apr 2, 2024 | Jord och vatten | 0 Kommentarer

Hur skapar man ett mikroklimat?

Om hur du observerar, förbättrar och skapar olika mikroklimat i din trädgård.

En uppvuxen trädgård har troligtvis redan flera olika mikroklimat – två platser i samma trädgård bara några meter bort från varandra kan ha olika mikroklimat. Men du kanske vill prova ett fruktträd som är på gränsen till sin härdighet? Då kan du jobba med att förbättra mikroklimatet omkring den tänkta växtplatsen. 

En ny trädgård däremot består ofta enbart av gräsmatta. Där kan du behöva skapa olika mikroklimat – både för människornas och odlingens skull. 

Beräknad läsningstid: 25 minuter

Vad är ett mikroklimat?

Fembladig akebia (Akebia quinata), på gränsen till härdig, verkar trivas i ett skyddat mikroklimat intill vår damm. Dock blommade den inte 2023 – kanske för lite sol ändå.
Fembladig akebia (Akebia quinata), på gränsen till härdig, verkar trivas i ett skyddat mikroklimat intill vår damm. Dock blommade den inte 2023 – kanske för lite sol ändå.

Nere vid marken – dvs ungefär på den nivån som vi människor verkar – är klimatet ofta mer varierat än data från väderstationer visar. Ett mikroklimat är ett begränsat område där specifika klimatförhållanden råder, och där dessa klimatförhållanden skiljer sig från omgivningen i övrigt.

Vi människor organiserar våra liv efter olika mikroklimat utan att ens tänka på det – t.ex. genom att placera bänken i ett skyddat hörn för att fånga de första solstrålarna på våren, eller undvika en vindtunnel mellan två hus.

Vilken nytta har vi av mikroklimat i trädgården?

Genom att skapa eller förbättra ett mikroklimat i trädgården kan vi:

  • Förbättra skörd från fruktträd och bärbuskar
  • Odla växter som är på gränsen till härdiga i odlingszonen
  • Odla en större mångfald av olika växter
  • Skapa flera olika habitater för djur och insekter
Äkta kvitten, Cydonia oblonga ’Darunuk Onuku’, på gränsen till härdig, trivs i ett förbättrat mikroklimat i vår trädgård
Äkta kvitten, Cydonia oblonga ’Darunuk Onuku’, på gränsen till härdig, trivs i ett förbättrat mikroklimat i vår trädgård

Bra att känna till om makroklimatet

Makroklimatet är klimatet i ett större område – vi kan prata både om det överregionala klimatet och regionklimat. Hur mycket man än jobbar med mikroklimat finns det vissa begränsningar som beror på förhållanden på en större skala. Dessa förhållanden kan vara särskilt viktiga när det gäller fruktsättningen på några ovanligare frukt- och nötträd eller bärbuskar. Philip Weiss i Ref [1] nämner hickory och pekan som tål kylan här i Sverige, men som behöver ett mer kontinentalt klimat med varmare somrar och en tydligare skillnad mellan årstiderna för att få frukt.

Makroklimatet påverkas av:

  • Om det är ett kontinentalt eller maritimt klimat
  • Årsmedeltemperatur
  • Breddgraden
  • Närhet till sjöar och hav
  • Höjden över havet
  • Berg

Ref [1] Del 1 beskriver det överregionala och regionklimat på ett väldigt pedagogiskt sätt genom både text och illustrationer.

Vilka faktorer påverkar ett mikroklimat?

Mikroklimat kan påverkas av: 

  • Väderstreck
  • Vind
  • Värmestrålning på natten (där varmluft försvinner upp i atmosfären)
  • Frost
  • Reflektion/koncentration av solljus 
  • Lagring av värme på nätterna 
  • Markfukt
  • Jordmån
  • Hur djur rör sig i trädgården (både önskvärda och oönskade besök)

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

Börja med observationer

En förutsättning för att kunna skapa eller förbättra ett mikroklimat är ju såklart att du känner till vilka förhållanden som råder från början. Vissa faktorer i ett mikroklimat kan vi inte påverka så mycket och då är det bra att identifiera dessa för att sedan jobba vidare med det du kan påverka. Det allra bästa är om du kan vara i trädgården så mycket som möjligt under ett helt år. Nedan beskriver jag de olika faktorer som kan påverka ett mikroklimat samt eventuella speciella knep som du kan behöva för att göra bra observationer.

