Äng istället för gräsmatta – och allt däremellan

Har du en klippt gräsmatta som du inte trampar på särskilt mycket? Och har du läst om ängar men tycker det låter lite avskräckande att få till det på rätt sätt? Våga välja äng istället för gräsmatta, säger jag!

En hårdklippt gräsmatta har egentligen inget värde för biologisk mångfald. Varenda utebliven klippning, gödsling eller bevattning är en vinst för miljön. Och varenda blomma och långt grässtrå är en vinst för biologisk mångfald.

Att få till en riktig äng är en vetenskap i sig. En äng har skötts på samma sätt i många år och innehåller därmed sällsynta blommor och stor artrikedom. Ängsmark har väldigt stort värde för biologisk mångfald och vi behöver både bevara och utöka dessa områden. Samtidigt tänker jag att det finns många kvadratmeter av gräsmatta i vanliga trädgårdar som vi inte trampar på särskilt mycket och där vi skulle kunna släppa fram lite fler blommor. Som kollektivaktion borde detta ge en ganska stor samlad förbättring av situationen för biologisk mångfald.

Jag har haft förmånen att lyssna på två väldigt intressanta föreläsningar om ängar. Den ena av Mats Runesson från Pratensis och den andra från Jenny Nilsson, Pantersnigeln Äng och Trädgård (@swedishscythemafia på Instagram) så en hel del av informationen i inlägget kommer därifrån.

Beräknad läsningstid: 25 minuter

Vad är en äng?

En äng är en näringsfattig gräsmark med rik örtvegetation som slås (eller betas) varje år. Det är också viktigt att höet tas bort så att marken förblir näringsfattig. Marken behöver vara näringsfattig så att örterna gynnas mer än gräset. Vid för mycket näring gynnas istället gräset som kommer då ta över och konkurrera ut örterna.

Ängs- och betesmarker var väldigt viktigt för utveckling av jordbruk, det vill säga from ca tusen år sedan och fram till början av 1900-talet. Mängden hö som en äng gav avgjorde hur många boskap som kunde få vinterfoder. Dessa djur i sin tur producerade stallgödsel som bliv till gödsel på åkrarna och möjliggjorde skörd av till exempel spannmål.

En frösådd äng under tredje säsongen. Många olika arter jämfört med en kortklippt gräsmatta!
En frösådd äng under tredje säsongen

Hur gjorde man förr?

Förr i tiden var det behoven av jordbruket som avgjorde hur bönder skötte sina ängar.

  • Bonden var beroende av gödsel från boskapen för att gödsla sina åkermarker. Därför blev ängarna aldrig gödslade.
  • Syftet med ängsmarkerna var att ge vinterfoder åt djuren. Därför utförde de ängsslåtter i juli-augusti då det fanns mest näring i gräset och örterna.
  • Slåtter gjordes med lie och det tog ett tag.
  • Eftersom ängsmarkerna skulle ge vinterfoder ville bonden inte att djuren skulle äta upp gräset under växtsäsongen. Därför uthägnades djuren (jämfört med idag då djuren hägnas in)
  • Eftersom slåttern skedde på sommaren fortsatt ängen att växa efteråt. Då fick djuren beta på ängen på sensommaren. Detta gjorde att vegetationen var fortfarande låg och klippt framåt hösten och därmed fortfarande näringsfattig. Djuren trampade även ner fröerna i jorden och skapade även fläckar med barjord, vilket underlättade för nya plantor att växa upp.

Varför har man gräs i en äng?

Mycket av skötseln i en äng handlar om att hålla gräset i schack för att gynna olika ängsblommor. Men om du börjar från noll, med bar ängsjord, är det då bra att utesluta gräset helt? Från början skapades ängar genom årlig slåtter där ”klippet” användes som vinterfoder för djur. Då var gräs en viktig ingrediens.

Men det finns flera anledningar att ha gräs i en äng, som gäller även om du inte tänker använda klippet som vinterfoder:

  • De långa grässtrån har en funktion för den biologiska mångfalden. Delvis ger gräset skydd till insekter och smådjur, men olika grässorter är också värdväxter till ett antal fjärilsarter, till exempel smygare och gräsfjärilar.
  • Om du sår en äng på en öppen yta kommer du få ett betydligt bättre resultat med gräs. Gräset hjälper nämligen till att sänka temperaturen i ytjorden och en del av ogräsen som du inte vill ha i din äng, såsom målla, gynnas av en högre temperatur.

