När man pratar om hållbara rabattkanter tänker man oftast på en rabattkant i ett enhetligt material som håller länge. Dina hållbara rabattkanter har dessutom bara en funktion – att hålla isär det som finns i rabatten från det som finns på andra sidan av kanten. Detta är ett tänk som riskerar missa värdefulla möjligheter i din trädgård, tycker jag. Möjligheter att minska inköp samt tillverkning och frakt av onödigt material. Och möjligheter att skapa nya nischer, livsmiljöer och funktioner med det som finns mellan rabatterna och andra delar av trädgården. 

Dessa alternativa förslag till rabattkanter är inte alltid helt utan nackdelar. Men å andra sidan så kanske det blir rabattkanter som är hållbara på riktigt. 

Beräknad läsningstid: 10 minuter

Göm icke enhetligt material med växter

Rabattkanterna i en trädgård måste inte vara av samma enhetliga material. Om inte rabatterna är väldigt raka så går det ju sällan att se hela kanten på en gång.  Med rätt växtval kan man göra så att rabattkanterna inte syns överhuvudtaget om man vill. Då öppnar du upp för möjligheterna att använda återbrukade material och dina rabattkanter kan bli mer hållbara. T.ex. stenar från platsen, död ved, en bit av metallkant som grannen hade över, betongplattorna som ligger bakom förrådet osv.

I bilden nedan ser du ett extremt fall då jag använder död ved för att hålla jorden på plats på en brant sida av en bädd i min skogsträdgård. Närmast på bilden ser du att det finns flera lager av död ved. Och lite längre fram ser du hur väl waldsteinia har börjat täcka kanten.

Om man tänker sig en mer traditionell prydnadsrabatt finns det många växter som är bra på att dölja kanterna. I bilden nedan syns Lönnalunrot (Heuchera villosa) ’Palace Purple’. Notera att jag är väldigt specifik i min rekommendation av en alunrot som kantväxt. Det finns ju många olika sorter av alunrot med spännande blad men inte alla är så pigg på att återkomma och inte alla är så yviga i bladen. Bina älskar blommorna!

Och i bilden nedan (rabatten närmast på bild) syns hjärtbergenia, stenkyndel, dagliljor och Trädgårdsnäva ’Dreamland’ som, med lite olika uttryck, alla gör ett bra jobb av att dölja rabattkanter.

Ha olika livsmiljöer (eller rum) i trädgården

Om du dessutom har olika livsmiljöer (eller rum) i trädgården då ser du inte hela trädgården på en gång. Och därmed ser du inte eventuella skillnader i utseende mellan olika material. Detta gäller i synnerhet rabattkanter eftersom dessa lägger man inte märke till alls lika mycket som, till exempel, en stenlagd yta. Och med iögonfallande växter får rabattkanterna ännu mindre uppmärksamhet. Och då har du öppnat upp möjligheterna att ha mer hållbara rabattkanter.

I bilden ovan ser du olika kantmaterial på den stora rabatten. Det finns dessutom stenar från platsen som kant mot den lilla stenlagda ytan med bord (som syns knappt på bilden)

Växter som rotbarriär

Om du väljer att bara ha klippta rabattkanter mot en gräsmatta, skulle du även kunna plantera en växt som kan agera rotbarriär mot gräset. Med detta menar jag att växtens underjordiska delar förhindrar att gräset tar sig in i rabatten. Då är det snyggare om man planterar rotbarriären så att den inte ser ut som en onaturligt rak linje, men med lite pysslande kan man få till det åtminstone i större delen av kanten. Så i det här fallet är själva innehållet i rabatten din hållbar rabattkant.

Några förslag på lämpliga växter att prova som rotbarriär är:

• Dagliljor, 
• påskliljor, 
• vallört (en marktäckande steril sort lämpar sig bäst i framkanten av en rabatt som t.ex ’Hidcote Pink’), 
• gräslök

Robusta marktäckare generellt gör det svårare för gräs att ta sig in i en rabatt.

Min erfarenhet av effektiviteten av växtliga rotbarriär är dessvärre begränsad. Jag gjorde ett försök med ett gäng påskliljor som svärmor hade över för många år sedan, men fick snabbt avbryta försöket när jag insåg hur lätt det är att förväxla påskliljor och skogslök. Numera tar kaninen hand om den enda ”gräsmatta” vi har.

