Odla utan trädgård

Det största hindret till att odla ätbart är ju att man inte har tillgång till mark att odla på. Hur odlar man utan trädgård? I det här inlägget nämner jag olika sätt att lösa problemet och jag delar med mig av tips, länkar och intervju. Slutsatsen är ändå att det här handlar om så mycket mer än mark och grönsaker.

Beräknad läsningstid: 30 minuter

Odla utan trädgård: Koloniträdgårdsförbundet

Koloniträdgårdsrörelsen kom till Sverige i början på 1900-talet. I början var syftet att se till att alla fick en chans att vistas i naturen när de var lediga. Det var oftast industriarbetarna som bodde i de större städerna som fick tillgång till en kolonilott. Under krigstider blev det mycket större fokus på grönsaksodling – det var ju en nödvändighet. Men under andra tider har intresset i grönsaksodling kontra odling av prydnadsväxter varierat. Intressen kan ju också variera från odlare till odlare såklart!

Det finns kolonilotter som har stugor med möjlighet till övernattning, och kolonilotter med riktigt små hus eller växthus där man kan värma sig under dagen. Och så finns det kolonilottsföreningar som bara har odlingslotter utan hus.

Det gemensamma ingår i kolonilivet

Redan från början handlade livet i kolonin om gemensamt arbete, fester och gemensamma studier. Även intresset i det gemensamma har varierat genom åren – det kanske också skiljer sig åt mellan föreningar där medlemmar oftast bor kvar över helgen och föreningar med enbart odlingslotter.

Odla utan trädgård i en kolonilottsförening. Vårt kolonilottsföreningens risstaket kom hela vägen från idé till verklighet under en vårstäddag när vi såg att det fanns stolpar att hämta från den närliggande majbrasan.
Vårt kolonilottsföreningens risstaket kom hela vägen från idé till verklighet under en vårstäddag när vi såg att det fanns stolpar att hämta från den närliggande majbrasan.

Även om vår kolonilottsförening har en relativt låg ambitionsnivå när det gäller sociala aktiviteter, är det ändå tydligt vilken energi och gemenskap som blir till när vi träffas för våra städdagar. Någon kommer med en idé eller plan för en förbättring och helt plötsligt finns det ett gäng personer som ser till att det blir gjort.

Om du vill arrendera en kolonilott

Att arrendera en kolonilott är ett utmärkt sätt att odla utan trädgård! 

För att arrendera en kolonilott behöver du kontakta en kolonilottsförening i närheten av där du bor – det finns oftast krav på att du är folkbokförd i samma kommun eller i ett visst område i en kommun.

De senaste åren har det blivit ett stort uppsving i intresset för att odla ätbart, och det ser vi även i intresset för odlings- och kolonilotter. Detta betyder att det mycket väl kan vara kö till att ha en kolonilott. På Koloniträdgårdsförbundet kan du hitta koloniträdgårdsföreningar nära dig. 

Boka en rådgivning

Vill du skapa din trädgård själv men har fastnat med någon del? Vet inte var du ska börja? Eller behöver hjälp med design av din trädgård?

Då kan vi börja med en rådgivning.

Odla utan trädgård: Tillsammansodling eller Gemensamhetsodling

Det finns en stor gemenskap när man odlar tillsammans med andra. En av fördelarna med att odla utan trädgård!
Bild Viktor Karlsson-Rutgersson
Det finns en stor gemenskap när man odlar tillsammans med andra. Bild Viktor Karlsson-Rutgersson

I en tillsammansodling har medlemmar inga egna lotter utan man odlar tillsammans och delar på arbetet, ansvar och skörd. Tillsammansodlingar inspireras ofta av permakulturens principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och en rättvis fördelning. Och en tillsammansodling handlar aldrig enbart om maten.

Kungsbacka Tillsammansodling, till exempel, skriver ” Kungsbacka Tillsammansodling ska som ideell förening bedriva stadsodling av grönsaker, kryddor, bär, blommor och bin. Med syfte att odla jorden, inspirera, utveckla, lära, skapa kreativitet och gemenskap. Alla är välkomna, gammal som ung, nybörjare eller erfaren spelar ingen roll, vi gör det tillsammans.”

Några exempel på tillsammansodling som jag antigen känner till eller hittade när jag sökte på nätet:

Mer om permakultur finns i inlägget Permakultur – vad är det?

Odla utan trädgård: Grannodling

En grannodling är, precis som det låter, en odling i närheten av ett flerbostadshus (oftast) där flera grannar går ihop och odlar tillsammans. Detta är ett bra sätt att odla utan trädgård utan att behöva åka långt! Självklart behöver man tillstånd från fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningens styrelse.