Även små ängar har stort värde för biologisk mångfald

Ängs- och betesmarker är några av våra allra mest artrika marker och kan erbjuda boplats eller mat till många olika växter, svampar, insekter och andra djur. Ju fler växtarter som finns i en äng desto fler insektsarter. På grund av rationalisering i jordbruk de senaste hundra åren har ängs- och betesmarkerna minskat drastiskt. Och eftersom en hög biologisk mångfald är knuten till dessa naturtyper blir detta minskning ett stort problem för många olika arter. Fjärilar och skalbaggar som är knutna till hävdade gräsmarker eller till skogens naturtyper är de arter som har sämst bevarandestatus. De ängs- och betesmarker som är kvar är ofta för små och isolerad för att stötta en livskraftig biologisk mångfald. (Källa: rapport från Naturvårdsverket Ref [2])

Nog är det svårt att på några få år komma upp i samma artrikedomen som kan finnas i naturbetesmarker som har slagits eller betats under hundratals år. Och en äng i en villaträdgård är kanske inte så stor. Men tänk om alla ängar vi skapar i villaträdgårdar, i kolonilottsområden och även på våra balkonger, skulle räcka för insekterna att kunna ta sig mellan tidigare isolerade ängsmarker. På så sätt bidrar vi till en mer livskraftig biologisk mångfald. Man brukar kalla dessa åtgärdar, som underlättar för djur att förflytta sig mellan olika större områden, spridningskorridorer. I visionen för Grubby Gardens kallar jag det för mångfaldsmotorväg, men det är samma princip.

Om dessa ängar ersätter dessutom kortklippta gräsmattor, så har du skapat en rikare biologisk mångfald på en plats som tidigare hade i princip ingen.

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

Vi pratar om att omvandla gräsmattor till äng

Observera att fokus i det här inlägget är att omvandla klippta gräsmattor till ängar, eller för att åtminstone ökar artrikedomen där du tidigare har haft klippt gräsmatta. Funderar du på en äng på en plats där det finns en annan typ av vegetation än gräsmatta behöver du utvärderar om du verkligen skulle gynna biologisk mångfald som helhet genom att ändra ett naturtyp till ett annat. Om din mark har tidigare varit en del av ett odlingslandskap kan det vara väl värt att kolla upp hur marken brukades tidigare.

Man kan anlita företag som är specialister i naturvård för att analysera och inventera marken och ge råd om den bästa vägen framåt.

Mellan gräsmatta och äng

Det finns ganska många blommor som kan dyka upp bara man börjar avvika litegrann från den numera gammaldags (vågar jag säga det?) gräsmatteidealen. Det fungerar ju inte att ha knähöga gräs precis överallt i en trädgård och det kanske inte blir äng istället för gräsmatta, men det finns ganska många möjligheter däremellan. Här kommer några tips:

Öka klipphöjden och klipp mer sällan

Att förbättra situationen för biologisk mångfald kan vara så enkelt som att öka klipphöjden på gräsklipparen - då får du blommor istället för bara gräsmatta
Här syns bl.a. kärringtand och fibbla. Det enda vi gjorde var att inte klippa så mycket.

En gräsmatta blir faktiskt tåligare om du ökar klipphöjden och klipper mer sällan. En något längre gräsmatta klarar torka bättre. Och bara att göra detta kan räcka för att få lite blommande kärringtand eller klöver. I ett område där du behöver gå mycket eller inte vill ha långt gräs är detta en enkel åtgärd för att hjälpa biologisk mångfald.

Samla gräsklipp och sluta gödsla

Gemensamt för alla ängar är att jorden hålls mager. Detta är för att ge örterna en chans att konkurrera med gräset. Om du därför ser till att samla ditt gräsklipp och sluta gödsla gräsmattan kan du börja resan mot en äng. Då har du försprång lite senare när dina behov ändras (t.ex att du inte längre behöver lekyta till barn). Gräsklippet är dessutom en väldigt bra gödsel till köksträdgården eller som ingrediens i din kompost.

