Ett inlägg om glädjen med att ha en rik biologisk mångfald i trädgården, om inställningen att det inte måste se perfekt ut och att vi även kan njuta av att låta naturen ta tid på sig.

När jag sitter på trappan en solig dag är det humlorna som fångar min uppmärksamhet. Titta man noga kan det finnas fler än en humleart på besök i trädgården. Det kanske kommer en blomfluga eller några av grannens honungsbin. Det är så roligt att se vilka blommor som är mest populära just nu. Efter ett tag rör sig en spindel bland de torra löven på marken och en gråsugga skymtas där det är lite fuktigare. Otaliga mikroorganismer och insekter arbetar under ytan för att bryta ner dessa löv – så att det finns plats för nya löv att falla till hösten. Jag blir glad av att se en nyckelpiga och undrar var bladlössen är som hon siktar in sig på. Sitter jag stilla en längre stund kan det komma en fågel på besök, på jakt efter daggmaskar eller insekter. Liv i trädgården!

En kall vinterdag är det skönare med fika inomhus men från köksbordet ser man hela skådespelet som pågår vid fågelmataren – jag tröttnar aldrig på att titta.

Man kan komma på flera exempel på naturupplevelser i trädgården där det är lätt att känna glädje. Men hur hittar man glädje när naturupplevelsen blir lite mer obekväm?

Beräknad läsningstid: 35 minuter

Ett angripet plommonträd – kan naturen läka?

Vårt plommonträd har fått mängder av bladlöss de senaste åren vilket tyder på att någonting är i obalans. I år blev jag glad när jag insåg att det även fanns flera nyckelpigslarver på växterna runt trädet.

Det märktes ingen större skillnad under denna säsong men det kanske tar lite tid för rovinsekterna att anlända, bygga upp sina kolonier och skapa en balans.

Vi tog även experthjälp med beskärningen nu i september så att det kommer in lite mer luft och ljus i kronan – ett skonsamt ingripande för att hjälpa naturen lite på traven.

Myrorna – för eller emot bladlössen?

Myrorna jobbar hårt i och runt plommonträdet också. Undrar om de försvarar bladlössen mot nyckelpigslarverna, såsom jag har läst att de gör? Christina Winter [7] berättar om en studie där forskarna utfodrade myror i en fruktodling med sockerlösning. Då såg de att myrorna började ge sig på olika larver av skadedjur och bladlöss. Jag provade ställa ut lite sockerlösning under plommonträdet. En stackars myra hann drunkna innan jag kom på att de behövde en ”bro” för att komma åt sockret. Sedan var det nog inte så populärt bland myrorna. Måste nog förfina mina metoder för utfodring ett annat år…

Tänk om man skulle lyckas göra precis det som behövs för att hjälpa naturen att läka och skapa balans i trädgården! Det är där jag hittar glädjen även när allting inte riktigt står rätt till. Att jag såg nyckelpigslarver i år och att vi fick hjälp att göra en bra beskärning är ju framsteg. Och det är då man får hjälp av en rik biologisk mångfald i trädgården. Sedan får vi se vad som händer med trädet.

Hur mycket natur tål en trädgård?

Jag hade turen att få lyssna på en föreläsning om ”rewilding” av en före detta mjölkgård i England (https://www.sunartfields.com om du vill läsa mer). Genom att låta gräset växa sig högt ökade populationen av sork och mus ganska snabbt. Vilket fick min mage att knipa – fy vad hemskt att få många sorkar, tänkte jag. Men sedan hade de också sett att tornuggla, vråk och tornfalk börjat både jaga där regelbundet. Och föda sina ungar i närheten. Det var underbart och så inspirerande att lyssna!

I en trädgård på ca 150kvm där det även bor en kanin är inte rovfåglar lika välkomna. En kväll för några år sedan såg vi en rovfågel sittande på barnens klätterställning. Så jag gick ut för att plocka kvällsgodis till kaninen för att kunna sätta honom i säkerhet. Varpå jag mötte en grävling. Både grävlingen och jag blev lite stressade. Min man fick till slut gå runt för att öppna grinden från utsidan och släppa ut den. Det kändes som delar av naturen hade kommit lite väl nära inpå knuten den kvällen.

