jun 26, 2023 | Ätbara perenner | 2 Kommentarer

En inhemsk ätbar (skogs)trädgård

Hur skulle en inhemsk ätbar (skogs)trädgård se ut? Och skulle vi hitta något att skörda i en trädgård som innehåller bara inhemska växter?

Det har kommit flera studier på senare år som bl.a. visar både att importerade träd är dåliga för städers insektsliv och att fåglar mår bäst av inhemska trädarter. Detta fick mig att undra över hur många skogsträdgårdsväxter (dvs fleråriga ätbara växter) som egentligen är inhemska. Under min läsning hittade jag lyckligtvis en excelfil med information om nästan 2500 svenska växter (Jag är gammal projektledare, det är därför excelfiler kan göra mig lycklig ibland). Se Ref [1].

Varför är inhemska växter intressant?

De flesta har nog insett vikten av att gynna biologisk mångfald i våra trädgårdar. Det är kanske inte alltid att de vilda växterna själva är hotade. Problemet är istället att det vanligtvis finns ett antal andra arter som till exempel insekter, svampar eller lavar vilka är beroende av eller som använder en viss växt.

Biologisk mångfaldsrelevans

Ett av fälten i excelfilen innehåller information om den så kallade biologiska mångfaldsrelevansen för varje växt. Detta i en åttagradig skala där värde 1 betyder att färre än 6 andra arter är knutna till växten, och värdet 8 betyder att flera än 400 andra arter är knutna till växten.

Det krävs en del utrymme att ha inhemska ätbara träd i sin trädgård. Här en ek som växer på ön (inte i en trädgård)
Ek kräver en del utrymme – här en som växer på ön (inte i en trädgård)

Det finns fem inhemska arter* som uppnår biologisk mångfaldsrelevans 8:

  • Betula pendula, Vårtbjörk 
  • Betula pubescens, glasbjörk 
  • Quercus petraesa, bergek 
  • Quercus robur, skogsek 
  • Salix caprea, sälg 

Tänk vad mycket nytta vi kunde göra bara genom att låta dessa träd stå kvar! Och det roliga är att 4 av 5 av dessa arter har delar som även vi människor kan äta. Detta fick mig att undra över hur många fleråriga ätbara växter som också är inhemska, och hur en (skogs)trädgård som bara innehåller inhemska växter skulle kunna se ut.

*Även Quercus rubra, kärrek/rödek uppnår biologisk mångfaldsrelevans 8, men där finns det andra aspekter att tänka på. Rödek är infört av människor mellan 1900-1950 och väldigt nära gränsen till att utgöra en betydande risk att den kommer påverka biologisk mångfald eller naturtyper i framtiden.

Hur gjorde jag?

Det enda som saknades i excelfilen var uppgifter om växterna var ätbara eller inte. För att vara någorlunda systematisk använde jag information från Ref [2] och [4] för att hitta ätbara örtartade växter (perenner) och info from Ref [3] för att hitta ätbara vedartade växter. Av dessa filtrerade jag bort alla som inte är inhemska (enligt klassificeringen i Ref [1]). Det blev 73 arter. Jag plockar ett urval.

Så här skulle en inhemsk skogsträdgård kunna se ut. Jag själv skulle definitivt behöva en större trädgård för att få plats med några inhemska buskar och träd. Som det är nu får jag drömma lite!

(Bio Rel = Biologisk mångfaldsrelevans)

Inhemska ätbara träd och buskar

För att kunna få mat av ekollon måste man jobba lite – bland annat för att utlaka tanninerna som finns i ganska höga halter i de inhemska ekarna. Av björk kan man dricka björksav, gör te av nyutslagna blad på våren eller äta knopparna under vintern (Se Ref [3)]. 

Det finns en hel del andra inhemska träd och buskar också.

Hassel - en inhemsk ätbar buske med relativt hög biologisk mångfaldsrelevans
Hassel – en inhemsk ätbar buske med relativt hög biologisk mångfaldsrelevans

Inhemska träd och större buskar som ger skörd

  • Sötkörsbär, Prunus avium (Bio Rel: 6). Man får ju bättre bär om man planterar en förädlad sort av sötkörsbär, men ursprungsträdet är i alla fall inhemsk. Utöver bären kan man även äta blommorna t.ex i en sallad.
  • Skogslind, Tilia cordata (Bio Rel: 6) – nyutslagna blad i sallad eller äldre blad i kokta rätter. Längre än så kommer jag aldrig eftersom min lind är hamlad till en liten buske som inte blommar, men man kan även använda blommorna i te, äta fröerna eller omogna frukter.
  • Rönn, Sorbus aucuparia (Bio Rel: 6). Man kan göra gelé från vanliga rönnbär. Det finns även många olika sorters sötrönn eller hybrider med godare bär, om man är beredd att släppa lite på kravet att ett träd ska vara en ren inhemsk art.
  • Hagtorn, Crataegus spp. (Bio Rel:7). Tydligen (Ref [3]) finns det godare frukter på ett antal icke-inhemska arter av hagtorn, men klarar man av alla dessa tornar och är beredda att jobba lite med frukterna, har alla inhemska hagtornar en hög biologisk mångfaldsrelevans.
  • Hassel, Corylus avellana (Bio Rel: 5). Här gäller det att hinna före alla djur som också gillar att äta hasselnötter. Det finns även förädlade sorter med större frukter.
  • Havtorn, Hippophaë rhamnoides (Bio Rel: 3). Havtorn bjuder på många nyttigheter, men kräver en del plats. Läs mer om Havtorn