Läs mer om bland annat olika komposteringsmetoder i Klimatsmart under ytan. Om jord, kompost och kretslopp

Bli vän eller ovän med mossan

Mossa i sig är ingen dålig ingrediens i en gräsmatta. Mossor (och alger och lavar) både tar upp koldioxid och fixerar kväve från atmosfären. Men om du har bestämt dig för att ha en äng kan du räfsa bort mossan och så en ängsfröblandning i den bara jord som lämnas efter.

Läs även Fakta, foton och filosoferande om mossa

Att skapa en äng istället för gräsmatta

Här kommer några tips och olika tillvägagångssätt för att skapa en äng. Utöver alla fördelar för biologisk mångfald med en äng är det dessutom mer torktålig än en gräsmatta. I en klippt gräsmatta når rötterna ungefär lika djup som gräsets längd. Ängsörterna däremot har rötterna som är ca 10cm djupa (även om det såklart varierar mellan olika arter) vilket gör en äng mer torktålig än en gräsmatta.

En annan fördel med ängar är att ängsblommorna blommar från tidigt till sent på säsongen – även när fruktträd och bärbuskar inte blommar. Detta gynnar pollinatörerna som vi behöver för att få bra skörd av frukt och bär.

Släpp upp gräset och slå en gång på sensommaren

Sensommar förfall med blåklint på en bit uppsläppt gräsmatta. Du kan ta enkla steg för att skapa äng istället för delar av din gräsmatta
Sensommar förfall på en bit uppsläppt gräsmatta. Blåklint hör snarare till blomsteråker än äng, men är ändå mer värdefull än en kortklippt gräsmatta.

Ett enkelt sätt att börja skapa din äng från din gräsmatta är att helt enkelt sluta klippa gräset förutom en gång mellan mitten av juli till slutet av augusti och bara se vad som händer. Du kan se redan i en klippt gräsmatta om det växer andra örter än bara gräs. Det är oftast lättare att omvandla en gräsmatta till äng när gräsmattan är lite äldre. Nylagda gräsmattor har oftast bara gräs i.

Om vegetationen växer sig högt och börjar lägga sig ner redan i juni är det ett tecken på att det finns för mycket näring i marken. Jenny Nilsson rekommenderar i så fall att utarma jorden genom att slå området 3 gånger per år (och ta bort materialet) under 3 år. Genom att släppa upp gräsmattan kan du även kolla om olika delar av gräsmattan är mer eller mindre lämpliga för omställning till äng. Näringsrika områden där gräset växer sig väldigt högt kan du sedan ha som, till exempel, klippta kanter och fokusera din energi på att skapa äng där gräset blir lägre och glesare naturligt.

Att ställa om en gräsmatta ökar den genetiska mångfalden av ängsmarker

Att bara släppa upp gräsmattan är dock lite av en lotteri och beror helt på vilka örter som finns i gräsmattan. Det kan ta tid att få i nya arter. Fördelen med att jobba på det här sättet är dock att örterna som små småningom växer upp är från lokala frökällor. Eftersom det finns relativt få företag som jobbar med ängsmaterial finns det risk att köpta fröer eller plantor har mindre genetisk mångfald jämförelsevis.

Men det går att skynda på processen att skapa en äng genom att plantera in nya arter av ängsplantor. Om du vill istället så fröer för att få i nya arter är det viktigt att rensa området från befintlig vegetation först – man brukar rekommendera att du sår fröer i ytor av bar jord som är minst 1kvm stor.

Gräv bort gräset och så ängsfröer

Växer din gräsmatta på näringsrik jord kan det ta väldigt lång tid att utarma jorden bara genom att klippa och ta bort materialet. Ett annat sätt att skapa äng istället för gräsmatta är att gräva bort grässvålen ca 5cm, luckra vid behov och så en lämplig ängsfröblandning på jorden under.

För näringsrik jord?