Biologiska mångfald i rätt skala

Det är kanske en fråga om skala. I en liten trädgård där man vill odla mat så finns det inget livsutrymme för större djur som grävlingar. Och jag undviker att sätta upp sittpinnar för rovfåglar även om jag ibland har problem med sork. Men i ett större sammanhang kan naturen ganska snabbt återskapa en balans. I våra trädgårdar får vi kanske glädjas åt att försöka skapa en balans med naturen inom de ramar eller den skala som vi verkar i. Och så hjälper vi trädgården med resten, som att uppfinna olika sätt att skrämma bort sork eller stänga ut rådjur.

Obekväma möten med biologiska mångfald

Sedan finns det ormar. Som är också en del av den biologiska mångfalden. När jag mötte en huggorm på lotten förra året blev det faktiskt lite sämre ogräsrensning där ett tag. Jag hoppar dessutom runt och stampar fötterna väldigt mycket när jag kommer in på lotten numera. Men jag har inte sett några skador från sork…

Du kan läsa lite mer resonemang om huggorm i ett annat inlägg.

Glädje med naturen även om det inte alltid är bekvämt?

Så biologisk mångfald är fascinerande, lite stökig och även läskig och obekväm ibland. Men det är livet det. Och vilken glädje och under vi kan vara med om, om vi släpper fram lite mer liv i våra trädgårdar!

Men vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår. Detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. (Definition enligt FN:s konvention om biologisk mångfald.)

En rik biologisk mångfald betyder alltså att det finns många olika arter, genetiska variationer inom arter (tillräckligt många individer av varje art för att den ska kunna vara livskraftig) samt en mångfald av ekosystem. Ett ekosystem är ett område eller miljö i naturen, och allt levande som finns i den.

Varför är biologisk mångfald viktigt?

Det komplexa system som naturen är, med beroende mellan alla olika arter, är långt mer avancerat än vi skulle någonsin kunna förstå. Det finns dessutom många fler arter än vi människor ens känner till. Om en art försvinner påverkar detta utdöende alla andra arter som på något sätt är beroende av just den arten. Och så vidare.

Ju mer likartad och ”enfaldig” ett system är, ju mindre motståndskraftig är den mot yttre påverkan. Yttre påverkan såsom, till exempel, det gigantiska hotet vi står inför med klimatförändringar.

Ekosystemtjänster

”Civilisation depends utterly on the plants, animals and microorganisms of Earth that supply it with essential ecosystem services ranging from crop pollination and protection to maintaining a liveable climate” – Prof Paul Ehrlich, Stanford University

Alltså vi är totalt, helt och hållet beroende av ekosystemtjänsterna som görs möjliga genom att vi har en fungerande natur.

Med andra ord, vi kan inte överleva utan dessa ekosystemtjänster.

För att bara ge några exempel – vi är beroende av naturen för vår mat, dricksvatten, luft- och vattenrening, lagring av koldioxid, nedbrytning av dynga, döda kroppar mm, pollinering, vattenreglering (både skydd mot översvämningar och reglering av regn), mediciner och bioenergi.

En viktig not: Naturen, biologisk mångfald och de olika arterna som finns har ett värde i sig och inte bara i termer av tjänster som människan har nytta av. Så tänker jag i alla fall. Däremot kan de många olika ekosystemtjänster illustrera till vilken grad vi människor är beroende av naturen.

Vilka hot finns mot den biologiska mångfalden?

Hoten mot biologisk mångfald är många och väldigt omfattande:

• Vår markanvändning som resulterar i färre livsmiljöer för olika växt- och djurarter. Markanvändning som, till exempel, skövling av skog, jordbruk, tätbebyggda områden, överanvändning av vatten och artificiell belysning.
• Klimatförändringar. Ett gigantiskt ämne i sig. Naturskyddsförening har en väldigt bra förklaring om hur klimatet och biologisk mångfald hänger ihop.
• Bekämpningsmedel och genmanipulation.
• Införda (medvetet eller omedvetet) främmande arter. Dessa invasiva främmande arter tar antigen död på inhemska arter eller tar upp livsutrymme och på så sätt tränger ut inhemska arter. Och därmed minskar den biologiska mångfalden.
• Överexploatering och olaglig handel med hela eller delar av vilda djur och växter. Se bl. a. CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora).
• Diverse föroreningar

Vilken skillnad kan jag göra för att hjälpa biologisk mångfald i min lilla trädgård?

