10 designtips att hjälpa dig utforma din köksträdgård.

Beräknad läsningstid: 13 minuter

Filosofi på lotten

Vår kolonilott är som en fristad för mig. Jag kan pyssla där inramad av ett slånbuskage, andra kolonilotter och vårt senaste försök att hålla rådjuren ute och känna ett lugn. En lugn som egentligen inte infinner sig för mig någon annanstans. Ett tag, i början av trädgårdsarkitektkarriären, höll lugnet på att undanknuffas av en prestationsångest. Ingen riktig trädgårdsdesigner skulle ha en köksträdgård som ser ut så här (smög fram i tankarna). Men lugnet är tillbaka nu. Tänk om jag kan hjälpa dig att hitta lugnet också!

En organisk köksträdgård

Det är på lotten jag har min köksträdgård. På sätt och vis har den växt fram på ett ganska kaotiskt sätt. Organiskt, skulle man kunna säga. Bäddarnas utformning beror mest på vilka material som har funnits tillhands – överblivet trävirke, trästockar, billiga pallkragar. Ibland även hela bäddar när kolonigrannar har flyttat. Vi har dessutom investerad i ett par bäddar iplåt. Det är väldigt tillfredställande att bygga upp någonting på det viset (med återbrukstänket). Men trots detta finns det ett par irritationsmoment och några lärdomar som jag vill dela med dig.

Designtips för din köksträdgård

1. Utvärdera först 

Utvärdera både platsen för köksträdgården och dina behov först. Detta gör du helst innan du sätter igång. Det är även bra att testa i liten skala – det är ju det lättaste sättet att kolla om du tänkte rätt. En köksträdgård med ettåriga grönsaker och/eller blommor kommer troligen vara den mest skötselkrävande delen av trädgården. Kan du placera den på en plats du passerar mycket?

När det gäller dina behov är det lättare att ta beslut om din köksträdgård om du har formulerat dessa behov. Vilka grönsaker gillar du att äta? Får du ont i ryggen eller knäna? Var är köket? Hur mycket tid har du (eller kommer att ha framöver) för köksodling?

Vilka ovälkomna besökare kommer till trädgården (rådjur, sniglar mm)? Var kommer de in och var går de i trädgården?

Hur är jorden? Vilka ogräs finns där du funderar ha din köksträdgård? (Odla Ihop har en väldigt bra sida om Indikatorväxter

Det finns många bra tips om hur man lär känna sin plats i permakultur. 

Läs Permakultur – vad är det?  för en introduktion.

Ett sätt att lära känna sin trädgård är med Sit Spot rutinen. 

Läs Lär känna din trädgård med Sit Spot rutinen

2. Prioritera solen och silar vinden

Om det är något man behöver mycket av i en köksträdgård så är det sol. Det finns några ettåriga grönsaker och några bär som ger någorlunda bra skörd i halvskugga, men de allra flesta presterar bäst i full sol. Det är väl värt att dubbelkolla om din bästa solplats verkligen är så bra som du tror – kolla på våren var skuggorna ligger under dagen. Och kolla igen när alla träd har fått sina löv (notera att vissa träd får löv ganska sent på våren).

Planera även hur du kan sila eventuell vind i din köksträdgård – och försöker planera så att elementen för vindskydd inte kommer skugga dina odlingar. Och inte heller kommer stjäla vatten och näring i fall du använder buskar som vindskydd

3. Tänk cirkulärt när du planerar kompost och jordfabrik 

Planera för trädgårdskompost och matkompost/jordfabrik från början. Dessa kan du med fördel placera på en lite skuggigare plats. Det är viktigt att kompost och jordfabrik är lättillgängliga och att du kommer åt med skottkärran.

Hur många fack du behöver beror ju på hur mycket organiskt material du har tillgång till och vad det är. Har du gott om plats och många träd kan du kanske lyxa till det och ha en separat lövkompost med tre fack.

Läs Klimatsmart under ytan – om jord, kompost och kretslopp i trädgården för fler tips.