Om jorden under grässvålen är för näringsrik kan du:

  • prova odla t.ex potatis under en säsong för att ytterligare utarma jorden. Är det en stor yta får det här nog vara en stegvis process i så fall – man kan ju inte äta hur mycket potatis som helst!
  • gräva bort ytterligare några centimeter jord (som du använder på annat håll i trädgården istället).
  • djupgräva och blanda jorden med den näringsfattig alven som finns under.
  • lägga på ett lager näringsfattig jord eller sand ovanpå. Pratensis rekommenderar i så fall att man lägger på så mycket som 20cm jord. Om man lägger ett tunnare lager näringsrik jord finns det risk att vissa växters rötter når ner till den näringsrika jorden, växer sig för starka och tar överhand. Att lägga på så pass mycket ny jord på en större yta kräver ju mycket transport med tillhörande utsläpp och klimatpåverkan.

Rotogräs?

Om det finns mycket rotogräs i gräset (som inte var ängsväxter) kan du antigen gräva bort ett lite djupare jordlager eller lämna marken bar under ett år för att kunna rensa bort ogräset (kanske både två åtgärdar kan vara bra). Det är ju lättare att rensa ogräs på bar jord än att behöva trampa på en nysått äng och rensa senare. Jag är väl medveten om att detta råd går emot det jag brukar skriva – att barjord är dåligt på fler olika sätt. Men i det här fallet kan det vara så att ändamålet helgar medlen.

Välj ängsfröblandning efter solläge och jordmån

När du väljer din ängsfröblandning är det bra att tänka igenom hur mycket sol din äng kommer få och hur fuktig jorden är. Det finns ängsfröblandningar för många olika lägen. Om du har flera olika lägen i din trädgård är det mycket bra att ha variation i din äng – ju mer variation det finns på olika habitat för växter och djur, desto flera arter kan du hjälpa.

Använd hö från en närliggande äng

En annan möjlighet, istället för att köpa ängsfröblandningar, är att använda höet från en närliggande äng (om du nu har tillgång till sådant) och ”så” med detta. Fördelen med detta är att du får fröer som är anpassad till området och därmed antagligen en större genetisk mångfald jämfört med köpta fröer. Nackdelen är dock att det är bara arterna som har mogna fröer just då som du får. Detta betyder att du behöver nog ändå komplettera med andra fröer eller ängsplantor för att få flera arter av ängsväxter.

Färdig ängsmatta

Om du är väldigt otålig så finns det även färdiga ängsmattor du kan köpa. Du behöver fortfarande förbereda underlaget på samma sätt som om du skulle så ängen. Och jag kanske behöver inte nämna att ängsmattor är nog det dyraste sättet att anlägga en äng. Men en ängsmatta istället för en gräsmatta är betydligt bättre för biologisk mångfald!

Vi har använt färdig ängsmatta på ängskanten närmast på bilden (som går från vänster till höger). Anlagd på hösten. Bild från året därpå. Ett snabbt med dyrare sätt att skapa äng istället för gräsmatta
Vi har använt färdig ängsmatta på ängskanten närmast på bilden (som går från vänster till höger). Anlagd på hösten. Bild från året därpå.

Hur du förbereder marken och så din äng

När du har skapat ditt barjord och eventuellt rensat ogräset under en säsong är det dags att så. Du behöver luckra jorden. Om marken är kompakterad av t.ex. maskiner, behöver du djupluckra över hela ytan, precis som du behöver göra oavsett vad du planterar. Mer info om detta hittar du i inlägget Rekommenderat minsta jorddjup.

Det är också viktigt att ta bort eventuella stenar eller rötter som sticker upp och som kommer försvåra för slåtter.

Bästa såtid är sensommar – hösten, ca augusti till oktober. Små ängsplantor klarar kyla bättre än de klarar torka. Om man sår för sent på våren kan torka vara ett problem då det är svårt att vattna en äng på ett bra sätt.

Så fröerna ytligt. Sedan packa fröerna med en kratta eller välta. Fröerna behöver jordkontakt men bör inte myllas ner i jorden. Blanda gärna fröerna med vetekli, sand eller sågspån. Det gör att fröerna inte skikta sig och att det är lättare att se var du har sått.