Påverkan på mikroklimatet av markens väderstreck och lutning 

En naturlig slänt som vetter mot ett visst väderstreck har sitt eget mikroklimat som är ganska lätt att observera. Men det går även att skapa eller observera nya väderstreck på en mycket mindre skala. 

Till exempel kan en enda upphöjd bädd ha både en norr- och södersida där lite olika växter trivs. På norrsidan blir det lite svalare och marken håller fukten lite längre än på södersidan som ligger i full sol. Detta är även en del av tanken med en örtspiral – du planterar örterna som trivs i gassande sol på södersidan medan du planterar dem som vill ha lite mer fukt och inte fullt så varmt på norrsidan. 

Örtspiral skiss
Örtspiral skiss

Norrsidan på en örtspiral eller upphöjd bädd som för övrigt är i fullt solläge lär inte bli skuggig, men små skillnader i mikroklimat kan möjliggöra ett bredare växtval.

Lutning och solljus

Den del av en upphöjd bädd eller kulle som är vänd mot solen får mer solljus ju mer den lutar. Och ju mer solljus en växt får, desto högre temperatur och bättre skörd (givet att allt annat är på plats såsom jord, näring och vatten). 

Varje grads lutning förlänger i så fall säsongen med en dag åt både hållen (Ref [1] Del 2. Dock är det bra med måtta i allting. I vår del av världen får man, teoretiskt sett, maximal solinstrålning på en sydlig eller västlig slänt med 1:1 lutning (45°). Men, som du ser från bilden nedan, en slänt med 45° lutning är väldigt brant och ingenting man vill skapa frivilligt. 

Är en lutning för brant är det svårare att hålla jorden på plats och svårare för växter att etablera sig. En slänt är dessutom torrast högst upp och fuktigare längre ner på grund av gravitationen som får vatten att rinna neråt. Så kanske en bädd med en mindre lutning på mellan 20° och 30° är en bra kompromiss för att öka solinstrålning utan att skapa nya problem.

Olika lutningar
Olika lutningar

Om du redan brottas med en väldigt brant slänt så finns det ändå en del du kan göra, beroende på jordmån och underlaget. Några idéer för att sakta ner vattnet, till exempel, kan du hitta i inlägget Vattentänk – att spara och ta tillvara vatten i trädgården

Vind och luftrörelsens effekt på mikroklimatet

Vind kan ha både en uttorkande och en nedkylande effekt. Hur mycket vinden påverkar växter beror både på vindriktning och styrka. Men ett visst mått av luftrörelse är ju ändå bra – stillastående luft kan orsaka andra problem. Klurigt.

Observera vind

SMHI har en bra generell sida om vind med exempel på några vindrosor runtom Sveriges kust. Vindrosor är ett sätt att visualisera de vanligaste vindriktningar på en plats över tid. På land påverkas vindriktningen ytterligare av t.ex topologi, byggnader och växtlighet vilket gör det svårt att generalisera. Så det bästa sättet att undersöka hur vindarna påverkar just din plats är nog dina egna observationer under året.

Vindpinad tall fotograferat från läsidan
Vindpinad tall fotograferat från läsidan

Befintliga träd och buskar kan också ge en bra indikation av vindens styrka och riktning. Ett träd som har utstått mycket starka vindar ser ofta ut som om att vinden har blåst trädet till sin asymmetriska form. Vi har ju alla sett vindpinade tallar vid kusten.