4. Samla det viktiga vattnet på flera olika sätt

Vattnet är ju avgörande för en köksträdgård. Ta tillfället i akt för att samla regnvatten på flera olika sätt för att göra din grönsaksodling så motståndskraftig som möjligt mot sommartorka.

Några exempel:

• Samla regnvatten i tunnor eller tank. Eller varför inte i en bevattningsdamm?
• Planerar för täckodling – då förhindrar du att vatten avdunstar från jorden.
• Gräva ur dina odlingsbäddar och placera trästockar i botten. När träet börjar förmultna håller den fukt väldigt väl (som en tvättsvamp). Använd med fördel stockar från ett snabbväxande träslag som även förmultnar snabbare.

Las Vattentänk – att spara och ta tillvara vatten i trädgården för fler tips

5. Placera törstiga (ettåriga) växter närmast vattnet

Det här designtips handlar om att göra det lättare att vattna de grödor som behöver mest bevattning. Alla växter behöver bevattning under etablering, men träd, buskar och perenner kommer sedan klara sig utan extra bevattning (så länge de passar till platsen). 

Om din köksträdgård kommer vara en blandning av fruktträd, bärbuskar, ätbara perenner och ettåriga grönsaker, då är det klokt att placera bäddarna med ettåriga grönsaker närmare din vattenkälla. Detta kommer du uppskatta om några år när alla perenner mm är etablerade.

Om du är nyfiken på ätbara perenner, läs gärna Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis för mer info och inspiration om det fantastiska odlingssystem som skogsträdgårdsodling är. Väl värt att planera in ett (eller flera) områden med ätbara perenner i din köksträdgård!

6. Bäddbredd. Når du till mitten?

 Planera så du aldrig behöver stå i köksträdgårdens bäddar. Om du står i en växtbädd riskerar du att kompaktera jorden, vilket inte alls är bra för växterna

Hur undviker man att stå i grönsaksbäddarna? Du planerar bäddbredden. Om du bara kommer åt från den ena sidan behöver du kunna nå hela vägen över bädden. Pallkragemått (80 x 120 cm) är en ganska bra indikation – med 80 cm bred når de flesta vuxna hela vägen till andra sidan. 120 cm bred är ett ganska bekvämt mått om man kommer åt från båda sidorna. Testa själv. Du vill inte behöva sträcka dig för mycket för att nå hela bädden. 

140 cm bred kan vara helt ok att nå från båda sidor om det t.ex är ett sparrisland som inte behöver alltför mycket pyssel.

Har du rätt bredd på dina bäddar kan du sedan göra de så långa du vill. 

7. Bäddar av samma storlek är lättare att skydda

En sak jag har insett är att olika typer av skydd behöver flytta runt med grönsakerna i växelbruk. Om du, till exempel, använder kålnät för att skydda dina kålplantor, är det bra om alla bäddar där du kommer odla kål har samma dimensioner. Då blir det lättare att använda samma kålnät nästa år. Och lättare att undvika glipor i nätet. Du skulle även kunna bestämma längden av dina bäddar utifrån längden på kålnätet för att göra saken ännu lättare.

8. Upphöjda bäddar med eller utan kant?

Om det är bättre att ha upphöjda bäddar eller bäddar utan uppbyggd kant beror på dina egna förutsättningar. Man kan ju så klart ha upphöjda bäddar som inte har en uppbyggd kant för att slippa gräva (Googla på Hügelkultur som ett exempel av detta)

Här kommer några av mina tankar och erfarenheter för att hjälpa dig välja.

Fördelar med upphöjda bäddar med kant:

• Lättare för den som har rygg eller knäbesvär (till exempel). Om du gör kanten tillräckligt stadigt och tjock kan du även sätta dig på den.
• Jorden i en upphöjd bädd värmer upp snabbare på våren (gäller dock oavsett om bädden har kant eller inte)
• Kanten håller jorden på plats vilket gör att jorden kan vara jämn (istället för att i en kulle som blir fallet för en upphöjd bädd utan kant)
• Jag tycker jag har sett att snigelproblemet minskar lite på bäddar med kant, i alla fall på bäddarna där kanterna har en grov yta. Snigelproblem har försvunnit helt på bäddar där jag dessutom har snigelkant.