Tips och råd från en grannodling i Västerås

Odla utan trädgård: Samhushållning

Ett annat sätt att odla ätbart utan egen trädgård är samhushållning. Det vill säga att man odlar tillsammans men kanske inte i en förening. Då kan det även vara lite mer än bara odling. 

När Mona M Hallin, Smakfull Trädgård, flyttade tillbaka till hemorten Örnsköldsvik bodde hon i en lägenhet under tiden hon letade ett permanent boende. Hon la ut en fråga i en odlingsförening på Facebook och fick napp direkt. De är två som samhushåller på ca 100 kvm och har gjort det tillsammans nu i 3 säsonger – Maria hade mark och Mona hade fröer och kunskap. De odlar till husbehov och har även höns tillsammans och förädlar också skörden tillsammans.

Odlar en kultur av generositet

Regelverket för Mona och Marias samhushållning är både enkel och befriande i dessa tider när så många känner så mycket stress – ibland orkar den ena, ibland den andra, ibland inga och ibland både. Och det som blir är gott nog. Mona och Maria odlar mer än bara grönsaker, de odlar samarbete och en kultur av generositet.

– Det finns så mycket i vårt samhälle som är så hysteriskt prestationsinriktad, alltid millimeter-rättvisa. Vi vill bara vara generösa, och hellre ge lite mer än man tar. Vi har byggt upp en tillit till varandra – att både gör efter förmåga, säger Mona

– Om alla skulle ge lite mer än man tar skulle världen se helt annorlunda ut. Både människor-emellan och mellan människan och planeten. Bara att börja tänka så gör att saker börjar förändras. Man kanske inte är perfekt eller ens framme med målet, men du har en riktning.

Food swap

Mona berättar även om ett kompisgäng där hon bodde tidigare där de brukade ha arbetsdagar hos varandra. De ordnade även ”Food Swaps”.

– Alla tog med något, oftast överskott av skörd eller något man hade gjort. Tog man med 5 saker fick man ta 5 saker hem. Det fina med det här systemet var att alla gick därifrån med en känsla av att ha fått mer än vad man hade tagit med.

Ätbara Övik

Mona är även en av medgrundarna till föreningen Ätbara Övik som bildades september 2022. Ätbara Övik är en ideell organisation med syfte att öka matproduktion i Öviks kommun och helst på ett regenerativt sätt. Föreningen arbetar enligt metoder för självorganiserande grupper – alla i föreningen sitter i styrelsen, alla i styrelsen måste vara på alla möten och alla måste vara överens för att ta ett beslut.

– Vi vill att vi ska lära oss att fördela maten rättvis. Och vi behöver ha en fredskultur för att fördela, säga Mona.

Tanken är att hjälpa Öviksbor att odla även om man inte har egen mark. Föreningen hjälper t.ex. en grupp av blivande odlare att starta en egen förening. En grupp behöver nämligen vara en förening för att kunna skriva avtal om att odla på kommunens mark.

Ätbara Övik samarbetar med Övikshem samt Hälsoenheten, Brottsförebyggande rådet och Arbetsmarknadsenheten på kommunen.

Odla utan trädgård: Trädgårdsdelning

Det finns flera rörelser som jobbar med någon slags trädgårdsdelning, till exempel att matcha trädgårdsägare med odlingsintresserade. Återigen är odlingsglädje, gemenskap och kontakt mellan människor en väldigt viktig del av dessa rörelser.

Co-Grow

 Co-grow matchar odlare utan trädgård med trädgårdsägare.

Affisch som du kan använda för att sprida ordet om Co-grow
Affisch som du kan använda för att sprida ordet om Co-grow

(Länk: https://co-grow.se/material/ )

Från Co-grows hemsida: ” Trädgårdsdelning stärker gemenskapen och tilliten i samhället. Vanligast är det att yngre och äldre delar trädgård, vilket gör att Co-Grow bidrar till möten över generationsgränsen. Att vara utomhus och greja i trädgården, och att äta egenodlade grönsaker, är även stärkande för hälsan.

Fler köksträdgårdar ökar också den biologiska mångfalden, skapar lokala kretslopp av näring och tar vara på outnyttjade resurser. Då klimatkrisen och miljöproblemen till stor del orsakas av det globala matsystemet måste vi nu hitta hållbara lösningar. Att dela mer odlingsglädje tror vi på.”

Grow Here

Grow Here vill inte bara sätta ihop odlare utan trädgård med trädgårdsägare som har oanvänd mark utan vill även ge möjlighet för de som driver en kommersiell odling eller tillhör andra odlingsinitiativ att hitta flera medlemmar eller volontärer.

