jan 10, 2024 | Jord och vatten | 0 Kommentarer

21-dagars-kompost

Om hur du gör en 21-dagars-kompost när du behöver stora mängder jord snabbt. Och har en del material att tillgå.

21-dagars-kompostmetoden är en form av varmkompostering och är baserad på ”The Rapid Composting Method” som är utvecklad på University of California, Berkeley. Därför kallas metoden även för ”The Berkeley Hot Composting Method”. 21-dagars-komposten är snabb, effektiv och det tar bara 2½-3 veckor för att omvandla trädgårdsavfall (som det ibland heter) till en kompost som du kan använda i dina odlingar. Därför kallas den även ibland 18-dagars kompost.

Beräknad läsningstid: 0 minuter

Jag tog hjälp från Mona

Jag har själv aldrig provat 21-dagars-komposteringsmetod. Mest har jag tänkt att jag aldrig skulle kunna få ihop tillräckligt mycket lämpligt material för att testa detta. Men när min vän och kollega Mona M Hallin från Smakfull Trädgård berättade om sina 21-dagars-komposteringar blev jag väldigt nyfiken. Större delen av det här inlägget är tack vara att Mona har bidragit med information, en intervju och sina praktiska erfarenheter av 21-dagars-kompostering.

Skillnader mellan 21-dagars varmkompostering och en kall kompost

Man får mer material från varmkompostering.

Enligt Deep Green Permaculture (Ref 1) är varmkompostering en snabb aerob process (använder syre), så en given volym av kompostmaterial ger nästan samma volym färdig kompost. Däremot är kallkompostering en långsam anaerob process (utan syre), det är en annan kemisk process, och som ett resultat förloras kväve och kol till atmosfären, vilket orsakar en minskning av kompostvolymen till 20 % av den ursprungliga volymen.

Med 21-dagars varmkompostering metoden får man färdig kompost efter 2,5 till 3 veckor. Med kallkompostering tar det från 6 månader och uppåt för att få färdig kompost (beroende på material osv)

Kraven för en 21-dagars-kompost

Det kommer ånga från komposthögen när Mona börjar vända den. Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
Ser du hur det kommer ånga från komposthögen när Mona börjar vända den? Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
  • Temperaturen i mitten av komposten måsta vara mellan 55-65 °C
  • C:N (kol:kväve)-balansen i komposteringsmaterialen är cirka 25-30:1
    • Kolrikt material är vanligen torrt och brunt till färgen – hö, halm, torkat gräs, flis, bark, nedfallna löv, papper/wellpapp
    • Kväverikt material är vanligen grönt till färgen – färskt gräsklipp, färskt ogräsrens, färskt klipp av andra växter, grönsaksrens, färsk stallgödsel, dött djur, 
  • Komposthögen måste vara minst 1 kubikmeter, höjd, bredd & längd ska vara ungefär lika alternativt en höjd av 1,5 m
  • Komposteringsmaterial som innehåller mycket kol, såsom trädgrenar, måste finfördelas
  • Du vänder komposten från utsidan till insidan och vice versa för att blanda den ordentligt

Gör så här

Flera 21-dagars komposthögar på gång, Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
Flera 21-dagars komposthögar på gång, Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
  • Bygg komposthög av blandat organiskt material så som gräsklipp, stallgödsel, hö, halm, flis, ogräsrens m.m.
  • 4 dagar – ingen vändning
  • Vänd sedan varannan dag i 14 dagar

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

Material till din 21-dagars-kompost

Nedan finns exempel på material som du skulle kunna ha i din 21-dagars kompost samt vad kol-kvävebalansen i vikt är för respektive material. 

Kolrikt material

Träflis. 400:1

Wellpapp. 350:1

Sågspån  325:1

Tidningspapper. 175:1

Tallbarr   80:1

Halm 75:1

Löv 60:1

Kväverikt material

Trädgårdsavfall, färskt  30:1

Ogräs                                                                               30:1

Grönt trä, hö, färskt, grönsaksrens                                25:1

Klöver                                                                                23:1

Kaffesump, blandade matrester, färskt gräsklipp       20:1

Hästgödsel                                                                       18:1

Kogödsel                                                                          16:1

Alfalfa, hönsgödsel                                                         12:1

Urin                                                                                     1:1

Gör det enkelt – 1 del kväverikt + 2 delar kolrikt

Som tur är behöver man inte vara matematiskt begåvad för att räkna ut material till komposten, utan Mona använde en enklare metod där man tillsätta 1 del kväverikt material till 2 delar kolrikt materil. Dock är det bra att notera att du kan inte riktigt likställa en hink av träflis (som har en väldigt hög kol-kvävebalans) med en hink av löv. På samma sätt blir en hink av gräsklipp och en hink av urin inte heller riktigt samma sak. Använd sund förnuft helt enkelt.