Nackdelar med upphöjda bäddar med kant:

• Kanter kostar
• Kanter i trä förmultnar så småningom och du kommer behöva ersätta dem. 
• Gångerna behöver vara ännu lite bredare för att kunna svänga med skottkärran utan att krocka med bäddarnas kant.

9. Snåla inte med gångbredden 

För det första måste gångarna i köksträdgården vara anpassad efter de som kommer vistas där. Alla ska både kunna komma fram till bäddarna och vända och ta sig ut igen. Testa först med improviserade medel (dvs lägg ut lådor och sådant som du har hemma för att testa).

Dessutom ska du kunna köra OCH svänga med skottkärran för att kunna tömma innehållet in i bäddarna. Testa även här för att komma fram till den optimala gångbredden för din kombination av bäddar och skottkärra. Bäddar med höga kanter medför att gångerna behöver vara bredare (så du inte slår i bäddarna med skottkärran).

Med det sagt behöver skottkärran inte nödvändigtvis kunna komma fram till alla sidor av varje bädd. Räcker det om man kan tömma ut skottkärran från bara en sida? Räcker det om man kan hälla ut från bara ena änden av bädden, eller riskerar du spilla jord överallt med den begränsningen?

Och ska du klippa gångarna behöver du även få plats med gräsklipparen.

Finns det någonting annat du behöver köra mellan bäddarna?

Gångarna är viktiga element i din köksträdgård – det är väl värt att räkna ut hur breda dina gångar behöver vara, och om alla gångar behöver vara lika breda. Man vill ju få in så mycket odlingsyta som möjligt också!

10. Gångmaterial – organiskt eller med minimala springor

Tänk på att det är mycket jord och organiskt material i rörelse i en köksträdgård. Allt man tappar utanför odlingsbäddarna är antigen jord eller blir jord så småningom. Om man tappar det på ett material såsom grus där det är svårt att sopa upp är det risk för mer ogräs. Hårdpackat stenmjöl är lättare att hantera ur den här synpunkten.

Själv tycker jag att träflis är ett bra material för gångarna i en köksträdgård – den blir ju själv till jord så småningom, men om du lägger på nytt material varje år så förhindrar det fröogräs från att växa. Träflis är ju särskilt bra som gångmaterial om du har många buskar som ska beskäras varje år och kan köra kvistar och grenar i kompostkvarnen för att sedan lägga på gångarna.

Har du tillgång till gräsklippare med uppsamlare kan du så klart även ha gångar av gräs. Dessa kan hållas lagom klippta (så att t.ex klöver och andra örter hinner blomma emellanåt) och gräsklippet finns då nära tillhands som marktäckning. Å andra sidan får du troligen ett extra arbetsmoment med att trimma gräset mot kanterna mot dina växtbäddar.

Till sist. Planera allt men utveckla stegvis. Och justera din plan allteftersom.

Bara för att du har planerat din köksträdgård betyder det inte att du måste bygga allt på en gång. Om du börjar med de första bäddarna kan du successivt bygga upp och förbättra jorden i de andra bäddar genom att använda de som kompost. Och först när alla bäddar har fått sin förbättrad jord behöver du bygga komposten. Men eftersom du har planerat allt från början så har du tillräckligt utrymme avsatt för denna kompost.

Dessutom, om du börjar i liten skala, hinner du upptäcka eventuella justeringar du kan göra i planen för din köksträdgård.

Vad (och hur) ska jag odla?

Så småningom kommer du till själva odlandet. Det finns många bra böcker, blogg och Youtube kanaler om grönsaksodling som du kan använda som inspiration och vägledning. Och fröfirmor har ofta bra information. 

Men var inte rädd för att testa själv. Det är det roligaste tycker jag.

Lycka till!