Känner du flera rörelser som jobbar med trädgårdsdelning? Skriv i så fall gärna en kommentar, så uppdaterar jag allteftersom.

Odla utan trädgård: Arrendera mark

Viktor Karlsson-Rutgersson har anlagt och sköter en skogsträdgård i ett ca tusen kvadratmeter stort område som är en del av marken som Eco Agroforestry Center (EAC) arrenderar i Linnarhult av kommunen.Organisationen arbetar bland annat med social integration och hållbar odling.

Berätta lite om hur det gick till när du hittade marken till din skogsträdgård 

Jag hittade marken via Grow Here, vilket är en hemsida som kopplar samman människor som har odlingsmark och odlingsintresserade. Jag fick där läsa om Eco Agroforestry Center (EAC) och åkte helt enkelt dit för att kolla läget.

EAC arrendeområdet. Bild Viktor Karlsson-Rutgersson
Eco Agroforestry Center arrendeområdet. Bild Viktor Karlsson-Rutgersson

Det var en väldigt vacker plats, ett böljande gräslandskap längs med Lärjeån. En yta på 27 hektar där det tidigare gått kor men som idag står helt oanvänd. Jag var en av de första att gå med i organisationen vilket gjorde att jag hade förmånen att välja var på den enorma ytan var jag ville ha min skogsträdgård.

Hur ser avtalet/överenskommelsen ut som du har med Eco Agroforestry Centern?

Årsavgiften är inte mer än några hundralappar, men avtalet ser ut som så att det krävs att man på ett eller annat sätt bidrar till organisationen för att kunna verka och odla där. Det är inte meningen att man bara betalar årsavgift och sen håller sig för sig själv. Det kan vara att man hjälper till att rusta upp de gemensamma ytorna, stöttar under evenemang eller på annat sätt gynnar organisationens utveckling.

Samodling på Eco Agroforestry Center. Bild Viktor Karlsson-Rutgersson
Samodling på Eco Agroforestry Center. Bild Viktor Karlsson-Rutgersson

Vi har ett samarbete med International School of the Gothenburg Region (ISGR) och tar emot besök av deras elever i de yngre årskurserna. Vi låter dem besöka skogsträdgården varje vår och de får lära sig om värdet med träd och egenodlat och plantera några träd. Jag hjälper till att hålla i dessa evenemang bland annat.

Hur är det att vara en del av Eco Agroforestry Centern jämfört med att bara arrendera mark från kommunen? Finns det några nackdelar? 

Jag uppskattar verkligen gemenskapen i att odla i en organisation. Man träffar och umgås med grupper av människor man aldrig skulle träffa i övriga livet. Odlingen har den effekten på människor att den gynnar och underlättar sociala möten. Det finns alltid något att prata om, att dela med sig av eller hjälpa till med.

Det är en öppen plats med allt vad det innebär. Man träffar många härliga människor, men det går inte riktigt att filtrera bort mindre bra människor. Det har hänt att vi varit med om stölder och sabotage. Vi började anlägga en skogsträdgård på en annan plats innan och där stal någon fem av fruktträden, ryckte upp dem med rötter och allt.

Något liknande har inte hänt sedan dess, och det är väldigt sällan det sker någon form av sabotage, men jag skulle vilja påstå att det är den största nackdelen är att man inte kan garantera att ha ytan för sig själv så att säga.

Har du tips till andra som letar mark till en långsiktig odling?

Viktors skogsträdgård. Bild Viktor Karlsson-Rutgersson
Viktors skogsträdgård. Bild Viktor Karlsson-Rutgersson

Om det finns intyg på att man kan arrendera platsen långsiktigt så är det en trygghet. Så att inte avtalet uppdateras varje år, vilket kan vara vanligt.

Se till att det finns en enkel lösning för vattentillgång. Om du vill odla i större skala bör det också vara en plats som är enkel att ta sig till. Går det att backa dit ett släp? Att kunna komma nära med släpkärra gör att du kan spara många timmar på att slippa transportera material med skottkärra fram och tillbaka.

Finns det några organisationer som är bra att känna till för den som letar mark att odla på?

Utöver EAC (som fortfarande har mycket mark kvar att erbjuda), så har Grow-Here-plattformen en karttjänst där man kan få upp uppfattning om vad för organisationer som finns i ens område.

Se även en inspirerande Artikel om Eco Agroforestry Center och Viktors skogsträdgård i Tidningen Västsverige

Du kan även läsa mer om Eco Agroforestry Center på deras hemsida.