Designtips för ängar

Om du, mot förmodan, tycker att ser för skräpigt eller ovårdad att ha äng istället för gräsmatta, finns det flera olika sätt att lösa detta:

  • klipp runt ängen för att ge den en tydligare form
  • klipp en gång genom ängen. Om du inte har ett praktiskt skäl att klippa gången för att komma någonstans i trädgården kan du istället använda gången för att rama in en vy eller skapa djup.
  • Sätta en kant runt ängen.
  • Anlägga planteringar i ängens kant med tidig- och/eller senblommande buskar och perenner så att du har någonting fint att titta på både innan ängen blommar för fullt och efter du har slagit ängen. Använd då växter som inte kräver särskilt näringsrik jord – annars finns det risk att näring från planteringen läcker in i ängen och du får en vägg av högt gräs precis intill dina planteringar.
  • Plantera buskar eller träd i ängen för att ge extra form och struktur – eller allra helst behålla befintliga träd och buskar. Du kanske kan beskära befintliga buskar i ängen så de ger ett mer formstarkt intryck?

Glöm inte heller att, eftersom en äng blir högre än gräsmatta så kan den ha en rumsbildande effekt. Den kan också skymma delar av trädgården som sedan kommer fram efter att du har slagit ängen. Detta gör att du kan använda trädgårdens fjärde dimension – tiden – för att skapa intresse och dynamik i trädgården.

En äng under konstruktion - ängen får en stenkant. Den gigantiska stenen (som upptäcktes under byggarbete) blir en fond till en blivande plantering av kantnepeta. Kunden vill inte ha äng överallt men den ersätter ändå en del av den tidigare gräsmattan.
En äng under konstruktion – ängen får en stenkant. Den gigantiska stenen (som upptäcktes under byggarbete) blir en fond till en blivande plantering av kantnepeta.

Ge ängen tid

Det tar tid att ersätta en gräsmatta med en äng (i alla fall om man sår från fröer eller väljer att släppa upp gräsmattan). Försök att vara glad för varje ny blomma du ser hellre än att bli stressad över att det finns bar jord. Tidsramen för en nysådd äng ser väldigt annorlunda ut än tidsramen för en nysådd gräsmatta. Det gäller att justera dina förväntningar så att du inte blir besviken. Men även första året kommer du se så mycket mer liv i din trädgård om du väljer äng istället för gräsmatta där du kan!

Ängsfröblandningar innehåller ofta en del frö från olika gräsarter, en del fröer från perenna ängsblommor och eventuellt några ettåriga blomsteråkerfröer. Det första året är det ganska ojämnt och det kan finnas små ytor där ingenting växer. Ettåringarna kommer först och blommar kanske till midsommar, medan de nysådda grässorterna tar lite mer tid på sig. Vissa perenna örter gror inte alls första året. Det går att snabba på processen litegrann genom att plantera pluggplantor av ängsväxter – då troligen blandad med sådd av fröerna. Man kan ju även köpa färdig ängsmatta, men även dessa har tagit tid att få fram så priset är därefter.

Ängen kommer bli bättre för varje år. Naturen tar tid.

Sköter din äng

Slåtter

Det är viktigt att du slår ängen varje år och ta bort materialet för att behålla jorden näringsfattig. Slår ängen gör du när de flesta örter har blommat över – vanligtvis från mitten av juli till augusti. Men du kan även jobba lite olika med tidig och sen slåtter (sen slåtter är då kanske september).

Skärande verktyg är bättre än t.ex nylontråd på en trimmer. Det finns risk att nylontråd drar upp växter med rötterna och att växtdelarna malas sönder vilket gör det svårare att få upp allt.

Tänk även på vad du kommer göra med höet – det kan finnas grobara fröer i höet vilket kanske överlever kompostering och orsakar ogräs i köksträdgården. Jag undrar om värmen i en varmkompost skulle ta död på dessa? Läs inlägget om 21-dagars kompost om du är intresserad av detta.

