En viktig del av att bygga upp en ätbar trädgård är att ha koll på pollinering av bärbuskar och fruktträd (även nötträd så klart om du har utrymme för dessa). Om du måste ha två av en växt för att få frukt kan ju vara avgörande om trädgården har begränsad utrymme. Här försöker jag förklara det du behöver ta reda på om pollinering så du får en bra skörd av frukt och bär så småningom.

Beräknad läsningstid: 5 minuter

Flödesschema för pollinering

Nedan har jag ritat ett flödesschema som illustrerar vilken information som är viktigast att inhämta när du planerar inköp av fruktträd och bärbuskar. Den visar långt ifrån alla alternativ för pollinering utan är tänkt att fokusera på det som du behöver veta för att planera trädgården.

Texten nedan är uppdelad enligt färgkodning i flödesschemat – dvs sektion 1 handlar om de gula rutorna, sektion 2 om de blåa delarna, och sektion 3 om de gröna delarna.

1.    Självfertil, delvis självfertil och självsteril

En växt som är självfertil kan producera frukt själv och behöver ingen annan växt som pollinerings partner. T.ex bärhäggmispel är självfertil. 

En självsteril växt behöver en annan lämplig planta i närheten för att producera frukt

En delvis självfertil buske kan producera frukt utan pollineringspartner, men det blir bättre fruktsättning med korspollinering (dvs pollen från en annan planta).

Tyvärr finns det inte alltid en tydlig gränsdragning mellan buskar med dessa olika egenskaper. Dvs du kan ha buskar som egentligen är delvis självfertila men som producerar så gott som ingen frukt utan korspollinering i alla fall (t.ex koreansk silverbuske). Och du kan ha buskar som är självfertila med bra fruktsättning men som får ännu bättre fruktsättning med korspollinering (t.ex vinbär). Dessutom finns det växter som ibland är självsterila och ibland delvis självfertila beroende på sort (t.ex blåbärstry). Och så vidare.

Observera att även självfertila växter behöver hjälp från insekter eller vinden för pollinering.

2.    Om växten är tvåbyggare

En tvåbyggare har honblommor och hanblommor på olika plantor. Därför behöver man en han- och (minst) en honplanta för att få frukt. Om växten dessutom är vindpollinerad är det viktigt hur du placerar dem när du planterar. Detta betyder att du behöver placera växterna så att pollen från hanplantan blåser mot honplantan/-plantorna när vinden blåser i den riktningen som den blåser mest.

Ett exempel på en tvåbyggare som är vindpollinerad är Havtorn

Om en tvåbyggare är insektspollinerad är det inte så noga med placeringen av hanplantan. Men kanske klokt att ändå placera den mitt bland sina honor så att insekterna hittar emellan.

Ett exempel på en tvåbyggare som är insektspollinerad är Minikiwi.

Om växten inte är tvåbyggare…

Andra växter har han-, hon- eller tvåkönade blommor i lite olika konstellationer men placeringen av dessa växter är inte fullt så avgörande såsom med just vindpollinerad tvåbyggare. Fast med det sagt, finns det även självsterila vindpollinerade växter inom de här kategorierna (såsom hassel, som har både hon- och hanblommor på samma planta) så då behöver man ändå tänka på att vinden ska kunna blåsa pollen från den ena till den andra plantan.

3.    Kolla vilken pollinerings partner växten behöver

Bland övriga självsterila växter (eller delvis självfertila…) finns det olika krav på pollinerings partner.

Ibland räcker det om den andra växten är en annan individ (dvs den andra växten måste inte vara en annan namnsort eller en specifik sort). Exempel på sådana växter är koreansk silverbuske eller liten rosenkvitten

I vissa fall behöver du två (eller flera) olika namnsorter av en växt för att få frukt. Hybridblåbär tillhör den här kategori (även om det verkar som de ofta är  delvis självfertila)

Sedan har vi de mest krävande växterna – de som kan bara bli pollinerad av specifika, kompatibla namnsorter. Äpple är det mest kända exemplet. Och då behöver du hjälp av en pollineringstabell.

Riksförbundet Svensk Trädgård har en sida med länkar till olika pollineringstabeller för äpple.

Ett tag trodde jag att samma förfarande gäller för blåbärstry (dvs att man behöver kolla pollineringstabeller), men jag tror att det egentligen räcker om man väljer sorter som blommar samtidigt. Sist jag var hos Svartbäckens plantskola hade de olika plantor av blåbärstry sorterade in i tidig- till senblommande sorter, vilket gjorde det betydligt mindre ångestladdande att välja plantor. Den gången blev det sena sorter ’Strawberry Sensation’ och ’Boreal Blizzard’ till kolonilotten. Sedan tidigare har jag 3 kanadensiska sorter i trädgården hemma – ’Aurora’, ’Borealis’ och ’Honey Bee’.

Läs mer om Blåbärstry

Blev du klokare?

Nu skulle jag vilja veta om det här inlägget hjälpte dig? Var det något som är otydligt eller saknar du information? Skriv gärna en kommentar i så fall.

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.