Det är lätt att känna hopplöshet inför alla hot som den biologiska mångfalden står inför. Vad kan jag göra för att påverka jordbruk, skövling av naturskog och försurning av havet?

Det är då jag känner att det hjälper åtminstone mig att fokusera på min egen trädgård – det ekosystemet som jag kan påverka här och nu. Och hur rofylld och givande det är att ha en trädgård som är fylld av liv.

En bit dödved, en rishög eller några blommor i gräsmattan kan ge skydd eller mat till någon insekt eller djur – en klar förbättring för dessa individer.

Sedan kan det bli ringar på vattnet. Dina vänner/grannar/barnens kompisar ser vad du har gjort och kanske får för sig att göra likadan. Dessa små förbättringar blir flera, mer varierade och mer accepterade. Istället för en mångfaldsträdgård i grannskapet blir det en mångfaldsmotorväg genom hela området. Vi kan alla göra någonting för att förbättra situationen.

Det räcker inte, men det hjälper

Och nej, det räcker inte att vi gör våra trädgårdar mer gynnsamma för biologisk mångfald – trädgårdar och kolonilotter är bara en bråkdel av Sveriges landareal (du hittar mer information om hur Sveriges landareal är uppdelad i ett inlägg om att bekämpa bekämpningsmedel). Dessutom sträcker påverkan långt utanför Sveriges gränser av det vi gör och konsumerar här i Sverige. Men som en lokal och relativ snabbverkande förbättring för biologisk mångfald är det vi gör i våra trädgårdar viktigt ändå.

Bannlysa gifter och fokusera istället på at skapa balans

Den enskild största åtgärd du kan göra för att hjälpa biologisk mångfald i din trädgård är att sluta använda gifter i form av bekämpningsmedel. Regeringen har numera beslutat om ett förbud mot användning av växtskyddsmedel i bl.a. trädgårdar och kolonilotter. Förbudet börjar gälla 1 oktober 2021. Ett steg i rätt riktning! Svårt att hålla koll med all utveckling i det här området, men jag har skrivit lite mer i ämnet i bekämpa bekämpningsmedel och en tidigare artikel om Inga bekämpningsmedel i våra trädgårdar.

Istället för att sikta mot avsaknad av skadedjur i din trädgård, tänk istället på att försöka uppnå en balans. Till exempel är skadeinsekter ofta mat till andra djur eller insekter. Om det inte finns någon mat, så kan inte dessa ”bra” insekter eller djur vara i din trädgård. Och då finns det inget som håller nästa våg av skadeinsekter i schack. Lite mer grubblande om just bladlöss finns i Bekämpa bladlöss med balans i trädgården.

Bannlysa konstgödsel och designa ett kretslopp för din trädgård

Problemet med konstgödsel

Konstgödsel är dåligt på flera sätt. Givetvis är det kommmersiella storskaliga jordbruket den största boven, men jag ser ingen anledning att förvärra situationen genom användning i min trädgård. För det första bidrar konstgödsel till klimatförändringar. Till exempel under tillverkningen då det används mycket fossil energi och bildas stora mängder av växthusgasen lustgas (N2O). För det andra bidrar konstgödsel till att utarma jorden på sikt. Konstgödsel innehåller några få ämnen som gödslar växterna men som inte gör någonting för att bygga upp jorden eller mata de djur och mikroorganismer som finns i jorden. Resultatet av detta är att mullhalten och livet i jorden försämras på sikt. Och för det tredje är det mycket lättare att överdosera konstgödsel. Konsekvensen av detta är att näringsämnen som inte tas upp av växter läcker ut i vattendrag och naturen och orsakar problem på annat håll – framförallt med övergödning av havet.

och problement med organisk gödsel…

Det senaste året har det framkommit att flera organiska gödselmedel innehåller spår av bekämpningsmedlen amino- och/eller klopyralid som har orsakat skador på känsliga växter som tomat, paprika och bönor. Problemet upptäcktes först i flytande organiska växtnäring men dessa ämnen har numera upptäckts i flera olika hönsgödselprodukter. I ett pressmeddelande från juli 2021 säger Ulf Nilsson från FOR att han inte skulle rekommendera inköp av någon form av organiska gödselmedel just nu innan vi vet mer om omfattningen.

