okt 27, 2023 | Jord och vatten | 0 Kommentarer

Rekommenderat minsta jorddjup

Ett inlägg om det rekommenderade minsta jorddjupet för olika växter och vad detta egentligen betyder. En väldigt vanlig fråga från mina kunder är hur djup jorden måste vara för att kunna plantera olika växter. I synnerhet från kunder med mycket berg på tomten. Här försöker jag reda ut vad som är viktigt att tänka på.

En stor brasklapp innan du läser inlägget är att det är väldigt svårt att ge generell information om växtbäddar. Varje växtplats är unik och har sina speciella egenskaper. Se det här inlägget som en vägvisare. Eller kanske ännu hellre som något som kan få dig att tänka till och undersöka vidare.

Beräknad läsningstid: 11 minuter

Vad menar man med minsta jorddjup?

Vanligtvis (eller jag ska kanske säga ”har man tur”) består jord av 3 olika lager som ligger på en berggrund. 

  • Matjord. 
    Matjord innehåller mineralpartikler, mullämnen (från förmultnande djur- och växtrester) och hålrum som innehåller gaser eller vatten. En bra matjord är ca 20-30cm djup. Om man har mullämnen djupare i jorden än så kan syrebrist uppstå.
  • Alven. 
    Alven är ofta ljusare än matjorden eftersom den innehåller nästan inga mullämnen. Även alven behöver en bra struktur för att kunna transportera syre och vatten.
  • Grunden. 
    Inga rötter når till grunden. Däremot är det fortfarande viktigt att grunden inte är så tät att man får stående vatten. Ibland är grundskiktet väldigt tunn eller saknas helt. Då ligger alven direkt på berggrunden.

Vissa växter stannar med sina rötter i matjorden medan andra växters rötter tränger ner i alven. Om man pratar om en rekommenderade minsta jorddjup av, säg, 50cm, då menar man att lagerna matjord + alv bör vara minst 50cm.

Läs mer i Naturskyddsföreningens faktablad om Sveriges jordar

En oxel som växer i extremt utsatt läge på ett berg på Gotland. Undrar vilket jorddjup detta träd har?
Undrar vilket jorddjup det här oxeln på Gotland har?

Rekommenderat minsta jorddjup

Rekommenderat minsta jorddjup för olika växtslag är som följande:

  • Träd 0,7 m
  • Buskar 0,5m
  • Perenner 0,3m
  • Låga marktäckande perenner 0,1m

Det finns ju alltid åtgärdar man kan ta till för att skapa förutsättningar för växter, så det här är inga regler som är skrivna i sten. Men om man tänker sig en vanlig trädgård så är det kanske svårt att öka jorddjupet med mer än några få centimeter med handkraft. Då är det bättre att planera annorlunda istället.

Rötter växer i sidled också

Men växters rötter växer ju i sidled också. Större växter kräver en större jordvolym, inte bara ett visst jorddjup. Använd därför dessa siffor som vägledning enbart där växtbädden står i ett större sammanhang, såsom i en trädgård. Det vill säga en plats där växternas rötter kan ta sig vidare ut ur växtbädden på egna hand.

Det finns särskilt två olika trädgårdssammanhang, som jag kan komma på, där diametern på växtbädden är särskilt viktigt.

  • Kompakterad jord
  • En bergig tomt

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

Kompakterad jord

När tunga maskiner kör på jord, till exempel under husbygge, blir jorden packad. En packad jord har dålig dränering och jorden blir syrefattig (särskilt lerjord). I kompakterad jord kommer växter ha dålig utveckling och i värsta fall dö. Om jorden i trädgården är kompakterad av behöver du åtgärda kompakteringen över i princip hela ytan (inte bara själva planteringsgropen) innan du börjar plantera.

Gräver du en djup växtgrop i kompakterad jord blir det ungefär som att plantera i en nergrävd, odränerad kruka. Vatten hittar ju alltid till den lägsta punkten, och om din djupa växtgrop är det enda stället i området med lucker jord, så kommer vattnet samlas just där. Och då får växternas rötter syrebrist. Även om du tänker anlägga till exempel en äng, kommer växternas rötter ha svårt att växa in i den kompakterade marken och växterna kommer drabbas av syrebrist om det är dålig dränering.

Åtgärda kompakterad jord med maskin

Om du fortfarande har tillgång till maskin kan du åtgärda detta enligt följande:

  • Kör grävmaskinen ovanpå den packade jorden och arbeta bakåt. Gå ner med skopan så långt ner som jorden är packad, troligtvis en dryg meter, lyft upp jorden och skaka den lite. Släpp ner jorden igen utan att vända den.
  • Det är viktigt att man gör detta när marken är torr: tidig höst, augusti–september är säkrast då det är minst vatten i jorden.
  • Den bearbetade jorden får sedan ligga orörd i ca 3 veckor.