Läs: Förväxling påsklilja/skogslök

Använd stenar från platsen som hållbar rabattkant

Om du har en stenig tomt kan du ta tillvara eventuella stenar som du gräver upp när du skapar dina rabatter. Och använda dem som rabattkant.

Beroende på formen på stenarna kan du skapa en enkel och något upphöjd rabattkant. Men om du har många stenar med en flatsida kan du även pyssla ihop dem med, flatsidan uppåt, till en bredare (platt) avgränsning.

Med en upphöjd rabattkant av naturstenar så kommer du få ett skötselmoment till om rabatten vetter mot gräs (eftersom gräsklippare inte kan köra så nära en kant som inte är på samma nivå som gräset). I min erfarenhet går detta skötselmoment ändå relativ fort. Men synen på detta är väldigt personlig och beror på vad du tycker är roligt och/eller en börda.

På andra sidan av rabattkanten – gobeläng istället för gräs eller äng

Det finns (oftast) lösningar till allt dock. Om du vill undvika skötselmomentet av att klippa gräs intill en rabattkant (som t.ex en upphöjd kant av stenar från platsen), hur skulle det vara om du tog bort gräset? Hos en av mina kunder har vi löst detta genom att skapa en (gräsfri) blomstrande gobeläng på andra sidan av rabattkanten. I detta fall vetter gobelängen mot en äng, med gradvis övergång till högre ängsväxter och ängsgräs. En blomstrande gobeläng i sig kan innebära en del skötsel (i alla fall om det finns ett fröförråd kvar i jorden) men har ett stort värde för den biologiska mångfalden.

Läs: Blomstrande gobeläng

Hållbar rabattkant av död ved som göms av växter

Skapa rabattkanter av död ved – ett sätt att ta tillvara något som eventuellt annars ses som avfall. Död ved ger dessutom boplats till en mångfald av olika insekter beroende på träslag, hur länge trädet har varit död, om den ligger i solen eller skugga mm. 

När veden börjar förmultna håller den även fukt vilket kommer växterna i rabatten tillgodo. Olika träslag förmultnar i olika hastighet. En halvförmultnad rabattkant är ju kanske inte jättesnygg. Men om kantväxterna har hunnit växa till sig så kan de dölja den döda veden. 

En bra tumstock är att ju snabbare ett träd växer desto snabbare förmultnar den. T.ex. börjar rabattkanter av björk förmultna inom ett par säsonger.

Alternativt kan du även plantera något framför veden. Vad är poängen med en rabattkant som du måste ändå plantera något framför, undrar du kanske? Om rabatten vetter mot en gång så kanske det finns några nischer i grus, till exempel, som du vill ta tillvara. Det kommer ju växter i grus så småningom i alla fall. Risken för ogräs i grus är dessutom allra störst precis intill rabatten. Detta eftersom det kan komma både fröer, jord och organiskt material från rabatten som bildar jord och sedan gror i gruset. Bättre i så fall att välja växterna själv. 

Jag använder denna strategi på ett ställe i trädgården där det passar särskilt bra. där har jag planterat både vilda blommor och några rymlingar från rabatten i nischer mellan stegstenar.

Rabattkant av död ved som håller länge

Vissa mer långsamtväxande träslag håller länge som rabattkant och då behöver växterna inte kunna dölja dem på samma sätt. Jag har själv en rabattkant av en ekstock och några krokiga tallgrenar som ser precis lika fin ut även med några år på nacken.

Använd swales – en hållbar rabattkant som tar tillvara regnvatten

En swale (engelskt ord som ibland översättas till svaldike) är ett sätt att dirigera om eller sprida ut flödet av regnvatten i trädgården och hjälpa vattnet att sjunka ner i marken.  En swale är då ett dike som man gräver ut och fyller istället med organiskt material såsom kvistar och träflis (som bättre absorberar vatten än bara jord). 

Oftast gräver man en swale i anslutning till en hårdgjord yta eller stupränna. Om du gräver ditt dike vinkelrätt mot konturerna så leder den vattnet vidare. Om diket däremot grävs längs med en kontur så sprider den ut vattnet. 

Läs mer om swales konceptet

Varför inte använda en swale som en rabattkant i en slänt? Eventuella gräs som försöker invadera diket kommer vara väldigt lätt att ta bort därifrån. Dessutom kommer diket hjälpa regnvatten att sjunka ner och kommer tillgodo rabattväxternas rötter. Och till sist borde det fortfarande gå att köra en gräsklippare över kanten på diket (givet att materialet inte sjunker ihop alltför mycket).

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.