Hur ska man börja plastbanta i trädgården? I år plastbantar jag genom att försöka minska på engångsförpackningar, ta bort markduk och sluta använda fiberduk (och gardiner av syntetiska tyg för den delen). Allt detta försöker jag göra genom att tänka om, hellre än att bara ersätta med andra produkter.

Plast påverkar miljön negativt i både ändarna av livscykeln. För det första är plast tillverkade från fossila råvaror. Och för den andra orsakar plast, framförallt engångsplastartiklar, föroreningar. Detta till den grad att 14 forskare i januari 2022 drog slutsatsen att mänskligheten har överskridit den planetariska gränsen för nya kemiska substanser, där plast ingår (Ref [1]). På engelska heter denna gräns ”Novel entities” och den består av, till exempel, organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster.

Beräknad läsningstid: 13 minuter

Plast i havet

Ett exempel på problemen orsakade av plast är i havet (Ref [2]). Alltså när plastskräp läcker till haven. Eller när plastskräp är dumpat illegalt i havet. Större plastbitar orsakar problem när större djur råkar äta dem eller blir intrasslade i plasten. Djurplankton får istället i sig mikroplaster som stannar kvar längre upp i näringskedjan. Och giftiga kemikalier frigöras från fragmenterad plast vilket påverkar marina organismers biologiska funktion. Enligt studien bestod 52% av skräpet som hittades djupare än 6000 m av makroplaster (dvs större fragment) och av dessa var 92% från engångsplast. Informationen kommer från en kartläggning av skräp som har samlats in sedan 1983.

Plast i jorden

Största delen av forskningen om hur plastpartiklar påverkar organismer har handlat om havet. Men det finns även studier som visar att daggmaskarna i jorden kan ta skada av mikroplaster, och dessutom troligen sprida plasten ända ner till grundvattnet (Ref [4])

Och det är inte heller ”bara naturen” (det är ju inte så bara) som påverkas av plasten. 24 mars 2022 (samma dag som jag skrev detta inlägg) rapporterade The Guardian att mikroplaster har hittats i mänskligt blod för första gången.

Plast överallt

För att inte bli helt överväldigad av det faktum att det finns plast precis överallt i våra liv, som kan vara svår att ersätta, har jag valt att fokusera mina aktiviteter i år och detta blogginlägg på att minska på följande plast i min trädgård (och på lotten):

• Plastförpackningar
• Markduk
• Fiberduk

Varför? För att det är med dessa som jag anser det finns störst risk att delar av materialet hamnar i naturen.

Kristianstads kommun har väldigt bra information om problemen med plast. Deras information är inriktad på utemiljön på förskolor men är högst relevant även för en vanlig trädgård. Se, framförallt, avsnittet om leksaker i utemiljön

Minska plastförpackningarna i trädgården

Det känns ibland som om nästan det allt man kan köpa i trädgårdsvärlden kommer i en plastförpackning. Fröer däremot förpackas i papperskuvert. Vilket är bra förutom att vissa fröföretag skickar sina försändelser i kuvert som är vadderade med bubbelplast.

Hursomhelst, det bästa sättet att plastbanta sina plastförpackningar i trädgården är genom att tänka cirkulärt. Och köpa mindre. 

Om vi arbetar för att skapa ett kretslopp av jord, jordförbättring och egenproducerat gödsel så behöver vi inte köpa dessa ofta skrymmande varor, som är ofta förpackade i plast.

Läs Klimatsmart under ytan – om jord, kompost och kretslopp i trädgården där det finns mängder med tips och tankar om detta. Och det är med jorden och kretsloppet i trädgården som jag kommer börja i min strävan att minska på plastförpackningarna. Detta hänger ju även ihop med ambitionen att minska radikalt på torvanvändning i vår trädgård. Och att undvika gödselprodukter som kan ha förgiftats med pyralider.

Ta bort markduk av plast från trädgården

I trädgården hemma valde vi att inte använda en materialseparerande markduk när vi la skiffergångerna. Skiffern ligger på en bädd av 2-6 makadam eller stenmjöl som i sin tur ligger direkt på jorden under. Detta skulle nog aldrig bli godkänt av en anläggare men hittills har det gått ganska bra – de första stenarna la vi för över 10 år sedan. Men lite ojämnt är det nog.

