En sammanställning av tips, råd och tankar kring hållbarhetsaspekter när det gäller trädgårdens hårda material.  För att hjälpa dig ta bättre beslut för klimatet, miljön och dig själv. 

Det är ju egentligen bäst för klimatet och naturen om vi minskar de hårdgjorda ytorna i trädgården så mycket som möjligt. Men ibland behöver vi någonstans att kunna sitta och ibland behöver vi förbättra tillgängligheten i trädgården. 

Jag kommer att behöva uppdatera detta blogginlägg då och då, allteftersom jag hittar ny information. Trädgårdens hårda material är ett komplext ämne.

Miljöpåverkan från trädgårdens hårda material räknas genom hela livscykel

En produkts samlade miljöavtryck beror på

• brytning av råmaterial (eller fällning av träd)
• bearbetning och förädling av materialet 
• formning av materialet till slutlig produkt 
• transport 
• användning och underhåll av produkten
• hur (eller om) produkten kan återanvändas när den inte längre brukas på̊ platsen

Dessutom består miljöpåverkan av flera olika delar som t.ex koldioxidutsläpp, föroreningar, påverkan på lokal natur, vattenanvändning

Trädgårdens hårda material  – trä

Se upp!

Återbruk är ju bra men se upp för:

• Tryckimpregnerat virke från innan 2004. För drygt tio år sedan var det vanligt att impregneringen innehöll arsenik och krom, men det är numera förbjudet. I dag används framför allt olika kopparföreningar och svampdödande medel. 
• Gamla järnvägsslipers
• Mer modernt tryckimpregnerat virke innehåller t.ex kopparföreningar och svampdödande medel (giftigt för vattenlevande organismer)

Mer detaljer om detta finns i inlägget Skapa minnen i trädgården med återbruk

Undvik tropiskt trä

Undvik tropiskt trä (eller hardwood) såsom mahogny, cumaro, bangkirai, iroko och zebrawood.  (Info från Naturskyddsföreningen 3 tips: Så undviker du att bidra till skövlingen av Amazonas) Som Naturskyddsföreningen uttrycker det: När konsumenter köper tropiska träslag, ökar viljan att skövla skogen.

Det finns dessutom problem med skogsstöld. EU startade en handlingsplan i 2003 med syfte att minska illegal avverkning genom att stärka hållbar och laglig skogsförvaltning, förbättra styrningen och främja handel med lagligt producerat virke. Läs mer om denna handlingsplan: FLEGT (Forest Law Enforcement, Governance and Trade)

Träslag från närmare håll inte alltid problemfritt

Även lite mer lokala träslag som gärna framförs som mer miljövänlig kan vara problematisk. T.ex:

• Svensk kärnfuru, som är kärnan av tallved med täta årsringar saluförs som ett giftfritt alternativ till tryckimpregnerat trä. Men det finns risk att den kommer från gammelskog. Detta eftersom dagens produktionsskogar mest består av träd som växter snabbt och därmed inte hinner bilda så mycket kärnvirke.
• Sibirisk lärk är ett annat giftfritt alternativ. Men den måste transporteras och väcker frågor om man kan lita på det ryska skogsbrukets hållbarhet. Det förekommer även skogsstöld i Ryssland.

Organisationen Plockhugget arbetar för ett skogsbruk utan kalhyggen. 

Träets behandling

Det är även värt att tänka på att träets behandling kan vara farlig för vattenlevande organismer – det vill säga om du köper obehandlat trä som du måste behandla själv för att öka beständigheten. Vad jag vet går det alltid att läsa på förpackningen om olja eller dylik är farlig för vattenlevande organismer. 

Ett alternativ, som en av mina kunder jobbade med, är att hårdbränna ytan. Jag tycker det blev riktigt snygg. Se https://en.wikipedia.org/wiki/Yakisugi för mer info.

