Målet med vår trädgårdsdamm är att den ska vara helt naturlig, dvs en damm utan pump eller filter där det är dammväxterna som sköter vattnet. Dammen är en takvattendamm, dvs att regnvatten från ett stuprör rinner längs en rännil och in i dammen. Numera får dammen även överskottsvatten (sommartid) från en regntunna som är kopplad till ett annat stuprör.

Här kommer observationer från dammens tredje säsong.
Innehållsförteckning
Estimated reading time: 12 minuter
Några mindre bra egenskaper hos vår damm

I en liten trädgård där dammen var inte planerad från början finns det inte så många olika placeringar att välja från. Så vår trädgårdsdamm har några mindre bra egenskaper.
1. Dammen ligger i en slänt
Nackdelar:
- Svårare att skapa flacka kanter som behövs för att djur ska ha lätt att ta sig i och ur dammen och för att lättare kunna plantera dammväxter (se även nr 2)
- Behöver en lösning för att förhindra att jord från omgivande planteringar spolas ner i dammen. Detta löste vi med en skiffergång runt dammen vilket tar flera resurser och därmed ökar klimatpåverkan från anläggning.
Fördelar:
- Det är lätt att leda överskottsvattnet in i planteringen nedanför
2. Hela trädgården ligger på sprängsten
- Sprängstenen har haft stor påverkan på dammens form och även bidragit till att dammen har väldigt branta kanter på vissa ställen
3. Dammen ligger intill ett äppelträd
Nackdelar
- Äppelträdet skuggar delar av dammen och kan göra att dammen värms upp senare på våren vilket kan göra dammen mindre attraktiv för groddjur (även om den grodvänligaste delen av dammen ligger i full sol)
- Äppelträdet tillför mycket organiskt material till dammen. Framförallt i form av höstlöv och äpplen men även från blomningen. Det är detta som orsakar den största skötselinsatsen med vår damm
Fördelar:
- Den delen av dammen som skuggas mest får även minst algtillväxt under sommaren.
Få Rebellbrevet
Jag (Nicky) är också ena hälften i Trädgårdsrebellerna. Vi vill skapa en rörelse där vi hjälps åt att återta kunskap, gemenskap och makten att förändra genom trädgård.
Om du, liksom vi, funderar över hur trädgården kan bidra till omställning och beredskap tror jag att du skulle gilla vårt Rebellbrev.
Hänt under 2024 med dammen
Vi hittade äntligen på ett sätt att dölja det fula inloppet till dammen (där dammduken syntes alldeles för mycket). Vi råkade ha några grenar hemma. Robert delade dessa, vi skalade bort barken och brände ytan. Sedan fäste han dem till ett montageband och hängde detta på undersidan av det lilla trädäcket vid dammen. Det kommer gråna och smälta in över tiden. Blev bra tyckte vi.

Under 2023 såg jag att de syresättande undervattensväxterna (hästsvans och hornsärv) hade försvunnit. Oklart om jag hade råkat fiska ut dessa eller om de försvann av sig själva. Hursomhelst köpte jag nya. Återstår att se om de är kvar till våren 2025.
Observationer från tredje säsongen
1. Avdunstning

Vi hade en torrperiod i maj när de mindre delarna av dammen blev nästan torrlagd. Bilder från 6 juni visar hur låg vattennivån var i den största delen av dammen.
Man kan tänka sig att flytväxter skulle skydda mot avdunstning, åtminstone till viss del, men tyvärr kom inte dessa igång tills en bra bit in i juli.

2. Algtillväxt
Det fanns fortfarande en hel del algtillväxt i år, trots att dammväxterna verkligen har etablerat sig. Jag provade även att lägga in några buntar med halm i början på säsongen och fiskade ut dessa i slutet av juli. Dessa ska hjälpa motverka algtillväxt enligt Rikare Trädgård.

Dock läste jag, även det på Rikare Trädgård, att alger ger föda till grodyngel och vattenloppor, som i sin tur är viktig föda åt vattensalamandrar och deras yngel. Så lite algtillväxt kan till och med vara bra!
3. Växterna

De flesta dammväxter blommade redan första säsongen (2022). Vattenmynta, som jag drog upp från frö, blommade först 2023. Gul svärdslilja (Iris pseudacorus) väntade till tredje säsongen. Vi fick en blomma. Svårt att veta om gul svärdslilja har större behov av sol eller om plantorna behöver längre tid för att etablera sig eftersom jag planterat dem i ganska utmanande positioner vid dammkanten.

Jag planterade ödleblad (Houttuynia cordata) i sumpområdet och den överlevde inte vintern. Detta är jag nu ganska glad för då jag fick en kommentar från en läsare av inlägget 18 ätbara marktäckare som har stora bekymmer med ödleblad som verkar sprida sig ohämmat och är väldigt svår att bli av med.

4. Insekts- och djurlivet vid dammen
Min stora förhoppning är att groddjur kommer hitta dammen och ha nytta av den. Hittills har vi sett en padda i trädgården, men inte i dammen. Jag har också sett det som jag tror var en vanlig groda. Fast inte heller den var vid dammen utan en bit upp i trädgården. Jag mötte den två kvällar i rad när jag höll på att plocka kaninbajs vid växthuset. Den hoppade ut från under en ormbunke och försvann bakom växthuset både gångarna. Ormbunken har fått vara kvar och växa sig stor efter detta!

Jag får ofta frågan hur det är med myggorna sedan vi fick dammen. Det vi har märkt nu två år i rad är att vi får väldigt många myggor på försommaren och sommaren men att myggorna sedan försvinner senare på sommaren. Viktigt att också poängtera att vår trädgård inte alls var myggfri innan vi grävde dammen heller. Myggor och mygglarver är ju viktigt föda till andra insekter och djur.

Dessvärre har jag inte lyckats ta mig tid i år för att stanna till vid dammen och observera insektslivet. Det är något jag skulle vilja göra mer av nästa säsong.
5. Mossa

När jag började plantera dammen i 2022 tog jag mossa från kaninens inhägnad och petade ner det i kokosmattan vid dammkanterna. Detta räknade jag till ett misslyckande. Delvis för att koltrastarna snodde mycket av mossan och delvis för att det växte gräs i den mossan som var kvar. I år märkte jag dock att det växer mossa där på riktigt. Inte ett misslyckande alltså!
Dock går det betydligt långsammare att täcka kokossmattan på den brantaste sidan av dammen. Lite mossa och lite vit fetknopp har etablerat sig. Förhoppningsvis sprider de sig så småningom. Jag försöker hjälpa till genom att peta in sand bakom och mellan rutorna i kokosmattan. Ett sisyfosarbete!

Mer läsning om vår trädgårdsdamm
Läs tidigare inlägg om vår trädgårdsdamm:
Hej från Nicky
Hej!
Jag som driver Grubby Gardens heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och trädgårdsrebell. Jag är även utbildad i permakulturdesign och skogsträdgårdsodling. Vad roligt att du hittade hit!
Grubby Gardens erbjuder rådgivning och mentorskap för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Eller vet inte var du ska börja. Och jag erbjuder även trädgårdsdesigntjänster.
Får jag lov att göra reklam för Grubbybrevet? Jag tror du kanske gillar det…
I Grubbybrevet delar jag med mig av mina oftast operfekta strävanden att odla ätbart, förbättra för mångfald och ta hänsyn till planeten. Filosoferande ingår. Och info om nya blogginlägg så klart 😊🌱
Välkommen!
Varma hälsningar
Nicky English.
0 kommentarer