Strandkål är en flerårig växt med ätbara delar. Lite åt det kinkiga hållet, jämfört med andra ätbara perenner, men väl värt att envisas tills du får den att trivas.

Beräknad läsningstid: 8 minuter

Strandkål är fridlyst

Enligt Naturvårdsverkets förteckning över alla Sveriges fridlysta kärlväxtarter är strandkål fridlyst i Blekinge och Gotlands län.

Fridlysning innebär, för vilt levande exemplar av en fridlyst växt, att det är förbjudet att:

• Plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna, gräva upp eller på annat sätt ta bort, skada eller förstöra exemplar av växterna i deras naturliga utbredningsområde i naturen
• Ta bort eller skada frön eller andra delar.

Odla strandkål

Det syns på namnet att strandkål (Crambe maritima) förekommer naturligt i en strandmiljö. Med tanke på att den växer och frodas i sådana väldig karga miljöer skulle man kunna tro att den klarar det mesta. Och det kanske den gör om den får strandliknande förhållanden – t.ex att man kan gödsla med tång.  Jag har provat den på lite olika platser i min trädgård utan att riktigt får den att trivas. Till slut stoppade jag ner mina strandkålsplantor i en låda på lotten. Och fick ett klart besked – det går alldeles utmärkt att odla strandkål i full sol och vanlig, mullrik trädgårdsjord.

Det enda klagomålet strandkålen har numera är att sniglarna gillar den lite väl mycket. Så nu blir det en sista flytt under hösten – till en pallkrage med en snigelkant.

För en introduktion till ätbara perenner läs Ätbara perenner i din trädgård

Och för en introduktion till skogsträdgårdsodling läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Kan bli beskare med torka

Eftersom strandkål har en stor pålrot (samt sidorötter) blir den torktålig med tiden – vilket inte är så förvånande med tanke på att den växer på stränder i sin naturliga miljö. Men jag misstänker att torka kan orsaka att smaken blir beskare – såsom är fallet med flera andra ätbara perenner som är också torktåliga så länge man inte vill äta dem (t.ex kärleksört).

Lilywhite och Jacobs Blue

Det finns namnsorter av strandkål som har förädlats för att bara mindre beska och mer högproducerande. ’Lilywhite’ verkar vara den som är lättast att få tag på här. Annevi Sjöberg (Ref [4]) nämner även sorterna ’Angers’ och ’Jacobs Blue’.

Inte så konkurrenskraftig

Enligt skogsträdgårdsboken (Ref [1]) är inte strandkål särskilt konkurrenskraftig. Detta kan göra att den blir lite knepig att odla i en skogsträdgård – många skogsträdgårdsväxter är ganska starkväxande. Vill du odla strandkål i din skogsträdgård kan det därför vara bra att hålla starkväxande konkurrenter på avstånd och istället ger din strandkål en snäll marktäckare som närmaste granne, eller varför inte kärleksört. Löparfetblad eller trädgårdssmultron (sådana som inte reva sig) skulle kunna fungera som ätbara (och snälla) marktäckare. Du kan även täcka jorden kring strandkålsplantorna för att hålla bort konkurrenterna.

Du skulle även kunna prova att odla strandkål tillsammans med en annan strandväxt – sparris.

En kålväxt

Samma åkommor som kan drabba kål i övrigt kan även drabba strandkål – eftersom de tillhör samma familj. Å andra sidan borde en etablerad perenn klara sig betydligt bättre från angrepp än en ettårig grönsak. Vanligtvis kan man läsa råd om att odla kålväxter i en (helst) åttaårigt växelbruk pga risk för klumprotssjuka. En perenn växer ju på samma plats år efter år, så växelbruk är svårt att tillämpa. Å andra sidan är det viktigt att inte försöka odla strandkål i jord där klumprotssjuka kan finnas.

Vänta lite innan skörd

Bästa resultat får du om du låter dina unga strandkålsplantor etablera sig i fred under två säsonger innan du börjar skörda – som med sparris.