Åtgärda kompakterad jord för hand och med hjälp av växter

Du kan även bearbeta den kompakterade marken med en bredgrep. Men då luckrar du bara ner till ca 25cm djup. Du kan även bearbeta den kompakterade marken med en bredgrep. Men då luckrar du bara ner till ca 25cm djup. Du kan ju förstås även testgräva några gropar för att se hur långt ner marken är kompakterad. Och du kan ju kombinera djupluckring för hand med att odla olika ett- och tvååriga växter med djupa pålrötter under några säsonger.

Några växter med långa rötter som skulle kunna hjälpa till att luckra jorden på sikt:

Rättika eller daikon, Raphanus sativus (Daikon-gr.)

Välj då en sort med långa rötter. Jag testade detta i kompakt lerjord på kolonilotten några år sedan. Det gick ju inte att skörda rötterna eftersom de satt fast, men sonen hade roligt med att slå av dem med sin träsvärd. En av få gånger han tyckte det var kul att vara på lotten. Tillhör kålfamiljen.

Solrosor, Helianthus annuus

Kanske särskilt solrosorna i Giganteus gruppen enligt teorin att ju högre växten blir desto djupare blir roten.

Cikoria, Cichorium intybus

Just I det här bilden är cikoria nog ett ogräs - men väldigt vackra blommor!
Just I det här bilden är cikoria nog ett ogräs – men väldigt vackra blommor!

I jordbruksverkets broschyr om gröngödsling varnar de dock att cikoria kan bli ett ogräs eftersom den kan skjuta nya skott från kvarlämnade rotbitar. Så om du vill testa cikoria beror kanske på hur du planerar att använda marken efteråt. Eller hur villig du är att rensa bort eventuella oönskade plantor. Cikoria är flerårig.

Honungsfacelia (heter även honungsört), Phacelia tanacetifolia

Självsådda honungsfacelia i en av mina fleråriga bäddar på kolonilotten
Självsådda honungsfacelia i en av mina fleråriga bäddar på kolonilotten

Även en bra dragväxt för pollinatörer. Honungsfacelia är ettårig. Den kan självså sig, men jag har inte upplevt detta som problem – kanske mest för att jag försöker så många blommor mellan mina grönsaker ändå.

Blålusern, Medicago sativa

Blålusern är flerårig och kvävefixerande, åtminstone om rätt bakterier finns i jorden, så kanske inte helt lämplig om du tänker anlägga en äng så småningom. Jag kan intyger att den får väldigt kraftiga rötter – vi testade ett gäng olika gröngödslingsväxter på en bit mark hos en kund där vi inte hade bestämt oss vad vi skulle göra ännu. När vi ett par år senare insåg att den växte för kraftigt försökte vi först klippa ner den och sedan, när den växte tillbaka lika kraftigt, var det ett hårt jobb att gräva bort plantorna. Med andra ord är det värt att tänka ett extra varv om vad du kommer göra med marken efter du har löst kompakteringsproblemet innan du sår blålusern.

En bergig tomt

Det största problemet på en bergig tomt, i min erfarenhet, brukar vara att jordlagret är väldigt tunt. Och att tomten ofta lutar. Men om du råkar ha en stor spricka eller grop i berget där du funderar på att plantera, så gäller samma frågeställning: Finns det någonstans för växternas rötter att ta vägen i sidled? (och för vatten att dränera bort?) Om inte, så är detta troligen inte en lämplig växtplats för en större växt oavsett om jorddjupet stämmer med anvisningarna ovan.

Växtlighet anpassat till jorddjup och -volym i en bergsskreva
Växtlighet anpassat till jorddjup och -volym i en bergsskreva

Summering

För att summera. 

Rätt jorddjup är viktigt för bra etablering och utveckling av dina växter. Men växtbäddens omgivning är minst lika viktigt. 

Kompakterad jord behöver du åtgärda över hela ytan där du vill ha växtlighet. 

Och kom ihåg att du kan alltid anpassa växtligheten till det befintliga jorddjupet!

Om du vill läsa mer av mina inlägg om jord kan det vara bra att börja med: Klimatsmart under ytan – om jord, kompost och kretslopp i trädgården.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt. Jag är även utbildad i permakulturdesign och skogsträdgårdsodling. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder rådgivning och mentorskap för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och jag erbjuder även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.