Så där står vi just nu, på lite skakig grund när det gäller att köpa gödsel och jordförbättring.

Torv

Och så har vi köpejorden som innehåller mycket torv. Till och med konsumentförpackningar av stallgödsel innehåller en hel del torv – detta för att det annars skulle bli alldeles för blött och tung (om jag har förstått det rätt). Det här är ett komplicerat ämne. I Sverige får torv bara utvinnas från områden med låga naturvärde – som till exempel där de redan är påverkade av dikning och läcker växthusgaser, dvs att påverkan på biologisk mångfald följaktligen är låg. Lägg till detta att de nuvarande alternativen till torv kanske har ännu värre miljöpåverkan, som till exempel kokosfiber (både framställning och transport). Och så kan man även försöka räkna ut miljöfördelarna med att odla ätbart eller plantera träd i jorden jämfört med miljönackdelarna med att utvinna torv och transportera köpejord. Det finns bra resonemang om detta i en Faktablad om torv från Fritidsodlingens Riksorganisation.

Designa jorden i din trädgård

Men om det skulle gå att minska beroendet på köpejord, -gödsel och -jordförbättring så kan vi även få lite mer koll på vad vi serverar våra växter.

Att designa din jord handlar om att designa ett kretslopp, det vill säga ett system för att ta tillvara på så mycket som möjligt av det organiska materialet som finns i närheten (och som annars ofta behandlas som avfall).

Detta system måste vara designat utefter vad som finns på din tomt, hur ditt hushåll ser ut, vad som finns att tillgå i omgivningarna samt vad du vill göra i din trädgård. Och det kan ta tid.

Målet med att skapa ett kretslopp för jorden i din trädgård är att skapa en frisk, levande jord som är full av mikroorganismer, insekter, daggmaskar – allting som borde finnas i en bra jord. Dessa är en väldigt viktig del av den biologiska mångfalden i en trädgård och är grunden för välmående växter.

Ett kretslopp sparar på miljön

Om organiskt material som annars skulle bli avfall istället kan återvinnas på plats och bidra till ny jord och näring så slipper vi köpa jordförbättrings- och gödselprodukter som har tillverkats, paketerats och transporterats. En miljövinst med andra ord!

Med det sagt kan jag inte påstå att det alltid är lätt att skapa ett sådant kretslopp. Jag kämpar fortfarande för att nå dit hemma hos mig – en kombination av brist på tid, ork eller utrymme har en tendens att kämpar emot mig. Helt vanliga trädgårdsproblem alltså!

Jag har sorterat alla inlägg som handlar om jord (och vatten) till en egen kategori om du vill läsa mer om detta.

Trädgårdsdesign för biologisk mångfald

Det finns väldigt mycket bra information och tips på hur du kan hjälpa biologisk mångfald i din trädgård. Rikare Trädgård är en värdefull källa till tips och inspiration. Är du lite tävlingsinriktad så finns det även en poängtabell där du kan betygsätta din trädgård – och använda detta för att guida dig till förbättringar.

Stökig och vild ska det vara (?)

När jag insåg att det fanns en viss skepsis till att ha bihotell i närheten av människor skrev jag ett inlägg om att vildbin är inte farliga. Jag tog även kontakt med en lokaltidning. Man får nog se humor i situationen att, i den första tidningsartikeln där Grubby Gardens som företag och jag som trädgårdsarkitekt syns, står det i en stor medaljong på sidan ”Ju stökigare och vildare en trädgård är, desto bättre är den för bina”!

Det är ju få som önskar sig en helt igenom stökig trädgård! Dock finns det väldigt mycket du kan göra för att få en bra miljö för insekts- och djurlivet i din trädgård, utan att den känns stökig.

Men har du utrymme och lust att ha en bit av lite vildare natur på din tomt, vill jag bara uppmuntra det. Till exempel att låta ett dött träd vara kvar (så länge det inte utgör någon fara) eller att tillåta vilda buskar eller snår vara kvar i ett hörn. En äng är ju också lite åt det vilda hållet i utseende, men kräver ändå en del arbete.

Tänk också på att, i en trädgård som är fylld av växtlighet och som är lite mer åt det vilda, informella hållet, så syns inte ogräs så mycket. Detta kan verka avstressande!

