Om du släpper ogräs in i köket känner du kanske mindre stress när du ser ogräs. För då kan du istället tänka på vilka nyttigheter ogräset bidrar med. Om du har läst några av mina blogginlägg har du kanske förstått vid det här läget att just köket och matlagning är riktigt min grej. Däremot hjälper jag gärna biologisk mångfald. Och många växter som vi betraktar som ogräs är faktiskt väldigt bra för biologisk mångfald. Därför ger jag mig på ett inlägg om att äta ogräs!
Läs även Undvika och bli av med ogräs
Läs Utrota ogräs – från hängmattan
Innehållsförteckning
Beräknad läsningstid: 6 minuter
Maskros i köket
Mitt bildmaterial när det gäller ogräs är tyvärr väldigt fattigt, så för det mesta får jag be dig söka på bilder av respektive ogräs om du är osäker på hur den ser ut. Maskrosor tycker jag dock är så vackra att jag har fotograferat dem ganska flitigt.
Maskrosor är en betydande resurs för både pollen och nektar. Deras huvudblomning är i slutet av maj men med enstaka blommor och där gräset klipps lite oregelbundet, kan de blomma under en stor del av sommaren. Det är allmänt känt att större delen av en maskros är ätbar och väldigt nyttig för oss människor. Och lika allmänt känt är att nästan alla delar är beska. Unga blad från plantor som växer i fuktig jord och lätt skugga är tydligen mindre beska. Om man tillagar bladen eller blandar dem in i en sallad med många andra, mildare ingredienser, kan man få sina maskrosblad helt ätbara, har jag hört. Jag har inte kommit så långt på den vägen, eftersom matlagning inte är riktigt min grej. Har du provat?
Däremot har jag provat är att steka maskrosknoppar. Smakade helt ok. Även barnen vågade sig på varsin knopp! Inte ett enormt steg mot att äta ogräs, men en början.
Brännässla i köket
Brännässla som näringsrik vårprimör är nog välkänd med vårens goda nässelsoppor eller nässelpesto.
När brännässlor växer på väldigt näringsrika platser såsom komposthögar eller likande, ska vi inte äta dem då de är inte hälsosamma för oss. Däremot kan du använda dessa nässlor för att göra gödselvatten. Stoppa en bunt nässlor i en hink med vatten och vänta några dagar tills vattnet ser lite ut som te. Undvik nässlor som har blommat över och börjat forma frö. Blanda ut teet med vatten och använd det som flyttande gödselmedel. Varning. Detta luktar inte gott!
Klipp dock inte ner alla dina brännässlor – de är värdväxt för många arter av fjärilar. På Lepidoptera.se listas brännässla som värdväxt för hela 20 arter av fjäril!
Om du vill hejda spridning av ditt nässelbestånd kan du kanske tänka dig en ”nässelhäck” i en avlägsen del av gräsmattan som du kan klippa rund, eller att du gräver ner en bottenlös hink och planterar nässlor där istället. Eller varför inte prova nässlor i en stor kruka mitt i fjärilsrabatten?
Boka en rådgivning
Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Eller vet inte var du ska börja?
Min rådgivningstjänst finns för just dig.
Tistel i köket
Tistlar och drömmen om bekymmerslöst barfotaspring i gräsmattan går ju inte riktigt ihop, men om tistlarna ändå finns någonstans kan det vara tröstande att veta att blommorna är en bra nektarkälla och medel-bra källa av pollen för våra pollinerare.
Jag har också hört (från deltagarna på skogsträdgårdskursen jag gick i Stjärnsund) att de unga blomstjälkarna går att äta. De kan vara goda om man kokar eller steker dem med smör och salt. Men smaken kan variera mellan olika tistelbestånd.
Men kan man äta alla tistlar? I Ref [1] skriver Inger Ingemansson att tistlar är inte giftiga. Vidare berättar hon att späda blad av framför allt släktena Cirsium och Carduus och några Sonchus-arter har ätits. Utöver dessa släkten brukar man räkna även släktena Carina, Onopordum och Cynara. Ref [1] ger specifika exempel på kåltistel (Cirsium oleraceum) som har ätits som kokt grönsak, och mjölktistel (Sonchus oleraceus) som användes som grönsak under medeltiden. I ett inslag från SVT kan man läsa att åkertistel är en av de godaste tistlar. Åkertistel (Cirsium arvense) tillhör ju släktet Cirsium, så då låter detta vettigt. Ett till ogräs man kan äta, alltså!
Kirskål i köket
Kirskålsblommor ger lite nektar och pollen. Och är bra i bukett. Bladen kan ätas både råa och tillagade. Vi har haft pesto av kirskål (och solroskärnor) som var väldigt god. Vidare berättade en av mina kunder att de hade serverat chips av kirskål på sonens skola. Kirskål är verkligen ett ogräs som man kan äta på flera olika sätt!
Åkerfräken (nästan) i köket
Åkerfräken hör till de mest hatade ogräsen på min kolonilott. Den trivs i den kompakta lerjorden och är väldigt svår att rensa eftersom de långa rötterna väldigt lätt bryts av. Den egenskap som har gjort att jag känner mig aningen mindre stressad över min åkerfräken är att den kan användas som gödsel eftersom de ovanjordiska delarna förses med mycket näring av de långa, djupa rötterna. Antigen kan du stoppa den in i gödselte, tillsammans med till exempel nässlor, eller så kan du klippa av de gröna ovanjordiska delarna och använda som en del i din täckodling.
En väninna upplyste mig om att det går ju faktiskt att köpa åkerfräken som örtte! Tydligen är det därför att åkerfräkens gröna skott innehåller höga halter av kisel. Så även åkerfräken kan (eventuellt) få en plats i köket. Man lär sig så länge man lever!
Summering av ogräs i köket
Här gäller nog två ordspråk: varje moln har en silverkant – ogräs kan vara jobbigt men ibland kan man hitta någonting bra med det. Och så borde jag leva som jag lär: Blir 2019 året då jag vågar mig på att prova maskrosblad och tistelstjälkar? Som alltid när du provar grönsaker för första gången – ta det försiktigt!
(Uppdatering från mars 2022. Ännu har jag inte provat maskrosblad och tistelstjälkar. Hej och hå)
Missa inga blogginlägg!
Hej!
Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!
På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.
Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.
Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”.
Välkommen!
Varma hälsningar
Nicky English.
Referenser
[1] ’Kan man äta sånt’ av Inger Ingemansson
Tack för att du hjälper mig att komma ihåg hur jag vill tänka, Nicky! Och för att du påminde mig om att stekta maskrosknoppar faktiskt är riktigt gott. Sedan jag skaffade bin känner jag alltid glädje när maskrosorna börjar blomma därför att då är den svåra våren, då ett samhälle plötsligt kan ha alldeles för lite mat i kupan, definitivt över. Jag har svårare med att tänka positivt runt kvickroten, men den är åtminstone ganska tillfredställande att dra upp när man får tag i en lång, lång rotkedja…