De senaste åren (typ sedan vi fick kaninen som snart är 8 år gammal) har jag använt ett tjockt lager av tidningspapper täckt av strö från kaninens bur för att förhindra ogräset i vissa gångar på kolonilotten. Innan dess la vi dock ogräskvävande markduk på de första gångerna. Denna markduk ska nu tas bort i nästa steg på plastbantningsresan. Jag kan inte påstå att gångerna med tidningspapper/strö är ogräsfria. Men det är ju inte gångerna som har markduk under heller!

På odlingsbäddarna använder jag tidningspapper och träflis eller halm för att kväva ogräs runt nyplanterade buskar. Detta fungerar utmärkt. Ett tips från Annevi Sjöberg (från Mångfaldsträdgården i Stjärnsund och en av lärarna på min skogsträdgårdskurs) är att först luckra jorden och lägga ett lager organiskt material under tidningspappret för att ge daggmaskarna något att äta (Ref [6])

Sluta använda fiberduk i trädgården

Att sluta använda fiberduk (eller motsvarande) är nog det klurigaste område för mig att plastbanta i trädgården. Eller egentligen är det på lotten som jag har använt fiberduk. 

De flesta fiberdukar man kan köpa nuförtiden är väldigt tunna och går sönder under första säsongen. 

Gardiner höll inte särskilt mycket längre än fiberduk

2020 köpte jag två olika sorters gardiner från Ikea (Det är Teresia (tätare väv) och Lill (mer nätliknande väv) som jag har provat) för att se om dessa skulle vara ett mer långlivat alternativ. Under första säsongen fungerade de bra men efter andra säsongen blev de allra flesta exemplar helt sönderslitna efter att jag tvättat dem (Antigen var 40 graders tvätt för varmt eller så höll gardinerna inte för sol och väder. Eller både och). Och eftersom även gardinerna var av syntetiskt material gjorde jag inte så mycket framsteg i plastbantningsprojektet.

Fiberduks funktioner

Fiberduk (eller liknande) använder jag mest som ett lat sätt att avhärda växter. Och ibland som ett sätt att hålla bort rådjuren om jag märker att de börjar kommer in på lotten. Jag använder aldrig fiberduk längre än jag måste eftersom jag har större problem med sniglar än med flygande ohyra. Med det sagt, om jag nu lyckas håller sniglarna i schack, kommer antagligen kålfjärilar osv ändå.

Vind- och solskydd

Att avhärda växterna ordentligt hemma innan jag planterar ut dem på lotten låter som ett självklart sätt att minska behovet av fiberduk. Dock har jag problemet att trädgården hemma är väldigt skyddat medan kolonilotten är ganska blåsig. Så det går inte avhärda växterna fullt ut. Mest problematisk blir detta för squashplantorna. Just nu funderar jag på att sätta upp vindskydd av juteväv för att skydda plantorna den första tiden. Eller så får jag ge mig och använda någon av gardinerna som jag ändå har kvar som skydd i endast ett par veckor för avhärdning.

Skydd mot ohyra

När det gäller diverse ohyra, på till exempel kål, har jag planerat att istället satsa fullt ut på olika blommor som kan tänka sig förvirra fienden. Det kommer finnas en blandning av ringblommor, tagetes, gurkört, koriander, dill, solrosor, bovete, honungsfacelia och krasse lite överallt i odlingsbäddarna. Har jag tänkt.

SNAP

Hur vet jag att alla dessa blommor kommer hjälpa mot ohyra? Det gör jag inte. Tydligen är det väldigt svårt att dra några slutsatser utifrån de studier som har gjorts hittills. Metoden kallas (i jordbruket) habitatmanipulering och sammanfattas med begreppet SNAP som är en förkortning av orden Skydd, Nektar, Alternativ föda och Pollen. 

Tanken är att man erbjuda skydd samt en mångfald av olika källor till nektar och pollen så att skadegörarens fiende mår bra och har något att äta även när det inte finns så många skadegörare. Och så försöker man hitta något som skadegöraren gillar att äta på lika mycket som grödan du försöker odla. Problemen med metoden kommer eftersom det kan också vara att skadegöraren också mår bättre av all detta extra nektar och pollen (dvs större problem från skadegöraren). Eller att den som äter skadegörarens fiende är också gynnad och därmed äter upp våra nyttoinsekter. Se Ref [7] för flera detaljer.

Fram med snigelsekatören

En viktig del i att skydda mina odlingar är att jag måste ner till lotten varenda kväll med min snigelsekatör (en helt vanlig sekatör men jag använder den enbart till att klippa sniglar eftersom den blir ganska slö av detta). Och då kan jag lika gärna klämma lite på äggsamlingar på blad när jag ändå håller på. Men detta hade jag behövt göra oavsett plastbantning eller ej.

