Funkia har sina utmaningar som trädgårdsväxt. Men den smakar gott, är näringsrik och är underbart vacker.

Jag har fått vänta länge med att provsmaka mina funkiaplantor. Delvis för att funkia tar ett tag att växa till sig. Delvis för att sniglarna har inte direkt hjälpt tillväxten. Och delvis för att man behöver vara lite observant för att skörda funkiaskotten vid rätt tidpunkt. Dessutom kan man nog säga att skörda fleråriga grönsaker med en kort skördesäsong inte är min starkaste gren.

Men ändå räknar jag funkia till en av mina favorit bland ätbara perenner. Häng med så berättar jag varför.

Beräknad läsningstid: 10 minuter

Odling av funkia

Funkia klarar flera olika lägen

Det verkar finnas två olika tankesätt när det gäller odling av funkia: den traditionella som hävdar att funkia håller bättre emot snigelangrepp när den får växa i en näringsrik, fuktighetshållande jord. Och ett annat tankesätt där man har sett att funkior som växer där det är lite för torrt och soligt blir mindre aptitligt för sniglar. 

Jag har sett välmående funkiaplantor i både dessa lägen men lutar nog ändå mot att försöka ge mina funkior gott om näring och bra jord eftersom ätbara perenner generellt brukar smaka bättre när de inte har det alltför torrt.

Själv har jag flera olika sorters funkia och de flesta växer i halvskugga. Ett fåtal växer i närmast helskugga utan att verka lida särskilt mycket av det. Kan vara att de i helskugga inte blommar lika mycket, men det har jag inte tänkt på. Mina doftfunkior växer i sol.

Sniglar kan vara ett problem för funkia

Funkia är ju känd som snigelgodis. Detta beror nog delvis på att funkia kommer relativt sent på våren då sniglarna är väldigt aktiva. Och delvis för att även sniglar verkar tycka att det är gott med funkia. 

Teoretisk ska funkiasorter med lite styvare blad klarar sig bäst från snigelangrepp. Blåfunkia nämns ofta i detta sammanhang – t.ex blåfunkia, Hosta Tardiana-Gr. ’Halcyon’.

Från observationer i min egen trädgård skulle jag säga att de viktigaste faktorer för framgångsrik snigelmotstånd hos mig är snarare en kombination av avstånd från sniglarnas huvudingång samt (eventuellt) hur snabbväxande en funkiasort är. Jag tror nämligen att de flesta sniglar vandrar in till min trädgård från allmänningen (längst ner i trädgården). Och Blomsterfunkia (Hosta Fortunei-Gr ’Francee’), som är den funkiasort jag upplever växa snabbast hos mig, klarar sig fint trots att flera plantor var ganska små när jag planterade ut dem.

När det gäller funkiasorter med större blad (som jag tycker växa långsammare än de småbladiga sorterna) får de numera bo ett år (minst) i zinkhink, fredad från snigelangrepp, innan jag planterar ut dem. Ett experiment med att köpa två exemplar av samma sort och plantera ut den ena direkt och den andra efter ett år resulterade i att den jag planterade ut direkt till slut dog av sina snigelskador.

Funkia är torktåliga och härdiga

Det har varit flera somrar här i Vaxholm där vi har drabbats av sensommartorka. Mina (etablerade) funkiaplantor klarade denna torka utmärkt. Dessutom är funkia härdig. De funkiaplantor som bor i hink hos mig klarar sig utmärkt utan att jag vinterskyddar hinkarna – annat än att trycka in dem under en bänk eftersom de är inte så snygga på vintern.

Frösådd och förökning av funkia

Det var i och för sig länge sedan jag försökte dra upp funkia från frö. Det försöket misslyckades helt. Men jag är lite sugen att prova igen nu när jag har lite mer erfarenhet. En väninna till mig låter sina funkiaplantor fröa av sig med god framgång. Dock verkar det säkraste sättet att föröka sina funkiaplantor vara att dela dem när de blir för stora.

Att skörda och äta funkia

Man kan äta skott, blad och blommor från alla funkiasorter. Vilka sorter man föredrar är nog en smaksak. 

När det gäller blommorna föredrar jag de krispiga, vita blommor hos t.ex ’Big Daddy’ över de tunnare, lila blommor hos t.ex blomsterfunkia (Hosta Fortunei-Gr.) ’Francee’. Blommorna hos doftfunkia (Hosta ’Royal Standard’) gillar jag inte alls då de smakar parfym.

För att skörda funkiaskott behöver man vara ganska observant. Funkia med små blad har, inte så förvånande, smala skott och det är en väldigt kort tid då skotten är ihoprullade innan de börjar veckla ut sig. Och de ger ju inte heller särskilt mycket mat. Därför rekommenderar jag de storbladiga sorterna för skörd av skott. Några storbladiga sorter som jag har är Daggfunkia ’Frances Williams’ (Hosta sieboldiana ’Frances Williams’), Daggfunkia ’Elegans’ (Hosta sieboldiana ’Elegans’) och Funkia (Hosta) ’Big Daddy’. Funkiaskott smakar väldigt likt sparris, vilket inte är så förvånande då funkia är en sparrisväxt.