Men det som egentligen händer är att det är svårt för trädet att växa på sidan där det blåser mycket, så det växer istället mer på läsidan. Detta kan hända även på platser där vindarna inte är lika starka, så du kan ibland hitta mindre tydliga tecken på asymmetrisk tillväxt som ändå visar vindarnas vanligaste riktning eller den riktningen där vinden oftast blåser starkast. Då behöver man gå runt hela trädet för att kunna se detta (Ref [2])

Där luften står stilla

Egentligen vill man inte ta bort all luftrörelse då det kan skapa andra problem. Till exempel, om luften står helt stilla där det är fuktigt kan det öka risken för svampangrepp på växterna. Vissa mindre önskvärda insekter såsom bladlöss kan även trivas bättre i områden som är skyddade från vinden. Ett tredje problem som kan uppstå vid stillastående luft är värmeinstrålning, vilket känns nästan motsägelsefull med tanke på att vi har precis ägnat ett kapitel åt hur man kan motverka den nedkylande effekt av vinden. Mer om detta i nästa kapitel. 

Skapa ett mikroklimat som är skyddade från vinden

Ett glest vindskydd silar vinden och saktar ner den. Detta är bättre än ett helt tätt vindskydd, som i och för sig skapar ett vindstilla område direkt bakom skyddet, men det täta vindskyddet orsakar vindturbulens en bit bort istället.

Exempel på ett vindskydd som silar vinden är ett glest plank, staket eller en luftig häck. Täta plank eller murar orsakar turbulens. Även en tät häck kan ha samma effekt som ett plank.

En gles spaljé med klätterväxter kan sila vinden
En gles spaljé med klätterväxter kan sila vinden

Har du väldigt starka vindar och utrymme för det, får du ännu bättre vindskyddande effekt av att plantera flera rader av buskar lite omlott. Du kan även skapa samma effekt som med ett skogsbryn där du istället lyftar en del av vinden och låter resten blåsa igenom buskarna. Detta gör du genom att plantera buskar (och ev. träd) med olika höjd där de lägsta buskarna är närmast vindriktningen. Även här är det bra om buskarna är planterade med luft emellan. Ref [4] förklarar detta på ett väldigt bra och pedagogiskt sätt.

Det är såklart också viktigt att välja vindtåliga växter till ditt vindskyddande buskage eller lähäck.

Solljus och värmestrålning påverkar mikroklimatet

För att skapa ett varmare mikroklimat kan du även tänka både på att öka effekten av solljuset under dagen samt att försöka jämna ut temperaturskillnaden mellan dag och natt. 

Öka effekten av solljuset under dagen

Du kan öka effekten av solljuset under dagen genom att introducera flera reflekterande ytor såsom vatten eller ljusa ytor.

Vatten koncentrerar solljuset medan stenar lagrar värme (se nedan)
Vatten koncentrerar solljuset medan stenar lagrar värme (se nedan)

Jämna ut temperaturskillnaden mellan dag och natt

Ett sätt att jämna ut temperaturskillnaden mellan dag och natt är att introducera element som lagrar värme under dagen för att gradvis avge värmen under natten. Stenar eller mörka ytor har denna utjämnande effekt. Men värmen som stenar eller mörka väggar avger under natten påverkar bara temperaturen någon decimeter bort. Så då tänker man kanske i termer av att spaljera känsliga växter mot en varm vägg eller ha en vinranka som klättrar över en stor sten.

Vildvin mot en tegelvägg i Köpenhamn. Att spaljera mot en tegelvägg kan skapa ett bra mikroklimat till känsliga fruktträd eller klätterväxter.
Vildvin mot en tegelvägg i Köpenhamn. Att spaljera mot en tegelvägg kan skapa ett bra mikroklimat till känsliga fruktträd eller klätterväxter. (OBS Vildvin är inte en känslig växt)

Bilden ovan visar en tegelvägg i Köpenhamn – jag var så imponerad över hur de håller vildvinet i en rak vågrät linje. Nu är vildvin inte det minsta känslig, men en varm tegelvägg är en utmärkt plats att spaljera känsliga fruktträd eller klätterväxter mot. 

Värmestrålning

Värmestrålning är när värmen försvinner upp i atmosfären på nätterna. Detta sker ju särskilt på stjärnklara nätter och effekterna är som mest förödande under våren där plötsligt sänkning av temperaturen i form av nattfrost kan skada blommorna på fruktträd och bärbuskar. Effekterna av värmestrålning är starkast där luften är stillastående, men det mest effektiva sättet att förhindra värmestrålning (i alla fall i privata trädgårdar) är att delvis skärma av himmeln. På så sätt förhindrar du att värmen försvinner upp i atmosfären.