Tidig jämfört med sen slåtter

Tidig slåtter tar bort mer näring, gynnar låga örter och missgynnar gräsen. Däremot är inte tidig slåtter bra för insekter som fortfarande letar mat och för larver som inte är fullt utvecklade. Så om du väljer tidig slåtter ett år är det bra att lämna ett område för sen slåtter. Dock fortsätter ängen att växa på sensommaren. Det är då bonden brukade släppa in djuren för att beta ängen. Detta är dock svårt för de flesta villaägare så du behöver istället planera för en så kallad efterslåtter. Med andra ord kommer du behöva klippa ängen en gång till framåt hösten.

Sen slåtter är däremot bättre för frösättning och insekterna. Tidig slåtter kan försvaga fleråriga örter om du gör det varje år. Därför är det bra att gör sen slåtter året efter du har gjort tidigt slåtter. Nackdelen med sen slåtter är att några växtdelar kan ha börjat förmultna redan och därmed tillför oönskad näring till jorden.

Fagning

Fagning är när du krattar upp eventuella löv och växtrester på våren. Löv kan kväva låga växter om du låter dem ligger kvar. Och andra växtrester såsom kvistar kan skada dina verktyg. Som ett bieffekt av fagning får du även med en del mossa som skapar i sin tur små fläckar av bar jord. Detta underlättar för nya plantor.

Ett exempel på nyanlagd äng

I ett av mina designprojekt valde kunden att ha äng istället för gräsmatta på ett område. Vi har jobbat med att skapa en äng på en ca 700 kvm stor yta i en brant slänt. Den här ytan är allt annat än homogen – den består av en yta där det redan växte en hel del olika örter bland ganska glest gräs, en ”väg” igenom ytan som hade blivit förstörd av maskiner och var därmed helt utan växtlighet och en del där det växer mycket kirskål. Största delen av den blivande ängen ligger i full sol men en del av ängsytan blir skuggad när ekarna får sina löv.

Vi sådde ängen i slutet av oktober 2020.

Jag köpte ängsfröblandningar för både sol och skugga och sådde dessa där det var lämpligt, och givetvis fokuserade vi frösådden på ytorna där det fanns bar jord. Vi kompletterade även med pluggplantor och lite flera fröer till våren (på vissa ställen hade regn bildat rännilar i jorden och tvättat även bort fröerna). Det fanns några ettåriga blomsteråkerfröer i ängsfröblandningen och vi kompletterade med extra sådana vid gångvägen.

Första och andra åren av en äng

Foto från 23 juni 2021, del av en nyanlagd äng från området nära gången där vi sådde extra ettåriga blomsteråkerfröer.
Foto från 23 juni 2021 från området nära gången där vi sådde extra ettåriga blomsteråkerfröer.

I bilden ovan ser du att de ettåriga blommorna dominerar och att det finns en hel del bar jord på några ställen.

Den delen där det växer kirskål kommer vi klippa regelbundet med gräsklippare (med uppsamlare) tills vi tröttar ut kirskålen (överst till vänster i bilden nedan). Resten av ängen kommer vi slå enligt konstens alla regler (fast troligen med någon maskin hellre än lie). Delar i kanten av den nysådda ängen blev förstörda av anläggningsarbete (pga ändrade planer). Den delen reparerade vi med färdig ängsmatta.

Foto från 23 juni 2021 av en nyanlagd äng. I området kring bänken planterade vi pluggplantor av ängsväxter. Det börjar även komma lite gräs.
Foto från 23 juni 2021. I området kring bänken planterade vi pluggplantor av ängsväxter. Det börjar även komma lite gräs.
Ungefär samma vy av ängen ett år senare i juni 2022.
Ungefär samma vy ett år senare i juni 2022.

Det finns andra alternativ till gräsmattan…

Läs gärna om flera alternativ till gräsmattan – det är bara kreativiteten som sätter stopp!

Det finns mycket annat du kan göra för att hjälpa biologisk mångfald – i inlägget biologisk mångfald i din trädgård finns information och förslag samt länkar och referenser för fördjupning i ämnet. Kombinera gärna din äng med andra åtgärdar som gynnar biologisk mångfald – till exempel att planterar värdväxter för olika larver, anlägga en sandbädd eller bygga insektshotell, bygga en hög med död ved.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] Länk till informationssida på Pratensis.se

[2] Naturvårdsverkets rapport: Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018

Inlägget först publicerades augusti 2021. Senaste uppdatering februari 2024

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.