Har du lagt märke till att Grubby Gardens logo består av en daglilja som också är en fjäril? Det finns en anledning. Logotypen är tänkt att känneteckna Grubby Gardens tre kärnvärden. Trädgårdsdesign finns med som ett ord och fjärilen är ganska lätt att koppla till biologisk mångfald. Det kanske inte är lika välkänt att dagliljan däremot, förutom att vara fantastisk vacker, också är en ätbar perenn.

Det är framförallt blomman och blomknoppen på en daglilja som äts, råa eller stekta. Men jag har aldrig smakat en. Jag har helt enkelt inte kunnat få mig att skära av en knopp eller blomma för att smaka på den. De är så vackra. Jag har för få.

Med några sorter finns det också en viss äckelfaktor för mig. Om vi tar dagliljan ’Ed Murray’ med sina dramatiska mörka, tjocka och saftiga blommor – blommorna har så mycket färg att de nästan blöder när man tar på dem. Känns lite som att hantera rått kött. Ljusare färger kanske smakar bättre för ögat.

Beräknad läsningstid: 6 minuter

Odling och placering

Det finns otaliga sorter av dagliljor (latinskt namn Hemerocallis). Färgerna varierar från vitt till mörkaste rött, nästan svart, men inte blått, och blommorna kommer i många olika former och storlekar. 2013 var dagliljan utsedd till årets perenn, och då presenterade perennagruppen sju utvalda sorter. Kan vara en bra början.

Generellt är dagliljor härdiga och lättodlade, och tål både en del fukt och en del torka. Man kan ibland läsa att gamla sorter föredrar halvskugga medan nyare varianter blommar bättre i full sol, men bara läget inte är för extremt åt något håll (dvs torrt, blött eller skuggigt) så kommer det nog att gå bra utan att behöver reda ut vilka sorter som är gamla eller nya.

Blomningstid varierar också mellan olika sorter. Ofta blommar dagliljan i juli – augusti, men vissa sorter blommar tidigare och andra ännu senare, så man kan försöka kombinera olika sorter för att få en längre blomningstid.

De flesta dagliljor växer i tuvor/ruggar och har därmed ganska bra marktäckande egenskaper. Dock inte alla. Till exempel sorten ’Ed Murray’ som jag nämner ovan har plattare och mer svärdslik bladverk. Det är svårt att hitta information om just bladverket när man letar efter sorter, tycker jag, så man kan få överraskningar!

Kolla också höjden. Den växthöjd som anges gäller oftast blomhöjd. Räkna med att bladverket blir något lägre, och skiljer sig kanske mer på de högre sorterna. I bilden ovan syns brunröd daglilja (Hemerocallis fulva) på Linnés Hammarby bredvid en 180 cm lång man, som var lite uttråkad vid det här läget. I bilden nedan har vi knähögt bladverk på en okänd sort i Enköping i början på juni.

Om växterna trivs i samma miljö, kan dagliljor vara bra att plantera framför annat som vissnar ner tidigt på sommaren, t.ex. löjtnantshjärta (Lamprocapnos spectabilis) som helst vill ha fuktighetshållande jord och halvskugga, eller lökväxter som Allium, varav många men inte alla sorter, kräver väldränerad eller torrare jord och sol. De lägre sorterna av dagliljan är bra kantväxter och kan också användas för att dölja fula fötter på rosor. Högre sorter kan antigen själva bli höjdpunkten i en rabatt, eller agera som utfyllnad tillsammans med ännu ståtligare växter. Många tillsammans ger mycket effekt!

Fint året runt? Nja. Jag skulle nog välja annat att plantera där man vill ha det fint på vintern. Bladverket blir som bäst en frusen blek klump och ibland försvinner bladen helt på vintern. Bilden ovan togs i Enköping i december och visar sorten ’Pardon Me’.

Samarbete med naturen 

Daglilja listas som en fjärilsväxt. Den finns dock inte i listan av de allra mest nektarrika växterna. Tyvärr är det inte bara fjärilar som gillar den – både sniglar och rådjur kan tänka sig ta en tugga också, så det kan vara lönt att vara lite extra vaksam med snigelplockning när plantorna är små, och undvika att placera dagliljerabatten precis där rådjuren tar sin morgonpromenad.

Summering

Dagliljan är en utmärkt perenn – lättodlad, härdig och användbar ur en trädgärdsdesignsynvinkel; den har ätbara blommor och blomknoppar och kan även attrahera fjärilar.

I år vill jag öka mitt dagliljebestånd och prova blekgul daglilja (Hemerocallis citrina) och brunröd daglilja (Hemerocallis fulva).  Det är dessa som framförallt rekommenderas för att ätas [1]. Undrar hur många jag behöver för att vilja smaka på dem?

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser och bra källor för fördjupning

[1] P. Weiss, A. Sjöberg, D. Larsson ”Fleråriga Grönsaker” som är för övrigt en utmärkt informationskälla om ätbara perenner som går att odla i vårt klimat.

[2] Dagliljan.se

[3] Årets perenn 2013

[4] HIH-Gruppen