Och hur skärmar man av himmeln? Jo, med träd. Dock behöver du hitta en lämplig mellanväg – skärma man av för mycket får du istället skugga, och då trivs inte de flesta fruktträd och bärbuskar i alla fall.

Träd förhindrar värmestrålning (även fotografen står under ett äppelträd)
Träd förhindrar värmestrålning (även fotografen står under ett äppelträd)

Du kan läsa mer ingående om värmestrålning i Skogsträdgårdsbloggen Ref [1] Del 3

Frost

När det gäller frost är det bra att känna till när den första höstfrosten och den sista vårfrosten brukar komma i ditt område. Då kan du planera dina grönsaksodlingar och skörd av frostkänsliga växter på ett ungefär, även om det är bra att hålla ett öga på väderrapporterna när det gäller exakta utplanterings- eller skördedatum.

Du kan hitta informationen om frost på SMHIs webbplats: 

Frostfickor

Själva förekomsten av frost kan vi inte påverka. Men det kan även finnas frostfickor i din trädgård. Dessa är bra att ha koll på. Om man tänker sig att kall luft rör på sig ungefär som vatten gör, så är en frostficka en plats där den kalla luften stannar upp av någon anledning. Det kanske finns en sänkning i en slänt där den kalla luften stannar upp. Även växtlighet kan ha samma effekt, om den blockerar flödet av kall luft. 

Skogsträdgårdsbloggen Ref [1] Del 3 beskriver även frost och frostfickor mer ingående.

Vill du observera eventuella frostfickor i din trädgård behöver du ta dig ut i trädgården morgonen efter en frostnatt. Dessutom behöver du ta dig ut innan solen har fått en chans att påverka – frost som stannar kvar länge på grund av skugga är inte samma sak som en frostficka. Helst ska det även ha varit en lätt frost – om allt är täckt av frost kommer du inte se var eventuella frostfickor är.

Äppelskörd
Äppelskörd

Vi får sällan problem med frost i vår trädgård. Däremot en ganska hög förekomst av fruktmögel på vår Aroma om inte trädet får en ordentlig beskärning. Luftrörelse är viktigt!

Tips för att observera skugga och frost

Men hur ska vi ha det egentligen? Skydd mot kalla vindar, men inte för mycket annars får man stillastående luft och skador på växter i alla fall med värmestrålning. Och hur ska man lyckas ta sig ut i trädgården just precis när det har varit en lätt, tidig höstfrost innan solen börjar värma? Själv tycker jag det är utmaning nog att komma ihåg att kolla väderappen för att skörda pumporna i tid. Och då är det första bästa helg som gäller. 

Krasse ska vara en bra ettårig blomma för att observera skugga och frostfickor. Insekter har ingenting emot den heller!
Krasse ska vara en bra ettårig blomma för att observera skugga och frostfickor. Insekter har ingenting emot den heller!

Patrick Whitefield i Ref [2] tipsar om att plantera samma ettåriga blomma på flera ställen i trädgården. Han tipsar särskilt om krasse (Tropaeolum spp) såsom indiankrasse, buskkrasse eller slingerkrasse. Krasse påvisar skuggigare områden genom att blomma mindre (istället för att blomma senare). Så du skulle kunna använda krasse för att få redo på exakt var gränsen mellan sol och halvskugga-skugga går. Dessutom dör krasse vid första frosttecken. Detta gör att den borde kunna ge en bra fingervisning om frostfickor – där frosten slår till först i trädgården – utan att du måste bege dig ut i trädgården innan solen når fram.

Jordmån och markfukt

Jordmån kan man egentligen inte påverka särskilt mycket – annat än bestämma sig för att skapa upphöjda bäddar på en bra odlingsplats som har sämre jord. Jordmånen kan även variera mellan olika platser i trädgården. Min tomt är bara 300kvm stor men det finns flera olika jordmån. Detta beror dock inte på naturliga förhållanden utan för att huset är byggt på sprängsten och all jord är placerad där av byggherren. 