Rekommendationer för giftfria alternativ:

OBS: för alla produkter i den här listan är det viktigt att du undersöka noggrant om produkten är lämplig för just ditt ändamål.

• Organowood
  Organowood är ett svenskt företag som använder FSC- och PEFC-certifierat svenskt virke och en miljöklassad tryckimpregnering av kisel.
• Thermowood
  Thermowood är, som namnet antyder, ett värmebehandlat trä. Värmebehandlingen ökar träets motstånd mot röta och svamp och behöver därmed inte behandlas med miljöfarliga ämnen.
• Träkomposit
  Träkomposit är en blandning av träfiber/bambu och plast som kan vara återvunnen.
• Flera Svanen-märkta alternativ finns i kategorin hållbart/beständigt trä för utomhusbruk 086.

Bra artikel med tips från Naturskyddsföreningen (där jag hittade rekommendationerna): https://www.sverigesnatur.org/gron-guide/giftfri-och-hallbar-altan/

Råd och Rön om tryckimpregnerat virke: https://www.radron.se/vardagskunskap/virke-med-daligt-rykte/

Kan du använda trämaterial som finns redan på plats?

Eller kanske du kan låta kreativiteten flödar och använder trämaterial som redan finns på plats? T.ex. stockar från fällda träd kanske går att använda för att göra upphöjda bäddar, eller bänkar. Eller varför inte använder skivor av en trästock för att göra en golvyta?

Ett tips jag fick från en som hade gjort staket av olika tunna trädstammar är att dessa håller längre om man skalar bort barken.

Trädgårdens hårda material – Natursten, tegel och betong

Ref [1] innehåller en bra livscykelsanalys av natursten, tegel och betong. Vill du få en komplett bild rekommenderar jag att du läser den. Här följer några utvalda tankar kring de olika materialen.

Möjligheter till återbruk

Både natursten och tegel har en lång livslängd och kan ofta återbrukas flera gånger. Begagnad gatsten, till exempel, är ofta dyrare än ny gatsten, men betydligt mindre miljöbelastande än nyproducerad sten.
Betongprodukter återbrukas mer sällan, men detta verkar bero på att hanteringen för återbruk av betongprodukter anses för kostsamt. 

Egenskaper vid hög ålder

Både natursten och tegel anses åldras vackert medan betong inte har samma estetiskt värde vid högre ålder.

(Kommentar från min man: Här borde man lära sig av romarnas Concretum, säg den akvedukt som inte är vacker?! Ingen stålarmering heller, mindre resursslöseri!)

Energiåtgång vid tillverkning

Energiåtgång för bearbetning av natursten varierar beroende på metod. Det finns även vissa svenska aktörer som fraktar sitt material för bearbetning i låglöneländer inom EU för att sedan frakta tillbaka de färdiga produkterna till Sverige. Tydligen behöver man vara väldigt frågvis som konsument för att hitta alternativet med minst klimatpåverkan!
Det är stor energiåtgång vid tillverkning av tegel men tegel kompenserar för detta (enligt källor i Ref [1]) genom att ha en lång livslängd.
Även betong har stor energiåtgång vid tillverkning (men inte motsvarande lång livslängd)

Habitatförlust och föroreningar

Vid brytning av råmaterialet till alla tre produkter sker ett ingrepp i miljön med motsvarande habitatförlust. Tillverkning av både natursten och betong orsakar dessutom föroreningar. Däremot orsakar inte tillverkning av tegel föroreningar (utöver själva bränningsprocessen), utan där uppstår det i princip inget spill.

Slutsats 1 – återbruk

Återbruk är ju alltid bäst när det gäller sten-, tegel- och betongprodukter. Och ju närmare materialet finns tillhands desto bättre för miljön. Låt kreativiteten flöda med det du hittar bakom garaget. Då får du en unik utemiljö!

