För länge sedan, innan jag hade den minsta gnutta trädgårdsintresse, åkte jag till Aachen under några månader på jobbuppdrag. Även med trevliga arbetskamrater så blir det en del ensamtid i sådana situationer, mer än man är van vid hemma. Detta löste jag genom att skriva dagbok, prata många timmar i telefon och ta promenader. Men lite tufft var det ändå ibland.

En gång hamnade jag i en skog (under en regnstorm), inte helt glad i själen. Men jag upplevde att ett lugn infann sig på den promenaden – som att bli omfamnad och att läka på alla sätt. Väldigt påtagligt och lite överraskande. Det blev många skogspromenader efter det. Och skogsbad är ju en grej nu.

Beräknad läsningstid: 3 minuter

Energi i balans

På den tiden krävdes det ganska storslagen natur för att nå fram till mig, men idag kan jag uppleva samma sorts känsla i min trädgård – bara jag stannar upp tillräckligt länge för att kunna känna av. Och bara jag släppa kraven.

För mig är trädgården också en privat plats (kanske lika bra, för den är inte stor), en plats där jag hämtar energi efter att jag har varit bland människor. För en person som får ett tillskott av energi från möten med andra människor, blir den ideala trädgården annorlunda.

Frukt och bär är ett annat tydligt exempel på hur annorlunda vi kan vara – för en person kan det vara ett energivande sätt att berika maten, att ha egna bär i trädgården, medan en annan person kan känna att det är ett ovälkommet ”måste” att behöva ta hand om frukten. Det kan vara att blotta tanken på sådana måsten drar energi – långt innan frukten är mogen.

Detta med energi är så viktigt i en trädgård, men det måste skapas med rätt balans och passa just de intressen och behov som de som vistas i trädgården har.

Prova själv

Tillbaka till träden. Det var min kompis och kollega Karin (Solstigens Trädgårdsbyrå) som satte ord på fenomenet för mig – att träd är snälla varelser. Karin får den känslan när hon beskära fruktträd.

”Kom hit” sa Karin. Det var i höstas och hon vill att jag skulle stå intill stammen av en kaskadpil (Salix x sepulcralis ’Chrysocoma’) som vi nyligen hade planterat. ”Känner du?”.  Och just då, mitt bland all febril planteringsaktivitet, kunde vi stå där och känner oss tillfreds och omfamnade.

Nog finns det en del vetenskap kring det här, men jag är nöjd att bara uppleva naturen på ett sätt som fungerar för mig.

Prova du. Känner du denna snällhet när du står intill ett träd? Och bara är.

Du är kanske också intresserad av…

…mer filosoferande om trädgård.

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.