Skapa boplatser – och använd dem för att skapa struktur i din trädgård

Buskar, träd och häckar är välkänd som bra sätt att skapa struktur i en trädgård. Oftast bidrar dessa strukturelement även till biologiska mångfald, till exempel i form av mat eller skydd. I min trädgård har jag även jobbat med insektshotell som strukturelement i trädgården – både en enklare modell som hänger på armeringsnät och en lyxigare biholk. Lyxholkarna har i år fått varsitt sedumtak.

Läs även hur det blev med inflyttning i bihotellen

I ett annat inlägg har jag spanat på olika idéer att skapa struktur samtidigt som man gör någonting för naturen – flera funktioner i ett element ger hållbar trädgårdsdesign

Själv experimenterar jag lite hejvilt hemma och jag kan inte påstå att det alltid går bra. Det står bland annat en halv nergrävd stock, med en urgröpt del längst upp, i trädgården – tanken var att det skulle vara en tvåvånings boende med död ved till underjordiska mikroorganismer och en blomflugelagun i toppen. Har inte lyckats täta till lagunen ännu dock, så det krävs lite mer jobb. Men någon nytta gör den väl ändå…

Död ved

Vikten av död ved för biologisk mångfald

Några fakta om död ved (från ref. [1]):

• 7 500 arter lever av död ved i Norden. Det motsvarar uppemot en fjärdedel av alla arter vi har i skogen. Ungefär 4000 av dessa är insekter.
• När svampar och insekter, mossor, lavar och bakterier har flyttat in finns det fler levande celler i det döda trädet än vad det fanns medan trädet fortfarande levde.
• Träd och andra växter har ett aktivt, artspecifikt försvar mot betesdjur och insekter. Försvaret finns kvar efter att trädet har dött, särskilt i början, och innebär att de insekter som kommer tidigt till ett nydött träd måste vara specialanpassade för det trädet.
• Några exempel av skillnader som är viktiga för dessa insekter:
  • En död gran är helt annat än en död björk
  • En asp som har dött nyligen är annorlunda än en asp som har legat dött i skogen i flera år
  • En död kvist från en ek bjuder på helt andra livsmiljöer än det ruttna innandömet på en jättelik ek
  • Död tjärved i solgasset på en bergsknalle är hemvist för helt andra arter med andra matvanor än en död tall i en mörk och sluten skog.
• Det är viktigt både att det finns tillräckligt mycket av alla dessa olika slag av död ved i skogen och att det inte är för långt emellan olika exemplar av rätt sorts död ved – skallbaggsmamman behöver kunna nå fram till bostad nr två om det visar sig att bostad nr ett är redan bebodd.

Död ved för att hjälpa biologisk mångfald i trädgården

Allt detta understryka hur otroligt viktiga våra naturskogar är – de få skogar vi har kvar som inte har påverkats av modern skogsavverkning. Skogar som faktiskt är skog och inte virkesåkrar av en sorts träd. Men det kan ju inte skada om vi dessutom försöker introducera död ved i våra trädgårdar. Vad sägs om att använda död ved som rabattkant, eller skapa en insynsskyddande skärm av staplad död ved? Du kan ju också använda död ved för att göra små terrasser i en brant rabatt – för att hjälpa till att hålla jord och vatten på plats. I köksträdgården kan du gräva ner stockar eller bitar av död ved, förslagsvis av ett snabbväxande trädslag.  Med tiden förmultnar veden och därmed hjälper den till att bevara fukten i grönsakslandet.

Som rabattkant är halvförmultnad död ved inte särskilt snygg. Så det gäller att plantera växter som med tiden kommer hänga över, täcka eller helt enkelt sprida sig och börja växa i veden. Ek och tall, inte helt förvånande, klarar sig länge. Med rabattkanter i björk är det en kapplöpning att försöka täcka veden med växterna innan den förmultnar.

Om du har möjlighet att låta ett dött träd vara kvar – antigen i sin helhet eller som stubbe, så hög stubbe som möjligt – kan du även använda den som klätterstöd till en annan växt.

Våga vara vild.