Växter kan ge en indikation av jordmån, så det är väl värt att spendera lite tid med att observera detta. Odla Ihop har en bra sida om indikatorväxter i olika jordmån.

Det finns mycket åkerfräken på min kolonilott (ursprungsjord kompakt lera). Min strategi nuförtiden är att tränga ut den med mycket växter!
Det finns mycket åkerfräken på min kolonilott (ursprungsjord kompakt lera). Min strategi nuförtiden är att tränga ut den med mycket växter!

Markfukt är ju ganska lätt att observera – om det finns gräsmatta kan du kolla var gräset först blir brunt och torrt på försommaren. Och genom att trampa runt lite under hösten är det lätt att observera hur väldränerad marken är. Vinterfukt är oftast ett större problem för växter än kyla. Men en sänka i lerjord där det är fuktigt även under sommaren skulle kunna vara en utmärkt plats för en damm eller våtmark.

Hur djur rör sig i trädgården

Även djur kan skapa eller påverka ett mikroklimat. Det är ju bra att observera vilka djur som besöker trädgården och hur de rör sig. Oftast har djur ett rörelsemönster. Det finns djur som ställer till besvär men även djur vi vill ska besöka trädgården. Hur ska man då tänka? Stängslar vi in hela tomten för att hålla rådjuren borta från trädgården så kanske vi håller igelkottarna borta från sitt favoritgömställe också. Det blir kanske en snällare lösning för naturen att stängsla in grönsakerna än att stängsla djuren ute? Det blir ju billigare också!

Exempel med sniglar

Det kommer även många snäckor in i min trädgård från allmänningen.

Även sniglar kan ha ett rörelsemönster. Hos mig har jag observerat att jag får flest sniglar i den del av trädgården som gränsar mot en allmänning. Då fokuserar jag mina försök med olika snigelbarriär och min snigelklippning i det området i första hand, för att skapa mest effekt med minst arbete.

Exempel med rådjur

Rådjur är också vanedjur. Min kolonilott, visade det sig, ligger mitt i en rådjursmotorväg. Jag har fått jobba mycket mer med att försöka stänga ute rådjuren än kolonigrannarna som har lägre stängsel en bit bort. Vi har jobbat med en variant av ett psykologiskt rådjursstängsel. Lite elakt känns det dock ibland – rådjuren bodde ju här först. 

En av mina favoritböcker om permakultur, Gaia’s Garden (Ref [5]) beskriver en dubbelhäck som de planterade för att avleda rådjuren. Den hade en rådjurssida med tuffa växter som rådjuren kunde knapra på och en hussida med frukter familjen ville skörda. Detta fungerade utmärkt tills en ny granne började lägga ut fallfrukt till rådjuren och djuren ändrade sitt rörelsemönster. Då var de tvungna att sätta upp ett staket i en annan del i trädgården för att avleda rådjuren igen. Hemenway visade en stor respekt för djuren – han stängde inte ut rådjuren i första hand utan sökte ett sätt som både djuren och familjen kunde leva tillsammans.

Exempel med vildsvin

Längst bort i bilden ser du nätstaketet som skyddar mot vildsvin. Vi håller på täcka nätstaketet med ett risstaket (arbete pågår i bilden).
Längst bort i bilden ser du nätstaketet som skyddar mot vildsvin. Vi håller på täcka nätstaketet med ett risstaket (arbete pågår i bilden).

I området där en av mina kunder bor, nära Norrtälje, finns det många vildsvin. De har nu haft ett relativt lågt staket av metalnät i ganska många år som framgångsrikt har hållit vildsvinen borta. Vildsvinen skulle säkert kunna ta sig igenom staketet om de ville det, men det verkar som att de väljer den lätta vägen – att det finns tillräckligt mycket gott runtomkring så det inte är värt jobbet att bryta igenom detta staket.

