Odla ätbart i slänt

Tips och råd för att hålla jord, vatten och dig själv på plats om du vill odla ätbart i en slänt.

Vattnet brukar rinna raskt nerför en slänt, ta med sig en del jord, och sedan försvinna iväg. Vilket gör att en slänt oftast är torr med ganska dålig jord.

Vill man bara odla växtlighet på slänten finns en hel del tuffa buskar eller perenner att satsa på, och då behöver man själv bara balansera i obekväm ställning ett par gånger per år för ogräsrensning eller beskärning. 

Beräknad läsningstid: 12 minuter

Vad är skillnaden med att odla ätbart i slänt?

Så vad är skillnaden med att odla ätbart i slänt, jämför med att bara odla prydnadsväxter? Jo, om du vill odla ätbart så kräver växterna mer pyssel än prydnadsväxter, vilket ställer större krav på hur du designar planteringarna i en slänt eftersom du behöver kunna stå stadigt. 

Mer pyssel? Alla växter behöver någon slags skötsel – den skötselfria planteringsytan finns inte, tyvärr. Men ätbara växter vill du även kunna skörda. Och tillföra gödsel och/eller jordförbättring då och då. Fruktträd och bärbuskar behöver oftast mer beskärning (än prydnadsbuskar) för att optimera fruktsättning. Dessutom är det trevligt att kunna vandra förbi planteringarna då och då för att kolla om det är dags att skörda. 

Om du vill odla ätbart i form av ettåriga grönsaker i din slänt behöver du även ta med i beräkningarna att du på något sätt kommer behöver bearbeta jorden. Detta i sin tur ställer högre krav på hur du håller jorden på plats. Och även tillgänglighet med skottkärra.

Att odla mer hållbart i slänt

Oftast löser man problematiska slänt med någon slags terrassering. Det är ju kanske det som behövs för att kunna få till en ordentlig grönsaksodling. Samtidigt blir det klurigt om du dessutom vill minska din miljöpåverkan. Du behöver förankra odlingslådan i backen, själva materialet behöver kunna stå emot vikten av vattenmättad jord, du behöver kunna komma åt odlingsbäddarna t.ex med skottkärra och du behöver ha en lösning för att dränera bort överskottsvatten. Och det kan gå åt väldigt mycket material vilket kan orsaka miljöpåverkan från bland annat transport och tillverkning.

Nedan finns ett enkelt diagram som ger ett hum på hur mycket material du behöver till en relativt modest terrasserad odling. Diagrammet visar en skärning av en slänt. Låt oss ponera att dessa fyra odlingslådor alla är 2m långa. Då behöver du: 

  • Ca 7 kvm material för att skapa lådorna (ovanjordiska delarna. Material för förankring och förstärkning ej inräknat)
  • ca 1,6 kubikmeter jord/substrat för att fylla lådorna.
  • Ca 0,25 kubikmeter material för att skapa en jämn yta att stå på
Diagram 1 För att illustrera materialåtgång för uppbyggda odlingsbäddar i en slänt
Diagram 1 För att illustrera materialåtgång för uppbyggda odlingsbäddar i en slänt

Om vi kan komma bort från ”designidealet” av ett enhetligt materialval till lådorna så kanske det går att lösa detta med olika återbrukat material. Och att man fyller lådorna i lagom takt med hjälp av kompostering.

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

Att hålla lite mindre jord på plats

Sedan är det ju väldigt sällan en slänt i en riktig trädgård är så rak som i diagrammet ovan. Du kanske kan ha nytta av eventuella ojämnheter eller fickor i slänten för att skapa odlingsbäddar med färre resurser. Ju mindre och grundare dina terrasseringar är desto lättare är det att hålla jorden på plats. Går det kanske att ha ett antal grundare odlingsbäddar i slänten för att satsa på en större bädd längst ner? Diagrammet nedan illustrerar detta koncept. 

Diagram 2 som visar låga bäddar i en slänt (bilden visar en skärning)
Diagram 2 som visar låga bäddar i en slänt (bilden visar en skärning)

Med det här konceptet är det helt OK om jordytan fortfarande lutar – syftet är bara att minska lutningen.

Om kanterna som håller jorden på plats är lägre, eller anpassade efter naturliga fördjupningar i terrängen, så skulle det kunna räcka med t.ex en kant av stenar från platsen, halvnedgrävda vedbitar eller ett lågt risstaket.

En kant av nedgrävda vedbitar som håller jorden på plats. I den här slänten odlar jag en blanding av ätbart och växter som insekterna uppskattar.
En kant av nedgrävda vedbitar som håller jorden på plats.