Några andra utmaningar med att plastbanta i trädgården

Plastkrukor

Jag återanvänder plastkrukor (åtminstone de som är av bra kvalitet) från köpta plantor. Det blir ju lätt ganska många sådana krukor i mitt arbete. 

Jag odlar även så mycket som möjligt av växterna till min trädgård och kolonilotten från frö – både perennerna och ettåringar. Detta är också ett sätt att plastbanta i trädgården.

Tidningspapperskrukor och mjölkpaket är ett annat alternativ till plastkrukor. Både dessa använder jag flitigt i min odling. Dock har jag haft problem med mögel med dessa, framförallt med växter som har en längre utvecklingstid. Det brukar gå bra med tomater eftersom jag planterar om dem två gånger innan de kommer till slutlig växtplats. Och det brukar gå bra med allting som jag sår efter tomaterna. Men för perenner och ettåriga växter med längre utvecklingstid använder jag återbrukade plastkrukor.

Om du har plastkrukor och, till exempel, sålådor av plast är det viktigt att undvika att utsätta dem för solljus och kyla, så gott det går, för att förlänga livslängden.

Se även Koloniträdgårdsförbundets faktablad om plasten i våra trädgårdar för bland annat bra info om olika sorters plast samt hur man återvinner plastkrukor.

Vattentunnor och vattentankar

Vattentunnor och vattentankar av plast har den stora fördelen att de håller, för det mesta, betydligt mer vatten än vattentunnor som är gjorda av trä eller keramik. Har man tillräckligt mycket yta i trädgården, och om plånboken tillåter, kan man t.ex. seriekoppla ett antal ektunnor, för att öka mängden samlat vatten. Och på så sätt plastbanta dina vattentunnor. Ett tag var jag inne på att designa en egen vattentunna i cortenstål. Men det går ju åt mängder med energi för att tillverka stål, så jag är inte säkert att miljön hade tackat mig för det heller. Så, i vår lilla trädgård har vi dessvärre kvar vattentunnor av plast för tillfället.

Dammduk

Vi valde en gummiduk till vår damm. Detta eftersom man kunde läsa i alla källor att gummiduk är ett bättre val för miljön än plastduk. Och att den håller längre. 

Sedan läste jag att utvinning och internationell handel med, bland annat, naturgummi ligger bakom många av hoten mot primaterna. Och primaterna är en av de mest hotade djurgrupperna. Då kontaktade jag återförsäljaren av den gummiduk vi hade köpt för att se om de hade information om råvarorna till duken hade kommit från en hållbar gummiplantage. Varpå både han och jag fick reda på att gummiduken är gjort av syntetgummi. Tydligen var jag den första personen i hans 25 år i branschen som hade ställt frågan. EPDM gummi är en sort av syntetgummi. Och såvitt jag kan se är alla dammdukar av gummi som finns att köpa i Sverige gjorda av denna EPDM gummi. Plast alltså. Men det är kanske ändå bättre än en duk gjord av naturgummi från en icke hållbar gummiplantage. Och den ska hålla länge. 

Vad vill jag säga med detta? Det är inte lätt, det här med att plastbanta i trädgården!

Hållbar trädgård

Detta inlägg är en del i en serie om hur vi kan skapa hållbara trädgårdar. Att minska på plasten är ju en viktig del i denna sträva.

Läs även 8 designprinciper för en hållbar trädgårdsdesign

Vilka praktiska tips har du för att plastbanta i trädgården?

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] Environmental Science and Technology journal Outside the Safe Operating Space of the Planetary Boundary for Novel Entities

[2] Human footprint in the abyss: 30 year records of deep-sea plastic debris, Science Direct 2018

[3] WWF. Plastskräp hotar havens arter och ekosystem

[4] Vetenskapsradion Nyheter Mikroplast i åkermask refererar till studier Microplastic in terrestrial ecosystems and the soil? Och Microplastics in the Terrestrial Ecosystem: Implications for Lumbricus terrestris(Daggmaskar)

[5] Plasten I våra trädgårdar, ett faktablad från Koloniträdgårdsförbundet

[6] Tidningen Land Så bekämpar du ogräset utan plast

[7] Förstärkt växtskydd med blommande växter – i grönsaks- och fruktodling. Rapport från SLU och Jordbruksverket

[8] The Guardian. Microplastics found in human blood for first time.