Inhemska mindre buskar med ätbar del

Röda vinbär är en av mina favorit bärbuskar - glädjande att även den är inhemsk
Röda vinbär
  • Äppelros, Rosa rubiginosa (Bio Rel: 5) om du gillar nypon.
  • Hallon, Rubus idaeus (Bio Rel: 6)
  • Svarta vinbär, Ribes nigrum (Bio Rel: 5)
  • Trädgårdsvinbär, Ribes rubrum (Bio Rel: 5)
  • Blåbär, Vaccinium myrtillus (Bio Rel: 6)
  • Lingon, Vaccinium vitis-idaea (Bio Rel: 6)
  • Havtorn, Hippophaë rhamnoides (Bio Rel: 3). Havtorn bjuder på många nyttigheter, men kräver en del plats. Läs mer om Havtorn

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

En inhemsk ätbar klätterväxt

Linnés Hammarby Humlegård - Humulus lupulus, humle
Linnés Hammarby Humlegård – Humulus lupulus, humle

Jag hittade en enda inhemsk ätbar klätterväxt – Humle, Humulus lupulus (Bio rel: 4). Man kan äta skott på våren eller göra te (eller öl) av humlekottar. Läs mer om Humle som flerårig grönsak

Inhemska ätbara perenner

Lungrot är en väldigt produktiv ätbara perenn - glädjande att den är även en inhemsk växt.
Skörd av lungrot
  • Lungrot, Blitum bonus-henricus (Bio Rel:4). Min absoluta favorit bland ätbara perenner (hittills). Man äter bladen och blomknopparna tillagade. Även fröerna går att äta, men det är lite mer pilligt. Läs mer om Lungrot – Bad King Henry?
  • Fjällsyra, Oxyria digyna (Bio Rel: 2). Syrliga blad är goda i sallad hela säsongen. Läs mer om Fjällsyra – syrligt salladsblad med lång säsong
  • Brännässla, Urtica dioica (Bio Rel: 5). Vet inte om jag skulle plantera brännässla, men den är onekligen nyttig och bra för biologisk mångfald.
  • (Vanlig) Kärleksört, Hylotelephium telephium (ssp. maximum). Skott och blad är god i sallad eller wokade. Smaken kan vara beskare om kärleksörten växer på en torr plats. Läs mer om Kärleksört – växten som har allt?
  • Smultron, Fragaria vesca (Bio Rel: 5). Bladen smakar inte så mycket, men du kan ha dem som en bas i en sallad. Och det finns alltid frukt… Läs mer om Smultron – sallad någon?
  • Strandkål, Crambe maritima (Bio Rel: 2). En perenn kålväxt där man kan äta blad och blomknoppar. Notera att vildväxande strandkål är fridlyst. Läs mer om Att odla och äta strandkål
Skörd av strandkål (inhemsk) och stäppkål
Skörd av strandkål (inhemsk) och stäppkål

Det är dessa inhemska ätbara perenner som jag har i min trädgård. Sedan finns det ju många fler ätbara vilda växter – inte alla sådana som man vill ha i trädgården. Jag är nyfiken på smällglim och bitterkrassing. Och jag har läst om jordreva som en ätbar marktäckare för skuggigare lägen, men är lite fundersam över om den kan vara lite för aggressiv – skulle vilja testa i ett avgränsat område. Så jag har en hel del att utforska när det gäller inhemska ätbara perenner!

Kan man äta sig mätt i en inhemsk skogsträdgård?

Om man kan äta sig mätt är kanske fel fråga att ställa, eftersom det ju snarare beror på hur stor skogsträdgården är och hur många växter (oftast träd) man kan odla som ger protein- eller kolhydratrik skörd. Men jag blev glatt överraskad över hur många ganska vanliga skogsträdgårdsväxter är inhemska, åtminstone i sin ursprungliga form. Och det är intressant att se att många skogsträdgårdsväxter har en ganska hög biologisk mångfaldsrelevans.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] Ecological indicator and traits values for Swedish vascular plants (Länk till en excelfil med all data finns I Appendix A)

[2] ’Fleråriga Grönsakar. Upptäck, odla, njut’ av Philipp Weiss, Annevi Sjöberg & Daniel Larsson.

[3]’Skogsträdgården. Odla ätbart överallt’ av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg

[4] Frölistan på hannajonsson.com

Dela till dina vänner…

2 Kommentarer

  1. Britt-Marie Walldén

    Tack. Besökte en skogsträdgård utanför Trosa och det var ganska lite som var inhemskt. Valnötter. ätbar kastanj. kivi etc. Sen tänkte jag på min egen trädgård och där finns mycket av det du räknat upp, körsbär, rönn, hagtorn, hassel, vinbär, vildhallon mm. Det mesta är inte odlat utan finns bara där eftersom vi valt att spara en hel del som skogstomt.

    Tror jag ska kalla min tomt skogsträdgård också. Det låter ju lite häftigare än skogstomt.

    Svara
    • Nicky English

      Hej Britt-Marie,
      Vad fint att du har sparat så många inhemska växter! Jag själv lutar mot att odla en kombination av inhemska och icke-inhemska växter – det finns stor värde både i att kunna skörda så mycket som möjligt och att bevara inhemska växter. Men det får nog vara i en framtida trädgård – trädgården jag har idag är ju proppfull.
      Varma hälsingar
      Nicky

      Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.