Hur gör man en 21-dagars kompost?

Dag 1 – gör högen genom att varva grönt och brunt material i tunna lager, tillsätt ev. en ”kompostaktivator” t.ex. vallörtsblad, ett dött djur, gammal kompost eller urin i mitten av högen.

Dag 5 – vänd högen – det som var inne i högen kommer till utsidan och det som var längst ut kommer längst ned och längst in.

Dag 7, 9 kolla temperaturen i mitten av högen och upprepa vändningen

Dag 11, 13, 15, 17 vänd högen igen tills att komposten är klar vilket bör vara på 18-21 dagar om temperatur, fukt och syretillgången är lagom.

Om du är osäker hur du vänder komposten finns bra förklaringar (med illustration) antigen i ett inlägg av Deep Green Permaculture eller i en video av FAOs Liveworks Global

Felsökning

  • Om högen minskar snabbt i storlek och luktar illa = för blött och/eller för kväverikt  tillsätt mer kolrikt material
  • Om temperaturen inte stiger = för torrt och/eller för kolrikt  vattna och/eller tillsätt mer kväverikt material

Tips från Mona

  • Börja med ett tjockt lager kolrikt material för att minska näringsförlust ner i marken
  • Placera komposthögen där det är skyddat från alltför för mycket sol för att förhindra att komposten torkar ut, eller från kraftigt regn för att undvika urlakning.
  • Vattna varje lager när du bygger upp din komposthög. Det ska vara fuktigt men inte blött.
  • Vänd komposten med en grep
  • Om det regnar mycket, täck komposthögen med en presenning för att regnet inte ska kyla ned och laka ur näringsämnen

Vad använde Mona till sina 21-dagars kompost?

Första komposthög under konstruktion. Kompostaktivatorn vallörtsblad syns. Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
Första komposthög under konstruktion. Kompostaktivatorn vallörtsblad syns. Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård

Mona gjorde flera 21-dagars-komposteringshögar med lite olika innehåll:

  • Hö + djupströbädd från get (där halm var ströet)
  • Hö + djupströbädd från get + gräsklipp
  • Hö + hästgödsel
  • Hö + flis + hästgödsel

Som kompostaktivator använde Mona vallörtsblad. Hon spred dock ut dessa genom hela högen istället för att ha bladen som en klump i mitten. Komposteringen kom igång bra ändå utan en särskilt kompostaktivator i mitten.

 När det gäller just vallört är det viktigt att undvika att få med blommor (om inte du råkar ha en steril sort) eller rotbitar då det finns risk att vallörten då kan sprida sig in i dina odlingar.

Fler frågor till Mona

Hur gick det och vad kommer du att göra annorlunda nästa gång?

Det börjar växa svamp i komposten. Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
Det börjar växa svamp i komposten. Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård

Mona upplevde att det blev ganska jobbigt att vända komposten då höstrårna var långa. Nästa gång tänker hon klippa höet för att underlätta vändning.

– Dessutom fick jag inte riktigt till att vända så ofta som man ska enligt instruktionerna och fick inte heller helt färdig kompost på 3 veckor men temperaturen gick upp ordentligt så det var full fart och det växte en del svamp i den, vilket är ett väldigt bra tecken, säger Mona

Hur kommer du använda den färdiga komposten?

21-dagars komposthögar efter några vändningar. Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
21-dagars komposthögar efter några vändningar. Bild Mona M Hallin, Smakfull Trädgård

Mona har lagt ett tjock lager träflis på gräsmattan. Komposten kommer hon lägga direkt på träflisen för att skapa nya odlingsbäddar. 

– Förodlade grönsaker går att plantera direkt i komposten (som har en ganska grov struktur). Däremot när det gäller grönsaker som man sår direkt i odlingsbäddarna, såsom morötter, behöver man först lägga en sträng med såjord (eller jord med en finare struktur) och så i den för att säkerställa att fröerna få kontakt med jorden.

Kan du göra en 21-dagars kompost on du har ont om plats?