Se även Sara Bäckmo om att anlägga en odlingsbädd i en sluttning

Jorddjup

Det är ju såklart en stor skillnad om det går att gräva i backen eller inte. Om backen (det gröna) i diagram 2 är berg med några få centimeter jord så blir du begränsad med vad du kan plantera. Inte alla ettåriga grönsaker kräver särskilt mycket jorddjup. Och fleråriga grönsaker (dvs ätliga perenna växter) kräver mindre jorddjup än t.ex bärbuskar och frukt- eller nötträd.

Se även inlägget Rekommenderat minsta jorddjup

Terrassering med stenar – exempel

Terrassering med stenar
Terrassering med stenar

Bilden ovan visar ett ganska extremt exempel av en väldigt brant slänt. Stenbumlingarna som utgör växtbäddens nedre kant kom fram när en annan yta några meter bort skulle planas ut. Nu har dessa bumlingar bidragit till en terrassering som minskar jorderosion och underlättar plantering (av i huvudsaken prydnadsväxter i det här fallet). Självklart krävde detta maskin. 

Längre upp i backen använde vi stenar som var betydligt mindre i storlek. Vi behövde inte göra extra förstärkning för att hålla stenarna på plats. Till vänster av trappan har jag gjort pyttesmå terrasser med små stenar – dessa räcker för att hålla jorden på plats tillräckligt väl för de tåliga perennerna att etablera sig. Samma princip skulle du definitivt kunna använda för några torktåliga fleråriga grönsaker.

Sakta ner men försök inte stoppa vattnet

Mycket av det jobb man gör för att kunna odla ätbart i en slänt handlar om att sakta ner regnvattnets framfart nedanför slänten så att vattnet kan komma växterna tillgodo. Men ibland regnar det mycket. Oavsett hur du väljer att terrassera din slänt för att underlätta odling av ätbart är det viktigt att komma ihåg: Målet är att sakta ner vattnet. Inte stoppa det.

Du vill att dina växter ska hinna ta upp vatten innan det flödar vidare. Och du vill inte att vattnet ska forsa så fort att det även orsakar jorderosion. Men du måste alltid se till att det finns någonstans för vattnet att ta vägen, att dränera bort. Ett skyfall på redan vattenmättad jord kan orsaka stora skador då det alltid finns risk att vattnet dra med sig allt som står i vägen.

Vattenmättad jord väger mycket

Det tål att upprepas: Vattenmättad jord väger väldigt mycket. Ju mer avancerad (och vattentät) din släntlösning är, desto mer behöver du tänka på förankring och dränering.

Satsa på smala bäddar längs med konturerna

Ett annat problem med terrassering i en slänt är att det snabbt blir ganska stor fallhöjd på nederkanten av en terrass. Detta ser man tydligt i diagram 1 där bäddarna är bara 60cm djupa men fallhöjden med en 1:2 lutning blir redan 50cm. Lösningen är att satsa på smala, långa bäddar längs med konturerna.

Planerar för att jobba uppåt i backen

Det är väldigt påfrestande för kroppen att jobba nedåt i en slänt. Planera odlingsbäddar och gångar så det går att nå över hela bädden nerifrån. Undantaget är möjligen med lite högre buskar eller träd – ibland kan du ha nytta av slänten för att lättare komma åt frukt som sitter högre upp.

Högre buskar eller träd är inte alltid bra

Ta alltid reda på den förväntade sluthöjd på buskar och träd du funderar på att plantera i din slänt. Om du vill plantera en buske eller ett träd som blir högre än du kan nå måste du också kunna komma åt för att skörda och beskära. Går det att ställa en stege på ett säkert sätt? 

Odlingsbäddar med swales

Nedre delen av min trädgård där jag har större delen av min skogsträdgård lutar väldigt mycket. När vi först flyttade in byggde vi odlingsbäddar och makadam-fyllda trappor med trä. Dessa höll inte särskilt länge (i alla fall inte odlingsbäddarna) så 2014, i samband med att jag skapade designen för skogsträdgården, gjorde vi om.

Om du undrar vad en skogsträdgård är, läs inlägget Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Swales och Berms

En ”swale” (ett engelskt ord som ibland översättas till svaldike) är ett sätt att sakta ner vatten när det rinner nerför en slänt och försöka få vattnet att sjunka in i marken istället för att rinna bort på ytan. Diket grävs på konturerna och fylls med material som kan tänkas hjälpa vatten att sjunka ner som t.ex träflis eller smågrenar. 

En ”berm” är ju ungefär motsatsen – en hög med jord (eller stenar mm) som man också lägger längs konturerna för att sakta ner vatten (och jord) i en slänt.

