de ändå håller på).

Läs mer i ett faktablad från Örebro naturskola – vem äter vad i dammen?

Balans eller anspänning i dammen

Ett sidospår…jag har skrivit en hel del om att målet med trädgården borde vara att skapa balans. Till exempel; för att ha rovinsekter i trädgården behöver de mat. Och deras mat är bladlöss som vi betraktar som skadeinsekter. Därför behöver vi uppnå en balans mellan rovinsekter och skadeinsekter och inte försöka utrota skadeinsekterna. 

Efter vidare läsning har jag ändrat uppfattning och insett att det är snarare är en sorts anspänning som behöver tillkomma. Livet vill framåt. Och om man balanserar så står man ofta kvar på samma ställe. Vi kommer aldrig till ett läge där det finns exakt ”rätt” antal mygglarver för tillgängliga rovdjur att äta upp. Det vore ju rätt dumt av en mygga att bete sig så.

Antagligen är det samma sak med algtillväxt. 

Nog får man fiska lite alger och stå ut med några myggbett oavsett om man kallar det för balans eller spänning. Men budskapet är detsamma. Naturen är mycket bättre än vad vi är på att få ordning på saker och ting. Vårt uppdrag är att möjliggöra för naturen att göra sitt jobb i våra trädgårdar.

Läs ett inlägg som handlar om balans i trädgården (eller snarare anspänning…)

Höstlöv

Det är värt att nämna att min damm ligger intill ett stort äppelträd, vilket inte är att rekommendera. Dock ville jag gärna ha en damm och då är jag beredd att fiska löv som konsekvens.

Det blev ju även en del äpplen som föll i dammen, vilket jag inte hade tänkt på. Men som tur är flyter äpplen. Under veckorna då äppelträdet tappade mest löv la vi ett nät (överblivet rådjursstaket) över delar av dammen och det lyckades fånga de flesta löv. Dock fick stranden där koltrasten gillar att bada vara fri från nät. Vi har även skapat en håv för att fiska ut äpplen och löv.

Hur gick det med den biologiska balansen i dammen 2022?

Dammväxterna planterade jag under hela vår och försommaren 2022. Men flytväxterna tillkom något senare. Vi fick en hel del algtillväxt. Algerna fiskade jag ut så gott det gick och slängde i rabatterna bredvid (Hoppas att växterna gillar alger). Jag upplevde att situationen blev något bättre senare under sommaren åtminstone i de två största (och djupaste) delar av dammen. Där har jag stora förhoppningar av att uppnå en bättre biologisk balans under 2023 då alla växter kommer vara på plats från början av säsongen.

Däremot var vattnet i den minsta och grundaste delen rätt sunkig mot slutet av säsongen. Jag hade lagt mossa runt sidorna i början – tänk miniskogstjärn. Men fåglarna tänkte annorlunda och antigen snodde mossan eller slängde den i vattnet. Nu överväger jag att fylla den lilla delen med grus och plantera någonting fuktälskande (och ätbart) där istället. Vi får se…

Och mygglarverna?

Jag kan rapportera att vi fick galet många myggor i början på sommaren. Till den grad att man inte ville vara ute i trädgården mer än absolut nödvändigt. Men sedan hände något. Och jag insåg senare på sommaren att myggplågan var borta. Kanske någon ny mygglarvsätande varelse hade hittad dammen? Förhoppningen är stor att denna varelse bor kvar nästa säsong, i så fall.

Groddjur?

Inga groddjur syntes till i eller vid dammen under hela säsongen. Men två kvällar i rad någon gång på sensommaren mötte jag en liten brun groda vid växthuset. Vi håller tummarna.

Vem såg vi i dammen?

Det här är den roligaste delen av att ha en damm. Redan de första dagarna när det var varmt nog att sitta ute och äta lunch såg vi ryggsimmare (eller var det buksimmare).

 Vi såg även larver i dammen under säsongen – troligen mygglarver som för det mesta flöt precis vid ytan. Vill man bli av med mygglarver kan man ju vispa runt så att de sjunker. Men det gjorde vi inte. Tänk om det var något annat!

Även skräddare besökte dammen. Och, som sagt, koltrasten som gillade att bada där (kan ju även ha varit flera koltrastar så klart).

De överlägsna flitigaste besökare var, lite oväntat, grannens bin. De gillade att sitta på bitar av kokosmattan som fortfarande inte var täckta och dricka där. Dessvärre lyckades de inte alltid hålla sig fast och ett alarmerande stort antal ramlade in i dammen och drunknade. Så en del tid ägnade vi åt att försöka rädda de små bina från vattnet. Och mina planteringsaktiviteter i den delen av dammen fick ägna rum antigen tidig på morgonen eller efter att bina hade återvänt till kupan. De tyckte annars att jag var lite besvärlig när jag störde dem.

Naturen får ha sin gång

Jag väntar med stor förväntan på dammsäsongen 2023. Förhoppningsvis kommer vi ett steg närmare att uppnå biologisk balans i dammen.

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.