– Det bästa sättet är att använda en av dina odlingsbäddar till 21-dagars komposten. Du behöver 2kvm för att kunna vända på högen. Du kan göra det antigen som en del i odlingsföljden, eller så kan du göra det ganska tidigt på säsongen i en bädd som du sedan planterar i när risk för frosten är över. Oftast väntar man till någon gång i juni (beroende på var i landet du bor) innan du planterar ut förodlade plantor av t.ex. squash eller bönor.

– Sedan är det frågan om du ska lämna komposten kvar i samma bädd eller fördela den över alla dina odlingsbäddar. Fördelen med att distribuera komposten över flera odlingsbäddar är att man då tillför de bra bakterier som skapas i en varmkompost till flera odlingsbäddar.

Mona har tidigare provat att göra 21-dagars kompost på en presenning, men då är det stor risk att du trasar sönder presenningen när du vänder högen.

Vad tror du om att använda urin om du har brist på kväverikt material?

Min (Nickys) största problem är att jag har relativ mycket kolrikt material, framförallt halm och löv, men begränsade mängder av kväverikt material. Urin kan man ju alltid få fram, men hur gör man för att urinen ska absorberas av det kolrika materialet och inte bara rinna igenom? Monas råd är att försöka finfördela det kolrika löv och halm, kanske genom att köra över med gräsklippare, och på så sätt göra materialet mer absorberande.

Tar värmen död på rötterna i rotogräs eller borde man fortfarande vara försiktig?

– Generellt lägger jag inte i rötterna från rotogräs, och inte heller färska kvistar av buskar som lätt slår rot såsom sälg (och andra växter i Salix familjen). Jag vill inte ta risken att sprida dessa i mina odlingar.

Om Mona

Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
Mona M Hallin, Smakfull Trädgård

Mona M Hallin är trädgårdsdesigner och permakulturdesigner. Hon arbetar halvtid på Hola folkhögskola som kursansvarig lärare för kursen ”Hållbar trädgård och odling i norr”. På deltid driver hon sitt eget företag Smakfull trädgård med fokus på utbildning. Bland annat erbjuder hon onlinekursen ”Regenagarden” (https://kurser.smakfulltradgard.se ).

Mona var med och startade den ideella föreningen Hållbara trädgårdsföretag och satt med i styrelsen under föreningens första år. Hon är även initiativtagare till och aktiv i styrelsen för den ideella föreningen ”Ätbara Övik”. Ätbara Övik vill bidra till att fler invånare i Örnsköldsviks kommun kan producera mat samt bidra till att bygga en fredskultur där vi lär oss att bättre komma överens om de resurser som finns och som kan komma att bli mer knappa i framtiden. Hon sitter också med i styrgruppen för ett projekt, finansierat av Jordbruksverket, som syftar till att öka antalet grönsaksodlare i Nätradalen med omnejd samt att andelen KRAV-certifierade grönsaksodlare ökar. På fritiden samhushållar hon med en annan familj genom att de tillsammans odlar, håller höns och kalkoner samt förädlar mat.

Mona är nyfiken och tycker om att experimentera med olika odlingsmetoder och arbetar för att gynna den biologiska mångfalden och bygga upp ekosystemen, inte minst jordens mikroliv.

Mona finns som smakfulltradgard på både Instagram och Facebook om du vill följa henne där.

När du kan placera din köksträdgård på en optimal odlingsplats är det ganska lätt att odla ätbart. Men hur gör man om marken lutar, det är lite för skuggigt, dålig jord eller långt bort från en vattenkälla? Eller om man inte har en trädgård alls?

Odla ätbart i varje vrå

Det här inlägget om 21-dagars kompost är en del i en serie av blogginlägg om hur du kan planera din trädgård för att odla ätbart även utan de bästa förutsättningar. Och för att kunna odla ätbart i varje vrå.

Alla dessa frågor (och några till) adresserar jag i inläggsserien. Kolla gärna på huvudinlägget Odla ätbart i varje vrå för att lättare hitta till inlägget som handlar om just ditt problem med att odla ätbart. Och om du inte hittar lösningen som du behöver, hör gärna av dig i kommentarerna eller via mail.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] Deep Green Permaculture ” How To Make Compost In 18 Days Using The Berkeley Hot Composting Method” 

[2] FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) Lifeworks Global, video om att skapa en 18-dagars kompost

[3] ”The rapid composting method” av Robert D. Raabe, Professor of Plant Pathology, Berkeley.

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.