Swales under konstruktion 2014. Jag fick hjälp att illustrera hur brant lutningen är.
Swales under konstruktion 2014. Jag fick hjälp att illustrera hur brant lutningen är.

Swale-gångar

Eftersom det är ont om plats i min trädgård fick våra swales även tjänstgöra som gångar. Därför använde vi en blandning av träflis och makadam (t.ex. kornstorlek 8-16) som fyllning.

Sneda swales i en brant slänt

Eftersom det dessutom är en ganska brant slänt hos oss valde vi att gräva våra swales lite snett och inte exakt på konturerna. Dvs, våra swales har en svag lutning så att eventuella stora vattenmängder skulle kunna rinna längst dikena. Detta för att säkerställa att vatten inte kan fastna och bygga upp bakom odlingsbäddarna (”berms” i det här fallet) och orsaka jordskred.

Just i vårt fall är denna risk inte så stor eftersom hela tomten vilar på sprängsten och är därmed väldigt väldränerad. Men jag gillar att vara på den säkra sidan!

Hur jag håller jorden på plats

På de branta sidorna av mina bäddar har jag staplat framförallt grova grenar men även stenar – det material jag kunde komma över – för att hålla jorden på plats. Sedan har jag planterat mellan dessa för att få hjälp från växternas rötter att hålla jorden på plats. Jag använde bland annat backtimjan och kungsmynta på de soligare delar och Waldsteinia ternata (Gullgröna, inte ätlig) där det är skuggigare.

Staplade grenar håller jorden på plats initiallt. Waldsteinia ternata (Gullgröna, inte ätbart) kommer ta över jobbet tills dess att grenarna förmultnar.
Staplade grenar håller jorden på plats initiallt. Waldsteinia ternata (Gullgröna, inte ätbart) kommer ta över jobbet tills dess att grenarna förmultnar.

I odlingsbädden i bilden nedan finns det en blandning av staplade grenar och stenar för att hålla jorden på plats initialt.  Jag har sedan planterat hela bädden med olika ätbara perenner (och fruktträd och bärbuskar för den delen). Ett underbart myller av växter som är så typisk för skogsträdgårdsodling.

En odlingsbädd i min skogsträdgård där stenar, död ved och ätbara växter håller jorden på plats på den branta sidan.
En odlingsbädd i min skogsträdgård där stenar, död ved och ätbara växter håller jorden på plats på den branta sidan.

Hur fungerar swale-systemet hos oss för att odla ätbart?

Förutom att det finns några brädor och en bänk kvar från ursprungs konstruktionen, krävs det väldigt lite underhåll för att odlingsbäddarna ska stå på plats. Det staplade döda veden håller ju på att förmultna, men växter tar gradvis över jobbet med att hålla jorden på plats på den branta sidan av odlingsbäddarna. Dock skulle jag inte säga att den branta sidan av mina odlingsbäddar är särskilt produktiv när det gäller skörd av ätbart – Waldsteinia som jag har på de skuggigare bäddar är ju inte ätbar alls, och jag skördar inte så mycket av de torktåliga växter som finns i den soligare delen. Däremot kan jag skörda en hel del fleråriga grönsaker och frukt och bär från mina ”berms”.

Jag har t.ex bärhäggmispel, blåbärstry, krusbär, äkta kvitten och koreansk silverbuske (uppstammade) i dessa bäddar. Även en han- och honplanta av fjärilsranka, men dessa har inte producerat bär ännu. Utöver dessa har jag goda Henriks målla, smultron, kärleksört, spansk körvel, löparfetblad, perenn kål, liten flocknäva, olika allium, enstaka myskmalva och en hamlad lind.

Så här ser den delen av skogsträdgården ut uppifrån (bild från juli 2022). Jag odlar ätbart i denna slänt med skogsträdgårdsodling.
Så här ser den delen av skogsträdgården ut uppifrån (bild från juli 2022)

Odla ätbart i varje vrå

Grönsaker

Det här inlägget är en del i en serie av blogginlägg om hur du kan planera din trädgård för att odla ätbart även utan de bästa förutsättningar. Och för att kunna odla ätbart i varje vrå.

När du kan placera din köksträdgård på en optimal odlingsplats är det ganska lätt att odla ätbart. Men hur gör man om marken lutar, det är lite för skuggigt, dålig jord eller långt bort från en vattenkälla? Eller om man inte har en trädgård alls?

Alla dessa frågor (och några till) adresserar jag i inläggsserien. Kolla gärna på huvudinlägget Odla ätbart i varje vrå för att lättare hitta till inlägget som handlar om just ditt problem med att odla ätbart. Och om du inte hittar lösningen som du behöver, hör gärna av dig i kommentarerna eller via mail.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.