Ogynnsamma väderförhållanden, växtsjukdomar och skadedjur kommer med största sannolikheten att bara bli värre allteftersom klimatförändringarna fortgår. Vad kan vi göra för att klimatsäkra våra trädgårdar? Som med så mycket annat i trädgården är svaret mångfald. I det här inlägget berättar jag om ett konkret verktyg för att räkna ut hur stor mångfald av växter du egentligen har.

Estimated reading time: 13 minuter

Permakulturdesignprinciper för mångfald, resiliens och robusthet

Som du vet om du känner till permakultur (läs även inlägget Permakultur – vad är det?), är två (av tolv) viktiga permakulturdesignprinciper:

• Använda och uppskatta olikheter och mångfald.
  Här tänker man både biologisk och funktionell mångfald. Genom att göra det här skapar du motståndskraft och robusthet och får stabila system.
• Skapa integrerade system.
  Dvs varje komponent i ett system ska ha flera funktioner. Och varje viktig funktion (som till exempel mat, energi, värme) ska stödjas av flera komponenter.

När det gäller växtsjukdomar och skadedjur betyder inte en stor mångfald av växter att du aldrig kommer få angrepp. Att ha en stor mångfald av växter betyder att skadedjur har svårare att hittar dina växter. Och att ha flera olika växter som stödjer viktiga funktioner (som mat) betyder att eventuella angrepp på en växtart eller växtfamilj får inte lika förödande konsekvenser.

Växtmångfald i termer av integrerade system

I fall du inte är van att tänka i termer av integrerade system och funktioner i trädgård, kan det se ut så här när det gäller växter:

Funktioner som växter kan stödja:

• mat för människan,
• mat för pollinatörer,
• mat för nyttoinsekter (och ja, bladlöss är ju mat till bland annat nyckelpigor),
• gödsel (till exempel fixerar vissa växter kväve från luften och gör den tillgänglig för andra växter och alla vissna löv och plantor tillför ju mull till jorden)
• fiber till kläder och rep
• värme
• toapappersersättning
• textilfärg
• material till staket och växtstöd

Det finns ju växter som inte gör mycket mer än att ge oss näring för själen. Men detta är också en funktion. Dessutom är (nästan) vilken växt som helst bättre för den biologiska mångfalden jämfört med hårdgjorda ytor eller hårdklippt gräsmatta.

Det här är också en del av skogsträdgårdstänket. Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis om du vill veta mer.

10-20-30 regeln mot skadedjur och växtsjukdomar

Under hösten 2021 var jag på en väldigt intressant föreläsning om ”Trädgård i förvandling – hur vi anpassar oss till klimatförändring” av Roger Elg från SLU. Bland annat berättade han om att ett bra sätt att undvika alltför stor påverkan av växtsjukdomar och skadedjur är att använda 10-20-30 regeln i trädgården.

10-20-30 regeln utvecklades av en amerikansk forskare Frank Santamour på 90-talet som ett verktyg för att öka mångfalden i trädbestånden i offentliga miljöer. Regeln har fått kritik eftersom det skulle gå att välja ut 10 arter av träd från 10 olika växtfamiljer och sedan använda bara dessa i en stad. Det finns därför några andra metoder med samma syfte och olika tillvägagångssätt. Men jag tycker att 10-20-30 regeln är användbart som analysverktyg om man vill öka mångfald och variation i sin egen trädgård och om man utökar regeln till att inkludera både träd och buskar.

10-20-30 regeln går ut på:

1) Inte mer än 10% av en art

2) Inte mer än 20% av ett släkte

3) Inte mer än 30% av en familj

Detta verktyg är ju lite mer konkret än att bara vara medveten och försöka se till att det finns en bra mångfald av växter.

Jag tänker så här…om man har 100 växter i sin trädgård (ha ha), så grupperar man dem först i familjer och då ska det helst inte finnas flera än 30 växter i en familje-grupp. Och sedan grupperar du dina 100 växter i släkte, då helst inte flera än 20 växter i en släkte-grupp. Och så inte flera än 10 i gruppen när du grupperar enligt växtart.

10-20-30 regeln – hur gör man?

Dock är det inte helt lätt att ha alla växters släkte och familj i huvudet när man planerar trädgården. Så här kan man göra:

Sök växtnamnet i Artfakta och få fram information om varje växt. Det allra bästa är om du kan det vetenskapliga namnet, men det går även att skriva in det svenska namnet. Välj sedan fliken ”Taxonomi”. Där ser du artnamnet och, längst ner på sidan, vilken familj och släkte växten tillhör.

Exempel: Senaste tillskottet i min trädgård är Cydonia oblonga ’Darunok Onuku’, kvitten (eller äkta kvitten). En sökning på det ge informationen att den tillhör rosfamiljen (rosaceae), kvittensläkte (Cydonia) och art kvitten (Cydonia oblonga). Se nedan

Som du ser från exemplet ovan kan du få det mesta av informationen bara genom att känna till växtens vetenskapliga namn. Men i min erfarenhet är det familjen som oftast är avgörande när det gäller 10-20-30 regeln, och man ser inte familjen från namnet.