Slutsats 2 – natursten

Vid köp av ny natursten verkar svensk natursten bäst klimatmässigt (framförallt pga transport). Man kan dessutom vara säkrare på bra arbetsförhållanden för de som arbetar med stenens utvinning och/eller bearbetning, om detta görs i Sverige. Men då gäller det att fråga om materialet har verkligen bearbetats i Sverige! 

Slutsats 3 – länge lever natursten och tegel

Natursten och tegel har generellt längre livslängd än produkter av betong.  Detta kan därför orsaka att svenskproducerade betongvaror har större klimatpåverkan än importerad sten, om man dessutom tar hänsyn till att man måste byta ut betongstenen för att behålla funktionen under den tid som natursten eller tegel fortfarande håller.

Trädgårdens hårda material – Grus/Kross/Makadam

Naturgrus är en ändlig resurs med stor betydelse för vattenförsörjningen. Naturgrus innebär allt med ”grus” eller ”singel” i namnet men även kullersten. (Det där med kullersten hade inte jag förstått tills ganska nyligen)

Mer tekniskt förklarad: Med naturgrus avses naturligt sorterade jordarter som till övervägande del består av fraktionerna sand, grus, sten och block, dvs. jordarter med huvudsaklig kornstorlek mellan 0,06 och 2000 mm.

Eftersom naturgrus behövs för vattenförsörjningen får inga nya naturstenstäkter längre tillstånd.

Alternativ till naturgrus

Dock finns det flera andra tillvägagångssätt, som t.ex:

• Restprodukter t.ex tegelkross, nötskal…
• Granitkross/Makadam
• Om någon granne kommer ersätta grus med något annat
• Att lägga plattor i gruset för att minska mängden grus

Trädgårdens hårda material – Rabattkanter

Det går åt en hel del material till rabattkanter, har jag insett. Särskilt om man envisas med att kanterna mot kortklippta gräsmattor ska hållas snygga (genom att roboten får en plan yta att köra över intill rabatterna). Dessa idéer skulle jag vilja utmana! Rabattkanter blev ett så pass stort ämne att den fick ett helt inlägg själv:

Läs: Hållbara rabattkanter

Dod ved

Glöm inte alla möjligheter som finns med död ved – som avskärmning, inramning, rabattkant, klätterställning, högstubbe.

Död ved skriver jag om i många olika blogginlägg. 

Prova, till exempel En hyllning till stora träd

Eller läs Biologisk mångfald i din trädgård

Plast

Tankar om plast har jag samlat i ett inlägg om att Plastbanta i trädgården

Hållbarhet av trädgårdens hårda material – komplext

Vi tar vår damm som ett exempel av hur svårt det kan vara att göra de mest hållbara val av trädgårdens hårda material. Dammen byggde vi 2021-2022.

Vi valde Organowood till den lilla altanen, vilket känns som ett bra val.

Jag var dessutom väl medveten om att grus behövs för våra vattenförsörjningen och valde därmed 2-6 makadam till stränderna och för att fylla ut diket nedanför dammen. Dock hade jag inte förstått att även kullersten ingår i den klass av material som behövs till vattenförsörjning. Eftersom vi hade lite för få stenar hemifrån för dammkanterna, kompletterade vi dessvärre med några utvalda kullersten.

Vi hade redan en del Offerdalsskiffer samt ett gäng konstiga (tycker jag) stegstenar i trädgården. Allt detta arrangerade vi om och har kvar i trädgården. Vi behövde även komplettera med en halv pall svenskt Offerdalsskiffer (efter att inte ha lyckats hitta begagnad). Skiffern håller ju längre än vi gör och den mörka Offerdalsskiffer passar väl med det svarta huset. Även om de som kommer efter oss (när nu det blir) väljer att göra om i trädgården, så kan de förhoppningsvis ha kvar stenmaterialet och använda det på ett annat sätt.

Referenser

[1] Hållbar användning av marksten i utemiljö examensarbete av Ida Bordes och Mikaela Lindell, SLU