Än har jag inte provsmakat funkiablad, men då tänker jag att det är bättre att skörda bladen på småbladiga funkiasorter. Delvis för att det är lättare att hantera små blad i matlagningen och delvis för att det inte är lika förödande för plantan att skörda ett blad här och var när växten har många mindre blad. Fortsättning följer…

Funkia är dock en växt som man kan skörda någon skott eller några få (mindre) blad av under en säsong. Jag har inte sett något belägg för att det skulle gå att skörda hela plantan (jämför med t.ex lungrot eller spenatskräppa som man kan klippa ner flera gånger per säsong). Så funkia är för mig en näringsrik delikatess snarare än en stapelvara på middagsbordet.

 Lungrot – Bad King Henry?

Spenatskräppa – en gigant bland spenater

Läs även Ätbara perenner i din trädgård

Funkia är näringsrik

Funkia är dessutom näringsrik. Enligt en studie (Som du kan hitta via Ref [1]) innehåller funkia flera mineraler som är viktiga för oss människor.

Det pågår även ett projekt att analysera näringsinnehållet i, bland annat, funkia (Hosta sieboldii). Se Ref [2].

Funkia i rabatten

Det finns en väldigt stor variation bland olika funkiasorter i både växtsätt, bladstorlek och -färg. Dess ofta stora blad ger en svårslagen exotisk och frodig känsla som nog gör en mer benägen att stå ut med snigelproblemen.

När funkia väl växer till sig på senvåren är den väldigt pampig och frodig. Den kommer dock lite sent på våren vilket kan vara lite av en nackdel om du har stort ogrästryck eller ogillar hål i rabatten tidigt på våren. Den har inte heller hunnit komma så långt när sniglarna är som värst, vilket delvis kan förklara varför sniglar är ett så stort problem för just funkia.

På grund av att den är lite senare, passar funkia därför utmärkt att odla tillsammans med både rankspenat och ramslök. Åtminstone i skogsträdgårdssammanhang. Rankspenat kommer tidigt på våren, men uppskattar sedan att få skugga på fötterna från funkia. Ramslök är ju också tidig men vissnar ner vid blomning, så då passar det fint med funkia som täcker. På så sätt kan funkia även passa bra ihop med andra vårblommande lökar i woodlandmiljö, om inte allting måste vara ätbart.

Läs Rankspenat – en höjdrädd klättrare?

För mer info om ramslök läs Provodling av Allium säsong 1

Mitt förslag till växtkombination var ju lite skogsträdgårdsaktig!

Läs Skogsträdgård – ditt ätbara mångfaldsparadis

Sedan är det ju bra att känna till att funkia vissnar ner helt och hållet på vintern. Inga fina vinterståndare alltså! Är ett fint utseende på vintern viktigt för dig där du tänker odla funkia, så kanske det kan vara fint om den får sällskap av en buske som åtminstone behåller sin struktur på vintern eller till och med något vintergrönt.

Funkia som insektsväxt

Även bina uppskattar funkias blommor.

Berätta gärna!

Berätta gärna om dina egna erfarenheter av funkia – till exempel om du har märkt eventuella skillnader i smak mellan plantor i olika lägen eller om dina erfarenheter med snigelproblem.

Kloka ord angående ätbara perenner

• Identifiering– var säker på att du har rätt växt innan du smaka den. Bästa sättet är att alltid använda det vetenskapliga namnet när du är i kontakt med handelsträdgårdar och fröfirmor.
• Växtskyddsmedel– det finns andra regler för växter som säljs som prydnadsväxter än de som säljs som ätbara växter. Kolla att dina ätbara perenner inte har behandlats med någonting som kan göra dem oätliga.
• Prova försiktig– börjar med små mängder för att vara säker på att du tål växten.

Missa inga blogginlägg!

Hej!

Jag som skriver bloggen heter Nicky och är trädgårdsarkitekt och permakulturdesigner. Vad roligt att du hittade hit!

På bloggen skriver jag om biologisk mångfald, ätbara perenner och skogsträdgårdar, jord och vatten och så lite trädgårdsfilosofi.

Jag erbjuder coachningstjänster för dig som vill skapa trädgården själv men behöver stöd. Och så erbjuder jag även trädgårdsdesigntjänster.

Prenumerera gärna på nyhetsbrevet! Det kommer en gång i månad med tips, inspiration, experiment och filosoferande om att skapa ett ätbart mångfaldsparadis. Du får även en bonus PDF ”6 sätt att undvika blommig spenat och hålig sallad”. 

Få nyhetsbrev

Välkommen!

Varma hälsningar
Nicky English.

Referenser

[1]Hosta Nutrition. Ett inlägg av Stephen Barstow på edimentals.com

[2] Nutritional analysis of cold-climate perennial vegetables. Ett pågående projekt (sponsrade av många personer, även Grubby Gardens) att analysera näringsinnehåll i bland annat funkia (Hosta sieboldii) och jämföra det med näringsinnehållet i den mer välkända brännässla.