Föröka strandkål

Du kan föröka strandkål genom att dela stora plantor, ta rotsticklingar eller från frö. Dock är det inte helt enkelt att odla från frö – tydligen finns bästa chansen att få fröerna att gro om man först tar bort det yttre höljet.

Äta strandkål

Ätbara delar av strandkål är unga blad, blomknoppar (och blommor), rötter samt omogna frökapslar. Jag har själv smakat unga blad och blomknoppar tillagad på samma sätt som man brukar göra med annan kål och/eller broccoli. Enligt min smakpanel smakar dessa som (foga förvånande) kål brukar smaka.

Vi upplevde inte en besk smak, men tydligen kan detta förekomma (troligen vid torr växtplats). Enligt Ref [2] finns det en lång tradition i England av att bleka strandkål på samma sätt som man kan göra med rabarber. Just den traditionen märkte dock jag ingenting av under min uppväxt (kanske bodde på fel ställen).

När det gäller rötterna ska man försiktigt ta några av de yttersta rötterna – man vill ju att plantan ska överleva. Det är bra att tillaga även rötterna. Jag får återkomma om några år när mitt bestånd av strandkål är tillräckligt stort för att prova skörda några rötter!

Strandkål näringsvärde

I en nyligen publicerad studie (2022. Se ref [3]) fann de att strandkålens blomknoppar innehåller höga nivåer av fiber och extremt höga nivåer av Vitamin A. Dock varierade resultatet mellan två olika prover av strandkål. Med andra ord, näringsinnehållet i strandkål kan variera med olika växtplats.

Vad betyder hög och extremt höga nivåer av näringsämnen?

Skalan (dvs vad som ”hög”, ”medium”och ”låg” innebär för varje näringsämne) skapades genom ett tidigare forskningsprojekt där 22 olika vanliga grönsaker analyserades för innehåll av olika näringsämnen. För varje näringsämne delade de upp resultatet i 3 delar (hög, medium och låg) och därmed satt skalan.  

Utöver detta la de till en nivå ”väldigt hög” för värden som var högre än nivån för den högsta nivån för kontrollgrönsakerna. Och en nivå ”extremt hög” för värden som var mer än dubbel så hög som den högsta nivå för kontrollgrönsakerna.

Generellt om näringsinnehållet i ätbara perenner

Det man brukar kunna säga om ätbara perenner generellt är

1. Ätbara perenner är ofta mindre förädlade än ettåriga grönsaker. Ettåriga grönsaker förädlas inte för att öka näringsinnehållet utan för att t.ex.  öka skörd, motstånd mot sjukdom, lagringsduglighet eller för att kunna transporteras lättare. Slutsatsen då är att en mindre förädlad ätbar perenn borde ha kvar mer av sitt ursprungs näringsinnehåll jämför med en hårdförädlad ettårig grönsak.
2. Perenner har ofta djupare rotsystem än ettåriga växter och har därmed större möjligheter att dra upp näring från djupare i jorden, vilket kan ha effekt på näringsinnehållet.

Strandkål och biologisk mångfald

Strandkål har nektarrika blommor som insekter uppskattar.

Kloka ord angående ätbara perenner

• Identifiering– var säker på att du har rätt växt innan du smaka den. Bästa sättet är att alltid använda det vetenskapliga namnet när du är i kontakt med handelsträdgårdar och fröfirmor.
• Växtskyddsmedel– det finns andra regler för växter som säljs som prydnadsväxter än de som säljs som ätbara växter. Kolla att dina ätbara perenner inte har behandlats med någonting som kan göra dem oätliga. Och var medveten om att strandkål säljs även som prydnadsväxt.
• Prova försiktig– börjar med små mängder för att vara säker på att du tål växten.

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] ’Skogsträdgård – Odla ätbart överallt’, Philipp Weiss & Annevi Sjöberg

[2] SLU Programmet för Odlad Mångfald om Strandkål

[3] Testing the Nutrient Composition of Perennial Vegetables in Denmark, Sweden, and the United States, en forskningsstudie publicerad 2022. 

[4] ‘Strandkål – skörda från vår till höst’, artikel av Annevi Sjöbert i tidningen Hemträdgården nr 6, 2018