Växtmångfald i min egen trädgård

I min egen trädgård lovordar jag gärna vilken mångfald av olika fruktträd och bärbuskar jag har. Denna mångfald ger resiliens mot ogynnsamma väderförhållanden (till exempel sen frost, extrem kyla eller extrem torka), den ger en mångfald av blommor och blomningstider för pollinatörer och den sprider ut skördearbetet för mig. En mångfald av växter skapar även robusthet när det gäller växtsjukdomar och skadedjur.

Jag vet ju mycket väl att det är många fruktträd och bärbuskar som tillhör rosfamiljen, men rätt som det är slinker det ner lite olika nya växter när det behagar. Och det var ju ett tag sedan jag inventerade mina växter.

Växtinventering

Jag inventerade buskar, träd och klätterväxter i min skogsträdgård och stoppade dem i en excelfil. Man kommer långt bara genom att sortera filen på först familj, sedan släkte och sedan art. Se nedan

Jag gjorde även diagram på detta där jag även tog hänsyn till antalet växter av varje art.

Svagheterna och funderingar med analysen

Jag använde det enklaste sättet att analysera 10-20-30 regeln – genom att räkna antalet växter. Men det säger sig själv att en skadegörare kommer ha lättare att hitta ett äppelträd som är flera meter högt och brett än att hitta mina fem buxbomssticklingar som snarare kan mätas i centimeter (vi tar diskussionen om varför jag har buxbomssticklingar i en skogsträdgård en annan gång). Det kanske hade varit mer realistiskt att försöka uppskatta hur många kvadratmeter kronan på varje växt täcker. Då hade rosfamiljen kommit långt över 42% (med tanke på att jag har två äppelträd och ett plommonträd).

Men skulle man någonsin kunna komma över detta problem i en liten trädgård utan att låta bli ha träd överhuvudtaget? Och träd vill jag absolut ha – de gör stor nytta på många olika sätt. Det är ju också just fruktträd i familjen rosväxter som man har största möjlighet att begränsa storleken på.

Varför begränsade jag mig till baksidan av huset? Jo, jag bor i ett kedjehus där vi alla ha långsmala trädgårdar på baksidan. Jag bedömer att påverkan på växtmångfalden från grannarnas trädgårdar på baksidan är större än påverkan mellan min framsida och baksida. Så är kanske inte fallet för alla. När det gäller framsidan tänker jag att det vore mer givande att göra en separat analys av växtmångfalden.

Hur åtgärdar jag problemet med en hög andel växter från rosfamiljen?

Det är ju förstås inte aktuellt att åtgärda detta problem genom att ta bort träd.

Däremot skulle jag kunna tänka mig att flytta eller ge bort några aroniabuskar. Detta även om 13% svartaronia är kanske inte direkt alarmerande! Det finns ett par aroniabuskar som bara är där för att jag fick upp så många plantor när jag drog upp svartaronia från frö. Och då får jag lite plats för något annat istället. Som inte tillhör rosfamiljen!

Sedan finns ju också perennerna, som jag inte räknade in i analysen. Det skulle vara intressant att dubbelkolla om det är någonting mer än smultron som tillhör rosfamiljen. Och eftersom min trädgård är designad som en skogsträdgård och inte en prydnadsträdgård (där man ofta har stora sjok av samma växt) så vet jag att jag har en stor mångfald av perenner. Jag ska snart plantera hela området i och runt den nya dammen, så här har jag möjligheter att jobba med växtmångfald!

Hur ser det ut i din trädgård?

Två viktiga områden att tänka på när det gäller växtmångfald

Det finns två viktiga områden att tänka på när det gäller växtmångfald – dvs områden där det finns risk för mindre mångfald:

1. Häck
2. Fruktträd och bärbuskar från rosfamiljen

Därför har jag skrivit separata och mer ingående inlägg om dessa.

Läs Att välja häck för ökad motståndskraft och mångfald för mer om häckar och läs Öka motståndskraften i din ätbara trädgård för hur du kan göra för att öka andelen frukt och bär som inte tillhör rosfamiljen

Hej från Nicky

 

Hej!

Jag som driver Grubby Gardens heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och trädgårdsrebell. Jag är även utbildad i permakulturdesign och skogsträdgårdsodling. Vad roligt att du hittade hit!

Grubby Gardens erbjuder rådgivning och mentorskap för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Eller vet inte var du ska börja. Och jag erbjuder även trädgårdsdesigntjänster.

Får jag lov att göra reklam för Grubbybrevet? Jag tror du kanske gillar det…

I Grubbybrevet delar jag med mig av mina oftast operfekta strävanden att odla ätbart, förbättra för mångfald och ta hänsyn till planeten. Filosoferande ingår. Och info om nya blogginlägg så klart 😊🌱

Jag vill få Grubbybrevet

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.