Mikroklimat för människor

Om man sträcker ut konceptet av mikroklimat till några saker som växter inte bryr sig så mycket om kan det även innefatta:

  • Utsikt
  • Insyn
  • Ljud
  • Besvärliga grannar

Då kan du tänka som så att stapla funktioner där du låter element i trädgården stödja mer än en funktion. Till exempel ett strategiskt placerat skärmträd som förhindrar värmestrålning på natten skulle också kunna förhindra att grannen ser när du är ute i trädgården, så du kan njuta av ditt morgonkaffe i fred. Du kan läsa mer om denna permakulturprincip; ”Integrera hellre än att segregera” i inlägget Permakultur – vad är det?

Om vinden kommer från samma håll där du har den finaste utsikten behöver du däremot antagligen kompromissa litegrann. Å andra sidan kan en fin inramning faktiskt förhöja en vy så du kanske kan sila lite av vinden utan att helt förlora den fina utsikten. Det finns till och med ett blogginlägg om inramning

Exempel av inramning: Örtagården på Skillebyholm sett genom en portal
Exempel av inramning: Örtagården på Skillebyholm sett genom en portal

Egen erfarenhet av mikroklimat

Vår trädgård jämfört med lekplatsen

Karta som visar placering av vår tomt (markerad röd) jämfört med lekplatsen (markerad i blå)
Karta som visar placering av vår tomt (markerad röd) jämfört med lekplatsen (markerad i blå)

När barnen var små fick vi hänga ganska mycket på lekplatsen i andra ändan av gatan. Det kändes ofta flera grader kallare på lekplatsen än det var hemma. Förklaring ligger nog i att vår tomt är skyddad av höga träd på flera sidor (i princip allt som är grönt på kartan är skog) samt att vår huslänga är svagt böjd. Husen ligger högst upp på en kulle men träden silar vinden på vägen dit. Lekplatsen däremot drabbas av starka vindar som blåser upp från havet och mellan husen.

Vår trädgård jämfört med föräldrarnas trädgård några meter bort

En höst jobbade jag med att spaljera vinbärsbuskar först i mina föräldrars trädgård (de bor vägg-i-vägg med oss) och sedan i vår trädgård. Då blåste det inte men jag kände mig betydligt kallare hos dem än när jag kom in i vår trädgård. I det fallet tror jag att temperaturskillnaden kan bero på träden som förhindrar värmestrålning hos oss. Hos mina föräldrar är det mer öppet mot himmeln.

Dessa temperaturskillnader är ingenting man märker i vanliga fall – antagligen just för att jag var ganska stillastående först i den ena trädgården och sedan i den andra. Om jag hade jobbat i vår trädgård först hade jag tagit för givit att det hade blivit kallare eftersom jag inte rörde så mycket på mig. 

Sedan måste jag säga att, om jag skulle anlägga trädgården idag, skulle jag nog ha färre träd. Eller åtminstone några träd som inte blir så stora – det som förhindrar värmestrålning på natten skapar även viss skugga under dagen.

Verktyg för att skapa ett mikroklimat

Det främsta verktyget för att skapa ett mikroklimat är ju observation – det är väldigt viktigt att veta vilket mikroklimat du redan har.

Utöver detta kan du använda staket eller glest plank, buskar och häck för att sila vinden. Du kan använda träd som en skärm som förhindrar värmestrålning – men det räcker med en ganska gles skärm. Du vill ju inte ha för mycket skugga!

Upphöjda bäddar, vatten och andra ljusa ytor kan du använda för att koncentrera solljuset under dagen, medan stora stenar och mörka ytor hjälper till att lagra värme och utjämna temperaturskillnaden mellan dag och natt.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1] Skogsträdgårdsbloggen Mikroklimat och mikroklimatmanipulering Del 1Del 2 och Del 3

[2] ”How to read the landscape” av Patrick Whitefield. Man lär sig olika aspekter som kan påverka ett landskap men boken handlar specifikt om Storbritannien.

[3] Riksförbund Svensk Trädgård om att Förbättra odlingszon och skapa mikroklimat

[4] ”Permakultur! Framtiden i din trädgård” av Ylva, Johan och Siri Arvidsson

[5] ”Gaia’s Garden. A guide to home-scale permaculture” av Toby Hemenway

Dela till dina vänner…

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.