Tillsammansmakt och gemenskap

Vi brukar fika efter vår kolonilottsförenings städdagar. Extra god fika den här gången från en av medlemmarna.
Vi brukar fika efter vår kolonilottsförenings städdagar. Extra god fika den här gången från en av medlemmarna.

Som både Mona och Viktor vittnar om, finns det en otrolig energi och glädje i tillsammansmakten och gemenskapen som kommer från att odla med andra. 

Mona igen, när hon pratar om samhushållning och Ätbara Övik:

– Det handlar mer om kultur och förhållningssätt än faktiskt produktion av mat. Hur är vi människor mot varandra och mot jorden?

Om Mona

Mona M Hallin, Smakfull Trädgård
Mona M Hallin, Smakfull Trädgård

Mona var med och startade den ideella föreningen Hållbara trädgårdsföretag och satt med i styrelsen under föreningens första år. Hon är även initiativtagare till och aktiv i styrelsen för den ideella föreningen ”Ätbara Övik”. Ätbara Övik vill bidra till att fler invånare i Örnsköldsviks kommun kan producera mat samt bidra till att bygga en fredskultur där vi lär oss att bättre komma överens om de resurser som finns och som kan komma att bli mer knappa i framtiden. Hon sitter också med i styrgruppen för ett projekt, finansierat av Jordbruksverket, som syftar till att öka antalet grönsaksodlare i Nätradalen med omnejd samt att andelen KRAV-certifierade grönsaksodlare ökar. På fritiden samhushållar hon med en annan familj genom att de tillsammans odlar, håller höns och kalkoner samt förädlar mat.

Mona är nyfiken och tycker om att experimentera med olika odlingsmetoder och arbetar för att gynna den biologiska mångfalden och bygga upp ekosystemen, inte minst jordens mikroliv.

Mona finns som smakfulltradgard på både Instagram och Facebook om du vill följa henne där.

Om Viktor

Viktor Karlsson-Rutgersson, Nordic Food Forestry

Viktor är en odlare i allmänhet och en skogsträdgårdsodlare i synnerhet! 

Han jobbar på Volvo personvagnar men håller sakta men säkert på att gå in i den gröna branschen.

Viktor är snart färdigstuderad till diplomerad trädgårdsarkitekt och har planer på att gå in i ett bolag med ett par bekanta. Snart lanserar de en ny hemsida – nordicfoodforestry.com och du kan redan följa dem på instagram (@nordicfoodforestry). Nordic Food Forestry kommer jobba mycket med innehåll, produkter och tjänster relaterat till skogsträdgårdsodling!

Odla ätbart i varje vrå

Det här inlägget om att odla utan trädgård är en del i en serie av blogginlägg om hur du kan planera din trädgård för att odla ätbart även utan de bästa förutsättningar. Och för att kunna odla ätbart i varje vrå.

När du kan placera din köksträdgård på en optimal odlingsplats är det ganska lätt att odla ätbart. Men hur gör man om marken lutar, det är lite för skuggigt, dålig jord eller långt bort från en vattenkälla? Eller om man inte har en trädgård alls?

Alla dessa frågor (och några till) adresserar jag i inläggsserien. Kolla gärna på huvudinlägget Odla ätbart i varje vrå för att lättare hitta till inlägget som handlar om just ditt problem med att odla ätbart. Och om du inte hittar lösningen som du behöver, hör gärna av dig i kommentarerna eller via mail.

Missa inga blogginlägg!

Nicky English Trädgardsarkitekt

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt. Jag är även utbildad i permakulturdesign och skogsträdgårdsodling. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder rådgivning och mentorskap för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och jag erbjuder även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. 

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Dela till dina vänner…

2 Kommentarer

  1. Andrea

    Toppen inlägg. Jag önskar att flera som har inte tillgång till odlingsplats få veta om möjligheter och hemta inspiration från din sammanställning. Det våra värt att lägga den i olika fb grupper.

    Svara
    • Nicky English

      Hej Andrea,
      Tack för din kommentar och vad bra att du tycker inlägget är intressant. Jag håller med att det skulle vara bra om flera som inte har tillgång till odlingsplats kunde få inspiration om olika möjligheter. Ska klura lite om hur jag kan göra (och ta gärna emot hjälp att sprida inlägget på olika sätt).
      Varma hälsningar
      Nicky

      Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Grubby Gardens Logo

Prenumerera

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Få info om nya blogglinlägg varje månad.

Tack för din prenumeration! Håll utkik i din brevlåda för en e-post från nicky@grubbygardens.se.