Denna rubrik låter som en dålig reklamslogan, men finns det någon plats i trädgården som du bara kunde låta vara? Vårdad vild är ett begrepp inom landskapsarkitektur där avsikten är att låta områden vara otuktad och vild samtidigt som man gör någonting för att visa till allmänheten att detta görs avsiktligt. Till exempel att klippa runt en äng, ställer en bänk intill ett område med ”sly” eller kanske klippa en gång genom slyet och skapa en sittplats därinne. För den med större trädgård är det här kanske inte alls otänkbart? Och då har du troligen skydd och boplatser till både fåglar och insekter – kanske igelkottar också. Dessutom perenner eller blommande buskar som ger mat till pollinerare och fröer eller bär till fåglarna.

Minska gräsmattan och öka biologisk mångfald

Ett riktigt enkelt sätt att förbättra situationen för biologisk mångfald i din trädgård är att minska på ytorna med hårdklippt gräsmatta (och kanske även undvika alltför stora hårdgjorda ytor om du kan). Men vad kan du göra istället?

Här finns möjligheter. Nästan vilken växt som helst är bättre för biologisk mångfald än att bygga trädäck eller att stenlägga [4], troligen är den även bättre än hårdklippt gräs. En hårdklippt gräsmatta sägs ju ha samma värde för biologisk mångfald som betong. Dessutom finns det antagligen ganska många ställen där, till exempel, en marktäckande perenn skulle trivas bättre och orsaka mindre arbete än gräs. Om du börjar med inlägget om alternativ till gräsmatta så hittar du vidare till allt jag skriver om ämnet.

Vatten – livsviktig för biologisk mångfald

Att skapa ett kretslopp för vatten i din trädgård handlar mycket om att ta tillvara regnet som faller på din tomt och kanske även om att ta tillvara en del av vattnet som används i hushållet. Dessutom kan du skapa inslag av vatten i trädgården som är väldigt värdefull för biologisk mångfald. Med lite klurighet kan du kanske designa ett system som knyter ihop alla delar – att samla regnvatten, leda den dit du behöver den i trädgården och samtidigt koppla ihop detta med till exempel en damm. I skrivande stund håller jag på med ett projekt att bygga en takvattenförsörjd damm för att göra just detta i min trädgård. Projektet går långsamt men jag dokumenterar den på bloggen allteftersom vi gör framsteg. Kolla gärna under jord och vatten kategorin för att hitta olika inlägg om vatten i trädgården.

Belysning skadar den biologisk mångfalden

Artificiell belysning är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Med LED belysning tror man kanske att man gör en god gärning för miljön eftersom de använder mindre energi, men det blir istället mer och mer artificiell belysning som kanske lyser hela natten. Alla dessa ljusföroreningar påverkar många djur och insekter negativt. Brist på mörker är ingen vidare bra för oss människor heller. Läs gärna mer om hur utomhusbelysning påverkar den biologiska mångfalden och hur du kan göra för att minska påverkan av din belysning. Utan att egentligen offra myskänsla eller trygghet alls.

Släck lamporna när du inte behöver ljuset

Less is more när det gäller belysning – både för oss själva och för djurlivet. Ju starkare en lampa är, ju mörkare upplevs det som är runtomkring, så det är inte ens bra för oss att ha starka lampor. Om vi begränsar vår belysning till när vi verkligen behöver den (det är ju inte direkt varje dag man njuter av mysbelysning i pergolan klockan 03:00, så varför låter den vara på hela natten?) så har vi vunnit mycket i kampen att hjälpa den biologiska mångfalden i våra trädgårdar. Och tänk till en extra gång innan du installera uppåtriktade ljus – de orsakar mycket ljusföroreningar och stör inte bara insekterna utan också flyttfåglar (som är på gång både tidigare och senare än insekterna är).

Vilka växter hjälper biologisk mångfald i din trädgård?

Som växtnörd kan jag tycka att jag har skrivit märkligt lite på bloggen om vilka växter som är bra för den biologiska mångfalden i din trädgård. För att citera Dave Goulson igen [4], vilken växt som helst är bättre än att bygga trädäck eller att stenlägga. Han skriver också att ju fler växter du har, och ju större variation, desto bättre.

Här följer några tips och tankar.

Många blommor, hela tiden

Blommande buskar eller träd (särskilt fruktträd och bärbuskar) är riktigt bra för pollinatörer – de har många blommor per kvadratmeter. Sedan är det ju bra att försöka se till att du (kanske i kombination med grannen) har blommor från tidigt på våren fram till sent på säsongen.

Läs De tidiga vårblommorna

Läs även kantnepeta, en växtporträtt

Biologisk mångfald vill ha det så enkelt som möjligt

Och ju enklare blommorna är, ju mer nektar och pollen kan de tänkas bidra med. På hårt förädlade, fyllda blommor har mycket av det som är bra för bina förädlats bort. Vilda blommor är bra, både för att det kan finnas insekter som på något sätt är specialiserad på vissa växter och för att det är bra om inhemska växter får hjälp från pollinerare för att fortplanta sig, så att inte de vilda blommorna dör ut.

Specialister bland växtätare

Bland insekter finns det specialister och generalister. Många växter har utvecklat ett försvar mot att bli uppätna. Som en följd av detta har vissa insekter utvecklat mekanismer för att kunna ta sig förbi detta försvar och på så sätt uppfunnit en nisch i naturen och blivit specialist på denna växt. Ett av de tydligaste exemplen på detta i en trädgård är kanske fjärilarna. Som larv är de växtätare och kan oftast bara leva av en särskild växt eller grupp av växter, deras så kallade värdväxt. Medan de vuxna fjärilar är livnär sig på nektar.

Värdväxter för fjärilar

Några exempel på så kallade värdväxter (där fjärilar lägger sina ägg):

• Olika gräsarter (berggräsfjäril, vitgräsfjäril, kamgräsfjäril,luktgräsfjäril, mindre tåtelsmygare, pärlgräsfjäril, slåttergräsfjäril, ängssmygare). Det är inte så att alla gräsfjärilar lägger sina ägg på alla gräsarter men det kanske hjälper oss att förstå att variationsrikedom av olika gräsarter i en äng ändå är viktig – inte bara blommorna.
• Baljväxter såsom käringtand, rödklöver, vitklöver, kråkvicker, getväppling, blålusern och gulvial (bastardsvärmare, blåvinge)
• korsblommiga växter, som ängsbräsma, löktrav och rockentrav (aurorafjäril)
• kärleksört och vit fetknopp (apollofjäril)
• Brännässlor (amiral, påfågelöga, nässelfjäril, kartfjäril)
• Brakved och getapel (citronfjäril)
• slån men även hägg och andra Prunus-arter, som plommon och körsbär (eldsnabbvinge)
• Syror eller skräppor (guldvinge)
• Rönn, hagtorn eller slån (hagtornsfjäril)
• Korsblommiga växter som t.ex kärrsilja, strätta, kvanne, spenört och bockrot (makaonfjäril)
• Violer (pärlemorfjäril)
• Kovall, svartkämpar, teveronika och axveronika (skogsnättfjäril)
• Olika svenska tistelarter, ibland även på gråbo eller stockrosor (tistelfjäril)
• Sälg, alm, hassel, humle, brännässla och vinbär (vinbärsfuks)

Sedan är det kanske inte så enkelt som att odla, eller låta stå kvar, en särskild värdväxt för att gynna en viss fjäril – deras behov kan vara lite mer komplicerade än så. Inte minst att det måste finnas nektarrika blommor i närheten för de vuxna fjärilar.

Det finns även en bra artikel om värdväxter för fjärilar på Natursidan – Värdväxter – minst lika viktigt som nektarväxter

Har du redan några av dessa växter i eller nära din trädgård?

Nektar är sällan giftig

De flesta växter vill få sina blommor pollinerade, vilket gör att en insekt som lever på pollen och nektar kanske inte behöver vara fullt så specialiserad som en insekt som lever på att äta växter. Men det finns ju olika former på blommor och därmed olika insekter (eller till och med andra djur eller fåglar, fast inte i Sverige) som har anpassat sig efter dessa blommor.

Kan detta vara ett sätt för växten att säkerställa att pollineraren flyger runt mellan olika blommor av samma art (och därmed pollinerar rätt sorts växt) istället för att slösa bort pollenet genom att besöka andra arter hejvilt?

Har också för mig att jag har läst (men hittar inte källan) att humlor fokusera gärna på en sorts blomma i taget. Detta vill jag lära mig mer om!

Observera din trädgård (hellre än växtlistor)

Det finns många listor av växter som ska vara bra för insekter. Men (Dave Goulson igen) det har inte gjorts så många vetenskapliga studier på detta. Så dessa listor kan vara lite godtyckliga. Kanske någon har observerat vilka blommor som får många besök av sina egna honungsbin, men inte tagit hänsyn till humlorna som gärna besöker andra blommor. Och så har jag lärt mig (från en kunnig person på Instagram) att blommor kan släppa sin nektar vid olika tider på dagen, efter temperatur och väder – så det gäller att vara ganska metodisk i sina observationer.

Dave Goulsons egen lista av bra växter för pollinerare hittar du i [9] och är baserad så mycket som möjligt på vetenskapliga studier men även på hans egna observationer i trädgården.

Ta gärna inspiration från listor, eller genom att kolla vilka blommor på handelsträdgården som är populära, och prova nya blommor. Men glöm inte att observera växterna i din egen trädgård. Jag har länge trott att en av mina favoritperenner, blodalunrot, inte var någon höjdare som biväxt. Detta eftersom den inte förekommer med på någon lista över insektsvänliga växter (som jag har sett åtminstone). Men i år observerade jag att den faktiskt är riktigt populär bland humlorna. Det hade jag inte kunnat läsa mig till.

Balansera med växter!

Jag har redan nämnt att det är bättre att försöka uppnå en balans mellan skadeinsekter och rovinsekter än att helt försöka utplåna skadeinsekterna. I inlägget som handlar om Balans i trädgården pratar jag om röda vinbär och fläder som växter som attraherar bladlöss tidigt på säsongen (och därmed attraherar rovinsekter såsom nyckelpigor). Bladlössen som attraheras av dessa växter är specialister (sprider sig inte till andra växter) och gör inte heller så stor skada. Tanken är att rovinsekterna äter dem är då på plats när bladlössen anländer på rosorna.

Fungerar verkligen det här? Svårt att säga faktiskt och som det mesta i trädgården är det svårt att testa på ett pålitligt och metodiskt sätt. Men jag gillar ändå teorin. Och gillar dessutom röda vinbär och flädersaft!

Kanske också värt att tänka på att inte plantera fläder alltför nära sittplatsen heller – just eftersom de får mycket bladlöss!

Om du har flera tips på hur vi kan skapa balans i trädgården genom växtval på ett liknande sätt, berätta gärna i en kommentar.

Ogräs är en fråga om attityd!

Och så borde man fundera på ogräs. Jag är inte riktigt vän med alla sorters ogräs, men med lite filosoferande går det att lugna ner sig lite grann. Vissa ogräs är faktiskt utomordentligt bra för den biologisk mångfalden i din trädgård! Läs gärna några olika funderingar kring ogräs.

Glöm inte att njuta!

Det är först när vi tar oss tid att bara vara att vi lägga märke till allt liv som finns (eller inte finns) i våra trädgårdar. Jag är själv otroligt dålig på att sitta stilla och observera, men när jag väl gör det lär jag mig väldigt mycket. Det är en fridfull sysselsättning också – att sitta och titta och njuta.

Vi vet ju att vi lever i en tid av klimatkris och där insektspopulationer minskar i alarmerande takt. Våra trädgårdar behövs för att förbättra situationen för biologisk mångfald.

En trädgård som är fylld av liv är väl bra för människan också?

Referenser och fördjupning

[1] ’Insekternas planet. Om småkryp vi inte kan leva utan’ av Anne Sverdrup-Thygeson

[2] ’På naturens axlar. Hur tio miljoner arter räddar ditt liv’ av Anne Serdrup-Thygeson

[3] ’Silent Earth. Averting the insect apocalypse’ av Dave Goulson

[4] ’Den vilda trädgården’ av Dave Goulson.

[5] Podcast av Naturskydsföreningen där Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare beskriver varför biologisk mångfald är så viktigt.

[6] Rikare trädgård – en webbplats med mycket information om vad man kan göra för att hjälpa biologisk mångfald i en trädgård.

[7] ’Trädgårdsmyller, Insekterna som hjälper dig att odla’ av Christina Winter.

[8] Naturens revansch – en hoppingivande dokumentär som visar att biologisk mångfald är så mycket mer än en näringskedja i rak led, att den verkligen är ett sinnrikt nätverk av kopplingar och beroenden. Tillgänglig på SVT Play fram till juli 2022

[9] ’Gardening for bumblebees’ av Dave Goulson

[10 ] Information om fjärilars värdväxter hämtat från Jordbruksverkets faktablad ’Fjärilar i odlingslandskapet’